Fel namn i passet

Om hennes ansökningshandlingar var korrekt ifyllda ska ni självklart begära att få passet i det riktiga namnet. Ni ska inte behöva stå ut med en massa krångel och förlora pengar för att personalen på konsulatet inte utfört sitt arbete på ett godtagbart sätt.

Skriv ett brev till ambassadören och klaga och sänd en kopia av brevet till utrikesministeriet i Thailand.

Om ni inte får rättelse från ambassaden kan ni vända er direkt till den thailändska utrikesministern och meddela att hans/hennes ambassad i Sverige inte kan utföra de mest elementära tjänsterna för thailändska medborgare.

Det är på tiden att den thailändska ambassaden i Stockholm får en uppryckning, de har slarvat mycket med konsulära ärenden under den senaste turistboomen och behandlat många väldigt nonchalant. De är inga bra representanter för “Amazing Thailand”.

Stå på er!

Jag håller med Leo i det stora hela. Men det är inte helt okomplicerat eftersom det tydligen gått en del tid sedan giftermålet och namnändringen i Sverige.

Det här ser inte ut att vara direkt orsakat av ambassadpersonalen, det är någonting med de thailändska folkbokföringsuppgifter som de har tillgång till, som inte har fungerat. Uppgiften om att frun genom giftermål har ändrat efternamn har inte slagit igenom i Thailand som förväntat, vari bristen består går inte att se här och jag vet inte tillräckligt om hur central folkbokföring fungerar i Thailand eller om det överhuvudtaget finns någon. Funktionen hos det lokala kommunkontoret, Amphur Office, och husbok m m är naturligtvis bekant.

Men här handlar det om hur Thailands ambassad egentligen får tillgång till sådana här uppgifter, bl a namnändring i samband med giftermål, etc. Det är klart att det här har med intern thailändsk myndighetsförvaltning att göra.

Jag är nyfiken eftersom thailändska och svenska namnregler är två helt olika saker, vid ett giftermål i Sverige kan makarna ta gemensamt efternamn, oftast mannens, men att man tar hustruns eller har ett gemensamt dubbelnamn som efternamn är också förekommande. Detta skrivs in i svensk folkbokföring och gäller i Sverige, men jag har förstått att detta inte med automatik medför att samma sak gäller i thailändsk folkbokföring, den thailändska medborgaren kan t ex nekas ta makens efternamn vilket jag vet förekommer (min bror råkade ut för just detta, de hade dubbelt bröllp, både i Sverige och i Thailand, men fick inte ta det efternamn de tänkt sej vilket var dubbelnamn. Det är i det fallet löst så att de behöll tidigare efternamn utan ändring trots att det inte var avsikten från början.).

Det här är svårigheter som flera kan råka ut för, det här har stort allmänintresse på forumet!

Lasse påpekar att det tydligen varit känt för ambassaden att hustrun bytt efternamn eftersom de tidigare kunnat skriva in i passet att efternamnet ändrats genom giftermål. Underlaget kan till exempel ha varit personbevis från Skatteverket eller liknande och man skulle kunna ta ut samma handling igen (utvisande nu gällande efternamn samt tidigare flicknamn) som tilläggsunderlag till passet för att styrka rätten till flygbiljett och UT. Men det är naturligtvis bättre att få det hela infört i passet.

När de en gång kunnat göra en sådan inskrivning i passet borde det nya efternamnet ha varit godkänt även i Thailand. Det är här det verkar ha glappat.

Jag har letat lite på Skatteverkets hemsida, så här står det bland annat på http://www.skatteverket.se/folkbokforing/ovrigt/namn.4.18e1b10334ebe8bc80004083.html” onclick=”window.open(this.href);return false;:

Namnlagen tillämpas för alla svenska, finska, danska och norska medborgare som bor i Sverige. Är du inte medborgare i Sverige, Finland, Danmark eller Norge kan du ändå anmäla namn och byte av namn enligt svensk lag om du bor i Sverige. Det är emellertid inte säkert att ett namnbyte som du gör i Sverige godkänns i det land som du kommer från. Vill du undvika problem hos det landets myndigheter bör du därför före namnbytet ta kontakt med landets ambassad och ta reda på vad som gäller.

