Betraktelser frå Ciang Mai #4: Planering

Fru Chang frågar HC vad han vill göra idag. Tja säger HC, vi bör kanske förbereda oss för vår resa till Isaan imorgon. Nu blir det tyst en stund, och sedan frågar fru Chang HC om vi inte möjligen kan åka till Phuket istället?

Då blir HC lite ställd. HC vill icke åka till Phuket. Med all respekt för alla Phuketälskare, men det är inget som passar HC. Och så är det så att HC funderat länge på en Isaan Road Trip (istället för flyg Chiang Mai till Ubon), och är inte speciellt intresserad av att plötsligt ändra planen. HC säger till fru Chang, visst kan vi åka till Phuket! Om du betalar flyg och hotell…

Jaha, och så var den frågan avklarad. Nu börjar fru Chang äntligen fokusera på vår Isaanresa. Det är ju en del som ska packas, men först och främst måste fru Chang få håret tvättat. Hon har sitt favoritställe strax utanför centrala Chiang Mai, och hon frågar om HC vill följa med. HC har visst behov av manikyr, dvs hans tånaglar börjar se lite störande välväxta ut, så HC följer med.

Med viss tveksamhet, då HC är lite osäker på hur manligt det egentligen är med manikyr. Men detta är ju Thailand, och man får väl ta seden dit man kommer.

Lite färdkost måste man ju ha, så HC öppnar kylen och begrundar innehållet. Hmm, sojamjölk från munkhinken? En flaska vatten? Eller en burk Beer Chang kanske… för omväxlings skull? Japp, så får det bli. Utanför hotellet står en gammal man med sin tuk-tuk och hoppas på kunder. HC och fru Chang har åkt många gånger med denna vänlige man, så dom anlitar förstås honom.

Det är rejält varmt i Chiang Mai, och HC noterar förvånat att burkens innehåll försvinner i rasande takt. HC trodde inte kokpunkten för Beer Chang var så låg… någon annan förklaring finner han inte. När HC anländer skönhetssalongen återstår bara en liten skvätt. HC skäms lite för att ta med sig burken in, så han ställer den lite diskret utanför ingången.

HC får sin manikyr, och med 20 naglar i fint skick kliver han ut på gatan för att eventuellt hitta en Beer Chang att köpa och konsumera. Lyckligtvis finns det en liten butik som är granne med skönhetssalongen och man säljer en Beer Chang till HC för THB 22. HC sätter sig och betraktar gatulivet. Han ser inga faranger, däremot ett antal muslimer. Det är dock ingen som klandrar HC för att han dricker öl på förmiddagen.

Nu har HC alltså sin gamla urdrickta ölburk och den nyinköpta. HC ser sig omkring, men ser inget som liknar en skräpkorg. Det är dock ganska välstädat på trottoaren, så HC med tänd cigarett i hand känner sig lite tveksam till att skräpa ner. Då infinner sig den lysande iden att använda förra ölburken som askkopp!

Med en känsla av stolt miljömedvetenhet och allmän förståelse av det lokala livet fortsätter HC att betrakta folk som passerar på gatan. En äldre dam med vagn närmar sig. Det hänger många kassar på vagnen och HC inser så småningom att denna dam går runt och samlar skräp som är säljbart.

Damen får syn på HC och hans två ölburkar. Hon drar slutsatsen att minst en av dom torde vara konsumerad och tillgänglig för hennes samling. Det blir en fråga på thai som HC i och för sig inte förstår, men han kan ju göra en intelligent gissning. Damen vill ha burken och hon får den. HC reflekterar som hastigast om det är lämpligt att återvinna burkar som innehåller fimpar, men antar att damen kommer att få sina pengar oavsett.

Damen tar burken och skakar den lite. Tydligen tycker hon sig finna att det fortfarande finns lite öl kvar i burken, och hon för då burken mot munnen för att dricka upp det. HC iakttar förfärad detta, oförmögen att utbrista en varning, och på någon sekund har damen konsumerat den lilla mängd öl som fanns i burken.

Damen ger HC ett stort leende, och HC tänker att det var kanske inte så farligt med en fimp i ölen. Damen vandrar vidare, men HC kommer vid närmare eftertanke fram till att det nog inte var så lyckat. En viss skuldkänsla infinner sig, och dessutom måste HC nu aska på trottoaren. Ej miljövänligt!

En dyster HC begrundar hur han kunde agerat annorlunda… men får sig en rejäl överraskning när damen återvänder tio minuter senare. Hon vill ha HC’s andra burk. Som han enligt henne borde druckit upp vid det här laget. I själva verket är burken halvfull. Samvetsömme HC bestämmer sig trots det för att ge burken till damen. Om han får ta ett foto:

Detta överraskar förvisso damen, men dom skiljs åt med varsitt leende och ses inte mer. Nu mår HC lite bättre och går in i skönhetssalongen för att kolla hur det går med fru Changs behandling.

Hmm, långt ifrån klart… får väl gå och köpa en Beer Chang till! Fick ju bara dricka halva av förra, varav en hel del säkert var naturlig avdunstning i värmen! Så småningom är fru Chang äntligen färdig, och hon och HC fortsätter dagen med att uträtta diverse ärenden inför resan till Isaan.

Nu blir det en paus på cirka två veckor i rapporteringen från HC, men HC lovar att föra noggranna anteckningar om alla triviala händelser han får uppleva i det riktiga Thailand. HC återkommer med trådserien Isaan Road Trip.

Herr Chang har talat.