Oils första resa till Sverige

Ja, det vart inte mycket till story.
Jag har alla foton, och en jättefin berättelse från vår tripp till Svedala, men under rådande omständigheter, tror jag inte att det är så intressant längre.
Ska kanske skapa en ny berättelse och berätta hela storyn om omständigheterna, om hur fruktansvärt blåst man kan bli om man inte ser upp, och att allt är nog inte guld och gröna skogar, oavsett hur fint man tycker att allt är. Min närmaste vän och chef har faktiskt kontaktat en Ghost writer från Australien som vill skriva om storyn som hände mig, eftersom den här slår nog alla böcker som finns i bokhandeln, som tar upp om hur illa det kan gå, och hur saker och ting ibland hanteras i TH.

The one and only. Yup, det var jag…Men jag har gått ner 58 kg sedan dess 🙂

🙂 🙂 Jag tog tummen ur r*ven och gick till Samitivej en Torsdag i Augusti och frågade dom om dom kunde göra en Gastric Bypass, ni vet en sån där som Anna Book har gjort. Jovisst kunde dom göra det, med kikhåls kirurgi till och med. Skulle kosta en mille THB, och han fråga om jag hade en försäkring, jovisst sa jag. Doktorn skrev ett brev till mitt försäkringsbolag och frågade om dom gick med på att betala för hela rubbet, och jovisst, dom svarade OK inom 24 timmar. Tisdagen efter (dvs. efter 5 dagar) vaknade jag upp på intensiven efter en 9-timmar lång operation, vänsterarmen var ur led när jag vaknade, och nerver ut till fingrarna på båda händerna var sönderpressade och fungerade inte längre, lam i vänsterarmen och i tre fingrar i högerhanden. Dom nästa fem månaderna hade jag nerver som återkopplades i vänsterarmen via kroppens eget signal system, dvs elektriska impulser och det gjorde ont som sjutton, det kändes som om man slog i armbågen och elektriska punkten var tredje sekund (24/7), och jag överdriver inte. Jag gick på Tramalon (Morfinbesläktat) och Kodein (också morfin besläktat) 4 ggr om dagen i 5 månader. Doktorn sa att morfin är världens bästa och världens sämsta läkemedel. Har man riktigt ont, så konsentrerar sig morfinet på att dämpa smärta, och man kan inte bli beroende. Problemet är visst om man tar dessa läkemedel om man inte har ont, då är det tydligen kört ganska snabbt. Och han hade rätt. Jag slutade efter fem månader och har inte känt ett dugg sug efter morfin… Konstigt, men sant. Hursomhelst, jag har fortfarande ingen känsel i tre fingrar på vänsterarmen men full rörlighet. Så kort sagt, ska man vara fin, får man lida pin helt enkelt. Nu efter ca. 9 månader och minus ca. 60-kg, så mår man fysiskt som en prins helt enkelt. Bästa jag har gjort i mitt liv. Doktorn har sagt åt mig att bara äta kött, bacon, ägg, fisk samt lite potatis ibland. Glöm grönsaker från och med nu, det klarar knappt kistan att smälta. Fick inte ta mig en Whiskey på 5 månader och bärs, det kan man bara glömma. Förut kunde jag dricka i varje fall en 15 pint lager på en kväll, men nu stoppar det upp i halsen efter en 33cl burk och man får vänta en halvtimme innan man öppnar en bira till.
Förlorar vikt som bara attan, fort går det också. I början förlorade jag ett kilo bara genom att sova en natt, tog en 7 kilo i veckan, och jag skojar inte. Sen har det mattas ut, och nu tar jag ett eller ett par kilo i veckan. Polarna kallar mig numera för Benjamin, ni vet han som föddes gammal och som vart yngre och yngre för varje år han åldrades. Dom är lite skraja att jag ska försvinna så småningom, men doktorn säger att när jag har nått en vikt som jag är glad med, då ska jag börja trycka i mig saker som ni andra dödliga bara får äta med måtta, dvs Pizza, Burgare, Milkshakes, glass, bärs och dylikt, sen stannar det av enligt doktorn. Numera äter jag ganska mycket faktiskt, har redan börjat med pizzor och bira i dom mängderna jag klarar av (en eller två slices och en eller två burkar bira) men jag går fortfarande ner i vikt lika stadigt, vem vet, man kanske försvinner så småningom, om en 4-5 år. Men då har jag i allafall hunnit leva ett helt nytt liv under 5 år i vilket fall, så vem bryr sig.
Jo, en del bekymmer har väl hjälpt till också. Ska försöka att plita ihop en liten story om vad som hänt, så får ni se hur man lyckas förlora 8 kg på tre dagar, under en tid när jag normalt kunde dra ett eller två i veckan. Och sen i tillägg, nyligen en hel del ny kärlek, som ser till att man får sin dagliga motion 🙂

Nille: Jag är 189-cm och väger nu 115-kg. Har gått upp ett kilo sen sist.
J.Jonsson: Försäkringen jag har är genom ett företag som heter GMC Henner och är en s.k Company Medical Insurance, dvs betald av min arbetsgivare. Själv har jag inte en aning om vad den kostar, men den är otroligt bra och jag har aldrig haft något problem med dom, till skillnad från andra “Franska” försäkringsbolag som vi hade tidigare.

Jo, den där storyn som jag aldrig kommer för mig att plita ner…. Det är fortsatt lite för tidigt, jag måste fortsatt smälta den lite innan jag kan skriva ner den, och den är väldigt hårdsmält, värre än halvkokt Isan ris. Sen vet jag inte hur jag ska kunna berätta allt utan att ge ut vissa personer som hjälpte mig på Thailändskt vis eller i vilket fall ge ut deras positioner i samhället… Storyn mister en del om jag inte berättar allt och när jag fortsatt arbetar i TH samt har arbetstillstånd här, så känns det lite svårt att delge allt på nätet. Kort sagt hamnade jag i en del trubbel, orsakat av min dåvarande flickvän, trubbel som kom som en otrolig blixt från en klar himmel. Trubbel med saker jag aldrig har befattat mig vid i hela mitt liv, och saker som jag i vilket fall enbart har sett på TV tidigare. Trubbel som jag omgående var tvungen att delge ledningen i mitt företag, som då gick man ur huset för att hjälpa till, för själv hade jag inte klarat mig ur knipan. Trubbel som höll på att kosta mig livet kort sagt.
Jag vet, har jag sagt A, så måste jag säga B, men det får ta ett litet tag till, hoppas ni ursäktar. Men den kommer, jag lovar.

OK, jag öppnar en ny tråd, som heter “Med öppna ögon”. Kommer att ta lite tid mellan inläggen, för jag har en del arbete just nu, men ska ta det lugnt tillväga och försöka att klara arbetstillståndet, dvs inte hänga ut någon. Det får helt enkelt ta sin tid.