Tala med Migrationsverkets tillståndsenhet för ni behöver få in UT i passet och tala med flygbolaget om biljetten så ni kommer med på planet både till och från Thailand. Det finns kanske ett sätt att synkronisera detta så det hela fungerar, men ordna upp det i förväg. Helst inte först vid incheckningen på flygplatsen!

Min fru bytte efternamn när vi gifte oss för nu åtta år sedan, vi skickade in papper och pass och betalade en avgift och fick det nya namnet inskrivet i passet, men det var också allt ambassaden gjorde nån ändring i Thailand kunde de inte göra. När vi var i Thailand 2006 tänkte vi ta tag i det eftersom passet snart gick ut, men det blev stop direkt eftersom de på Amphur office visste att hon bytt namn men det var givetvis inte ändrat i husboken så det blev inget nytt ID kort. Hon fick svenskt medborgarskap nån månad efter att vi kom hem. Vad som hänt nu är vad jag förstått att man infört en central folkbokföring och den har då även Ambassaden tillgång till uppgifterna kommer ju givetvis då från Amphur och därmed sitter alla som “bytt namn” med skägget i brevlådan om det inte själva ordnar saken..

Ja jag håller med!

Har en kompis som är diplomat för Thailand som har jobbat på Ambassaden i Stockholm.
Antar att hon jobbar på Thailändska UD då och jag ska banne mig tala om varenda sak för henne när jag träffar henne nästa gång.
Blev ingen tid för oss att ses när vi var i Bkk senast men jag hoppas att det blir tillfälle snart igen.

@islander wrote:

Hon fick svenskt medborgarskap nån månad efter att vi kom hem.

Men ta då ut svenskt pass på närmaste polisstation så är saken ju klar! Eller har jag missförstått något?

Ni behöver inget UT i vare sig Sverige eller Thailand när det finns dubbelt medborgarskap och flygbiljetten fixar sej med det svenska passet! Skulle det knipa så finns det en särskild passexpedition på Arlanda som skriver ut pass direkt så möjlighet att slippa vänta på passet någon vecka finns!

Aj, tusan, jag hade för brått….. Missade ju att det var Lasse53 som hade sitt problem och så Islander som beskrev sin lösning – det är inte så lätt med anonyma nicks på forumet.

Men hursomhelst så är detta med medborgarskapet och att ta ut svenskt pass med det “rätta” namnet en lösning för att få det att stämma med namnet på flygbiljetten. Och problemet med UT försvinner förstås med automatik när det finns dubbelt medborgarskap.

Man har helt enkelt thailändskt pass som visar namnet som ogift och svenskt pass som visar namnet som gift. Också en lösning som följer av dubbelt medborgarskap och olika namnregler i respektive land.

Om detta hjälper Lasse53 i den akuta situationen …. Man kan kanske klara det med ett personbevis som visar båda namnformerna, såväl det thailändska flicknamnet som det svenska namnet som gift. Det som möjligen kan krångla är incheckningen till flyget i Thailand om biljetten är utställd på namnet som gift. Det är därför det bör vara en god regel att alltid boka biljetten på exakt den namnform och stavning som står i passet – inget annat!

Thailand godtar inte dubbla medborgarskap, vilket däremot Sverige gör.

Man har rätt till thailändskt medborgarskap om man har åtminstone en förälder med thailändska rötter. Timsurin och Rosarin är två stycken som är adopterade från Thailand i mitten av 1970-talet och som studerat den här frågan ingående. Jag har uppfattat det så att vad som gäller är “en gång thai – alltid thai” så Din hustru blir absolut inte av med sitt thailändska medborgarskap under några villkor, Thailand månar väldigt starkt om “de sina” såvitt jag förstår.

Det står mer i de forumdelar som rör ämnet “adopterad från Thailand”, men eftersom det här är en tydlig fråga så skulle det vara bra om någon av de som är bäst pålästa bekräftar hur det egentligen är!

Jag för min del tror att banden är så starka att det inte ens är möjligt att t ex avsäga sig ett thailändskt medborgarskap om man har thailändskt blod i sig! Det är i så fall under väldigt speciella villkor.

@lasse53 wrote:

Tack för svaren.Att söka svenskt medborgarskap kan ju vara ett sätt men godtar Tailand att hon behåller sitt Thailändska medborgarskap.

Det är inga problem med nuvarande regler, sånt kan ju förstås ändras i framtiden, om ni inte kan ändra namnet på biljetten är det nog det den bästa chansen att söka svenskt medborgarskap om hon uppfyller villkoren tänk på hemvistvillkoren om ni har varit långa perioder i Thailand, jag har inte hört nån nämna nåt om hur lång tid det tar nu men de ändrade reglerna 2006 så “enkla” ärenden ska gå snabbt, innan la dom allt på hög oavsett, med resultat att det kunde ta nästan ett år, när frun ansökte i början av 2007 var nog ansökan och passet på migrationsverket högst ett dygn..

Att ändra namnet och skaffa nytt Thailändskt pass kan ni nog glömma om ni ska resa det närmsta halvåret..

@seaserpent wrote:

Vill nog ha det till att Thailand ganska nyligen har ändrat sig på den punkten…

Jag har försökt kolla detta, men inte lyckats så bra.

På UD:s hemsida finns en redovisning av Dubbelt medborgarskap. För- och nackdelar. Den svenska Bangkokambassaden diskuterar också detta på länken Dubbelt medborgarskap.

Det står inget specifikt om just Thailand på dessa länkar, men jag kan tänka mig att man kan bli nekad tillgång till svensk konsulär hjälp om man vid besök i Thailand exempelvis tvingas göra thailändsk militärtjänst och en del andra liknande saker.

På forumet finns ett par trådar i saken, Dubbla medborgarskap? och Dubbla medborgarskap för vuxna.

Det som kan ställa till det är alltså förekomsten av dubbla medborgerliga skyldigheter utan någon som helst kompromissmöjlighet mellan länderna och liknande. Det kan också vara så att det finns krav på att eventuellt medborgarskap i annat land måste frånträdas för att medborgarskap i ett nytt land ska medges. Thailand kan ju ha släppt ett sådant tänkbart krav eller nåt ditåt för att man ska tolka det som att Thailand accepterar dubbla medborgarskap. Men de kan lika gärna ge fullständigt tusan i om en medborgare råkar ha medborgarskap i annat land och helt sonika neka detta andra land all representationsrätt för medborgaren ifråga.

Man vill alltså gärna ha tillgång till alla tänkbara medborgerliga rättigheter, men det är kanske inte riktigt samma förtjusning inför tanken på medborgerliga skyldigheter och sen kanske man inte alltid kan få konsulär hjälp i alla situationer för att hantera dessa skyldigheter, detta rent allmänt. Det är ingen särskild koppling till kombinationen svenskt och thailändskt medborgarskap, men diskussionen hör mer hemma i specialtrådarna i ämnet än här.

seaserpent skrev:
Vill nog ha det till att Thailand ganska nyligen har ändrat sig på den punkten…

Helt riktigt

http://www.mfa.go.th/web/showStatic.php?staticid=1071&Qsearch=citizenship” onclick=”window.open(this.href);return false;

http://www.mfa.go.th/web/486.php?Qsearch=citizenship&type=0&lang=2&Image5411.x=12&Image5411.y=7″ onclick=”window.open(this.href);return false;

Är man i Thailand och har både svenskt och thailändskt medborgarskap så räknas
man som thailändare, då kan bli svårt att få hjälp via den svenska ambassaden
om så skulle behövas.

*********************************************************

@lasse53 wrote:

Någon skrev tidigare att om man reser ut från Thailand på ett Thailändskt pass så kan man visa det svenska också som intyg på att man får resa in i Sverige men då bör man väl ha samma efternamn i båda passen eller.
Lasse

Du blir utan problem insläppt när du väl kommer till gränsen (schengen) oavsett vad du heter 🙂
Däremot har jag läst ett antal historier under årens lopp där man inte ens fått gå ombord på planet med hänvisning till att man saknat giltigt visum då man rest på sitt Thailändska pass men även haft ett svenskt pass. En del har har lyckats övertyga flygbolaget andra inte, det är väl numera så att det är flygbolaget som får stå för returbiljetten om personen inte blir insläppt..

Jag tar för min del texten på UD:s hemsida på allvar. Det finns tydligen en risk för rejält med trassel om man reser med dubbla pass och man ska kanske vara beredd på att de kan vilja undersöka närmare varför man gör så. Likaså finns en möjlighet att en gränskontroll kan konfiskera det ena passet. Och under vistelse i vissa länder är man i praktiken rättslös när man inte är medborgare och därmed saknas medborgerliga rättigheter i landet ifråga. Det är inte ens självklart att medborgare i vissa länder har några rättigheter att tala om, de länderna gör man lämpligen bäst i att hålla sej borta ifrån och det är inte lustigt att bli internerad och deporterad som spion bara för att man besöker ett visst land.

Att kräva att flygbolagen tar ansvar för sina passagerares tillträde till destinationen och koppla ihop det med flygplatstillståndet – rätten att använda flygplatsen – är inte helt tokigt. Det systemet är lätt att administrera och att se andra, lika smidiga, sätt att hantera den som inte är behörig till destinationen är inte lätt.
Som Islander säger, det blir trassligt och administrativt ohanterligt med dubbla pass och medborgarskap.

Ska svensken med thailändskt pass böta vid utresa därför att han inte har något giltigt uppehållstillstånd i sitt svenska pass? Och nekas tillträde till planet därför att han inte har uppehållstillstånd eller visum inklistrat i thaipasset?
Det är ohanterligt för de som har att sköta såna saker – man kan förstå att det kan finnas gränskontroller som vill konfiskera det ena passet i förebyggande syfte!

Bäst borde vara att bestämma sej för vilket pass man vill åberopa för en resa och undvika att trassla till det genom att i olika situationer åberopa än det ena, än det andra, för att vinna fördelar eller slippa betala t ex viseringsavgifter m m. Det blir lätt inkonsekvent och luddigt för bl a gränskontrollerna med sin övervakningsfunktion och det är inte bra, det öppnar för missbruksmöjligheter och annat.

Tillägg:

Skalis, flygbolaget betalar en flygplatsavgift för att få utnyttja destinationens flygplats, det är ett trafikeringstillstånd. Att den som äger flygplatsen ställer krav på flygbolaget att kontrollera och ansvara för passagerarnas tillträdesbehörighet till destinationen är inget konstigt. Dessutom är det flygkaptenen (befälhavaren) som – precis som i sjöfartstrafik – har exklusivt mandat över passagerare och besättning. Han kan avvisa vem som helst från planet/båten på vilken grund som helst och ska åtlydas.

Det är samma regler om befälhavarens behörighet som gäller för exempelvis Vägverkets färjor, som är klassade som sjöfartstrafik. Regelverk som reglerar detta finns också, men principen är att befälhavaren är kung över transportmedlet eller vad det nu är som han ansvarar för. Det är absolut ingen vandringssägen!

Vad det gäller Sv.Ambassaden så ligger de online mot svenska dataregister.
Så de ser direkt om man har dubbla medborgarskap. De ser även om något pass
skulle vara indraget av någon orsak.

******************************************

@Skalman™ wrote:

Ursäkta mig med det där låter helt uppåt väggarna. Flygbolaget kan inte vägra någon som har ett giltigt pass.
Kan du länka till någon av dom historierna ? eller är det ännu en vandringssägen (bullshit) typ “man får inte köpa mark om man gift sig med en farang”.

Nej det är tyvärr inga vandringshistorier, och jo de kan visst vägra dig att gå ombord om du saknar giltigt visum , problemet uppstår ju när du blir svensk medborgare då tas ju visumet bort, har inga aktuella länkar det kanske har blivit bättre.

UT är ju en svensk handling som gäller en utländsk medborgare och dokumenteras genom inklistring i denna utländska medborgares pass. Rent tekniskt tror jag inte det finns något hinder för det, men i praktiken så lär Migrationsverkets personal bli väldigt irriterad över att behöva hålla på med ärenden där den sökande redan har svenskt medborgarskap bara för att den sökande råkar ha dubbelt medborgarskap.

Ska man se det på juridiskt sätt så innebär förhållandet att en fysisk person med dubbelt medborgarskap representerar två olika juridiska personer, den svenske medborgaren och den utländske medborgaren. Det medför att om man ska ha alla papper i ordning så måste man hantera båda dessa juridiska personer var för sig, båda passen ska stämplas vid in/utresa, när visum/uppehållstillstånd krävs för någondera ska man ordna den detaljen etc.

Det låter byråkratiskt, parodiskt och komplicerat, men det är en följd av dubbelt medborgarskap och att en fysisk person därigenom kan representera två olika juridiska personer. I praktiken väljer man endera av dessa två juridiska personer och lämnar den andra hemma, det blir enklast så. Då slipper man komplikationerna som kan uppstå om man håller på och blandar dessa båda identiteter under resa (saknade passtämplar, brister i visum/uppehållstillstånd etc).

@Skalman™ wrote:

Du får ursäkta mig Thaisambo men det är precis såna där kommentarer som medverkar till att det blir förvirring om vad som gäller.

Ingen fara! Men jag förstår vad Du menar….

Jag vet inte om det Du beskriver skulle funka….. Har inte sett den ordningen.

Det jag sett är att de som åker ut från Thailand med thailändskt pass är att de fyller i ett utresekort. Detta lämnas i passkontrollen och i passet häftas in ett stämplat återresekort. Det är samma handlingar som turister har utom att ordningen är omvänd. Stämpeln på kortet är ett bevis om när utresan skedde och företes/lämnas alltså vid återkomsten. Innebörden är väl att man hör hemma i Thailand på nåt sätt och inte behöver tillstånd för att komma in i landet – jag vet inte och vi har inte själva något liknande system (det har funnits dock, fram till en bit in på 1950-talet behövdes tillstånd för att få lämna Sverige, även för resa till nordiskt grannland, hade säkert med kriget att göra. Min fars gamla pass från den tiden har utrymme för sådana utresetillstånd.).

Vad som händer när man kommer till Thailand som thailändsk medborgare utan att ha det tidigare utfärdade utresetillståndet med sej vet jag inte. Kanske ingenting, det borde gå att kolla i förväg. Som Du säger, de kanske nöjer sej med vanligt ankomstkort precis som för turister. Förresten finns det ingen koppling till vilken flight man kommit med i passkontrollen.

Det är säkert incheckningen som kollar att resan till Sverige är ok när ni ska hem och utfärdar boardingcard. I passkontrollen visar ni det thailändska passet med utresekort och boardingcard. Att visa dubbla pass för myndighet (som passkontrollen är) ska man vara försiktig med när man inte vet vad som händer, UD varnar ju för att man kan få det ena passet konfiskerat, jag hoppas det inte gäller Thailand åtminstone. Tanken är ju att slippa böta för tidsöverdrag när ni är i Thailand över 30 dagar såklart, därför duger inte det svenska passet hela vägen utan thaipasset ska visa att det finns rätt att stanna så länge ni vill!

Alltså: svenskt pass på Arlanda och thaipass i Bangkok. På flygplatsen i Bangkok behövs det svenska passet bara för att få ut boardingcardet i incheckningen, då är det flygbolaget som kollat rätten att resa in i Sverige, passkontrollen bryr sej inte om sånt. Detta borde funka.

Berätta gärna sen vad som faktiskt hände!

Ifall tänket bakom det här är otydligt på nåt sätt så se det som att man helt enkelt byter juridisk person när man väl är ombord på planet.

Man är då i ingenmansland och kan göra den växlingen helt legitimt när man har dubbelt medborgarskap.

Det är två hakar:

1) När man kommer in med thailändskt pass kanske det väntas att man kan visa att man en gång lämnat landet legitimt, de kör med utresetillstånd för thailändare med samma blankett som utlänningar får 30-dagars turistvisum vid ankomst. Jag vet inte hur det fungerar för thailändare, men det är nog inget stort problem (i Sovjetunionen före 1990 krävdes tillstånd och pass även för medborgarnas egna inrikes resor, men Thailand är inte samma sak).

2) Att utfå boardingcard för hemresan trots att dokument om rätt att resa in i EU saknas i thaipasset. Man får då checka in som svensk för att få ut det kortet, sen fortsätter man vara thailändare i Thailand tills man är ombord på planet.

Ur säkerhetssynpunkt ett vansinnigt system, det försvårar kontroll och uppföljning när människor hux flux kan byta identitet så här. Men det finns inget illegitimt i detta eftersom den fysiska personen faktiskt är behörig till båda dessa identiteter genom det dubbla medborgarskapet. och “byte” av identitet sker ju i ingenmansland i internationellt luftrum.

Jag är övertygad om att Skalis klarar sej utan problem bara han håller tungan rätt i mun och inte presenterar dubbla pass för någon tokig administratör som genom konfiskering av det ena passet ser en möjlighet att åtgärda problemet med dubbla identiteter. För sådant här ÄR ett problem för gränskontroll, säkerhetstjänst och andra som har övervakningsuppdrag, det ska man vara klar över, de blir störda i sitt uppdrag av såna här byten och kan reagera på det.
Flygbolagen är privata och deras personal har mestadels inga sådana myndighetsbefogenheter, där ska det inte vara några problem.

Hantera bytet av identitet vettigt bara och undvik möjliga konfliktsituationer.

Nu är det så att frugan har redan mitt efternamn i sitt thaipass. Hon har även svensk pass men där använder hon sitt flicknamn som mellannamn och i Thailand sånt är inte tillåtet men det visste jag inte när vi skrev in henne hos skatteverket.
Problemet är bara hur ska jag få sk.anhörigvisum(90-dagars) till Thailand om jag kan inte bevisa att jag är gift med en thailändsk medborgare. Ambassaden kräver att ha personbevis där det står makans nationalitet. Och där står att hon är svensk.
Och sen förståss vid passkontrollen i Thailand, hur ska man bete sig där? Misstänker att alla tjänstemän är inte medvetna att man kan ha dubbla medborgarskap. Personligen tycker jag att det har blivit bara krångligare för frugan att ha dubbla medborgaskap..det skulle har räckt bara med det thai med PUT inklistrad i passet….

Jag är ganska säker på att det blir problem med flygbiljetten om det inte är samma namn i passet som på biljetten.
Allt går självklart att reda ut, men det kräver tid och mycket diskussioner då det inte är helt okomplicerat.

Att ha dubbla medborgarskap och dubbla pass är absolut inget problem.

Min fru namnändrade till mitt efternamn i Bangkok, åkte till kommunkontoret och fick det nya efternamnet ändrat i husboken och därefter gjorde hon nytt ID-kort och nytt pass.

När hon reste till Thailand kunde hon använda valfritt pass, dock valde hon för enkelhetens skull det svenska.
Visum för henne var också ett litet problem, när vi förlängde visumet så gick hon bara till immigrationsmyndigheten, visade att hon också var thailändsk medborgare, så fick hon direkt 12 mån i sitt svenska pass, även om det i princip inte skulle behövas, men skälet var att hon reste med svenskt pass.

@Skalman™ wrote:

.

Nu är vårt “case” så här:

Vi åker i mars 2009 till Thailand i 5-6 veckor. Tycker det är fullständigt odiotiskt att frugan som är thailändsk medborgare (dubbelt medborgarskap) ska gå till ambassaden och söka ett visum.

* Vi checkar in på Arlanda och hon visar sitt svenska pass.

* På flyget fyller hon i sitt arrivalcard med uppgifter från sitt thailändska pass.

* I immigration i BKK visar sitt thailändska pass

— Sen följer 5-6 veckor av massor med skoj —-

* På flyplatsen i BKK, både incheckning och passkontroll visar hon båda passen ( det svenska endast som ett bevis på att resa till Sverige är OK).

Kan någon tala om varför det här inte skulle funka utmärkt ? Och i så fall varför.

I praktiken väljer man endera av dessa två juridiska personer och lämnar den andra hemma, det blir enklast så. Då slipper man komplikationerna som kan uppstå om man håller på och blandar dessa båda identiteter under resa (saknade passtämplar, brister i visum/uppehållstillstånd etc).

Du får ursäkta mig Thaisambo men det är precis såna där kommentarer som medverkar till att det blir förvirring om vad som gäller.

// Skalis

Jag kan bara instämma. Låt oss inte röra till det i onödan. Här är länken till en tråd som bättre besvarar Skalis. Så härfungerar det alltså i praktiken, så här gör i andra som reser med familjemedlemmar med dubbla medborgarskap. viewtopic.php?f=25&t=384

@Skalman™ wrote:

Visum för henne var också ett litet problem, när vi förlängde visumet så gick hon bara till immigrationsmyndigheten, visade att hon också var thailändsk medborgare, så fick hon direkt 12 mån i sitt svenska pass, även om det i princip inte skulle behövas, men skälet var att hon reste med svenskt pass

Tack för infon Mojay.

Vilken slags visum/stämpel fick hon då i passet ?

// Skalis

Vet faktiskt inte, men hon visade thai-id på immigrationen och fick en stämpel som gällde för 12 mån. Dock kunde hon bara använda visumet för just denna vistelse men hon kunde köpa till dybbla entry för att kunna resa utanför till bland annat Laos och då behålla visumet levande.

Men jag ska kolla detta.

En gissning är att det var ett non-immigrant visum utan bokstav, det där som Timsurin m fl berättat om. Att genom att visa thai ID kort kunna styrka “född i Thailand av thailändska medborgare” e d. Om medborgarskapet stod på det kortet och det var thailändskt medborgarskap så blir jag lite osäker inför det där med ettårigt visum.

Tanken med att vara försiktig med dubbla pass var bara det att det kan göra tjänstemannen i passkontrollen osäker, man kan bli kvarhållen för utredning om varför man reser med dubbla pass. Det finns också en möjlighet att de konfiskerar det ena passet innan fortsatt resa tillåts, men den hanteringen hör mer hemma i en del av de gamla Sovjetstaterna än Thailand.

Det var därför jag ville avråda från att krångla till passeringen av passkontrollen genom att visa dubbla pass, det kan orsaka förvirring och osäkerhet på vad som egentligen ska gälla hos den som ska göra kontrollen. Men sådana saker gäller väl mer besök i stängda länder utan turister, Thailand är ju ett öppet land och släpper in turister. Får be om överseende om det upplevdes krångligt, men hela det bilaterala området när det gäller enskildas gränspassager är väldigt snårigt och komplext rent allmänt. Det här med tillträde till Thailand är i det perspektivet bara smådetaljer.

Det kan säkert stämma med 1951, jag är mycket osäker på när det här med utresetillstånd från Sverige togs bort.

Europa var ju krigszon och jag är tämligen säker på att det inte var fritt fram för svenskar att åka till Finland efter den sovjetiska krigsförklaringen 1939, jag vet att man på svenska sidan hade uppsamlingsläger för de svenska Finlandsfrivilliga från början av december 1939, i trakten av Haparanda förstås. Gränsen passerades under kontrollerade och organiserade former.

Det bör ha varit liknande med förhållandet till Norge och Danmark under åtminstone ockupationstiden.

Jag kan inte tänka mej något annat än att de svenska utreserestriktionerna lättades först efter freden i Paris 1947. Det måste ha varit väldigt stökigt och förvirrat under den här perioden, 1947-51, och väl knappast något nöje att resa runt i Europa då vare sig man behövde utresetillstånd eller inte.

I mitt eget, första pass (“svarta boken” från 1964) fanns ett utrymme intaget där passutfärdaren kunde skriva in vilka länder jag inte fick besöka… Passet gällde för resa till alla länder och hade plats för att skriva in undantag från det. Jag vet inte när sådana anteckningar förekom eller varför de gjordes i svenska pass.

Jag har åkt genom DDR under kalla krigets dagar utan visum, men det var transit med tåg och i en särskilt avlåst och noggrannt plomberad järnvägsvagn till Prag det, i slutet på 1960- talet förresten, 1969, när tjeckerna tagit hämnd på ryssarna med 1-0 och 2-0 i hockey-VM för ockupationen 1968.

Kul att det finns någon på forumet som sett Europa på nära håll under de här åren!

Jo, Skalis, det är samma förfaringssätt som jag tidigare talat om, fast det var kanske i för tillkrånglade termer.

Men grundprincipen är att undvika att visa upp dubbla pass för myndigheter, sånt som passkontroll, in- och utresekontroller, immigrationsmyndigheter etc. Anledningen är att de kan börja undra varför i all världen man reser med dubbla pass (i vissa fall t o m med olika namn i de båda passen). Myndighetsställningen gör att de kan beslagta ena passet, kanske t o m båda om man inte anses behöva legitimera sej, för utredning och närmare undersökning.

Om de skulle beslagta båda passen lär man nog bli tagen i förvar under den tid utredningen tar. Vissa länders myndigheter har hård kontroll och är rätt förtjusta i att tillämpa sådant i tveksamma situationer.

Rättssäkerheten är dålig särskilt när man är befriad från passinnehavet och man kan råka ut för både det ena och det andra under förvaringstiden, en mycket otäck och olustig situation. Det kan också bli problem med att överhuvudtaget få tillkalla konsulär hjälp m m, det är ingen självklar rättighet när statstillhörigheten är ifrågasatt.

@Skalman™ wrote:

Om “man” i det här fallet speglar din åsikt eller något du tror så respekterar jag dig för det. Men när du upphöjer det till något allmänt veterligt (fakta, sanning) så är du ute och cyklar.
// Skalis

Tanken är bara ett förslag för att slippa minsta möjliga trassel. Jag har varit i Uzbekistan (Tasjkent) på tjänsteresa och vi blev vid ett tillfälle på stan omhändertagna av polisen. Vad anledningen var är vi osäkra på, men min kompis trodde att det berodde på väskorna vi bar på (det var bärbara datorer i).
Hursomhelst hamnade vi i ett trist. helkaklat förhörsrum och fick tömma fickorna på allting och de gick igenom plånböckernas innehåll etc. Hade vi haft dubbla pass på oss dessutom så hade vi säkert blivit kvarhållna ett bra tag minst.

Uzbekistan är en gammal pseudostalinistisk “republik” med självvald president (Islam Karimov) sedan Sovjetunionens upplösning och landet är instabilt i betydligt högre grad än t ex Thailand med en massa tungt beväpnade militärpoliser som springer omkring på gatorna och kollar folk och ställer otrevliga frågor m m. Några månader efter vårt besök blev det för övrigt oroligt i landet och UD satte upp landet på listan över de länder som svenskar avråds från att resa till.
Vi var tacksamma att de här poliserna inte länsade plånböckerna eller beslagtog våra datorer, sånt vet vi förekommer och på arbetsplatsen sa dom att vi borde låta bli att åka tunnelbana, vi skulle tagit taxi istället. Vilket vi fortsättningsvis gjorde också.

Så erfarenheten är att man när man åker till främmande land så ska man vara lite försiktig med sånt som kan få myndighetspersoner att bli misstänksamma. Rådet är att göra så lite väsen som möjligt av sej och undvika att avvika från “normalstatus” så mycket som möjligt. Nu är väl Thailand i och för sej ett “snällt” land och betydligt mera tillmötesgående och hjälpsamma än gammalstalinistiska ärkebyråkrater och jag menade egentligen generellt. Vi har redan sett så mycket sån skit i behandlingen av människor bl a i Chile och Grekland, som båda hanterats miltärt av folk som velat “ställa allt i ordning” och “rensa ut oönskade element”. Vi ska inte heller glömma det forna Jugoslavien med bråk mellan serber och kroater och så Kosovo (bl a händelserna i Srebenica är klassade som folkmord på kosovoalbaner).

Och Thailand vet vi är politiskt instabilt. Det finns hela tiden en liten risk för att militären vill ingripa för att skapa lugn och stabilitet i landet, som det ser ut söderöver kan en tändande gnista komma praktiskt taget närsomhelst även om man inte pratar nämnvärt om det och tonar ned för att inte oroa turister m fl. Läget är spänt och har varit det länge, om det händer något liknande det som skedde i Sarajevo 1914 kan det smälla till ordentligt, även i nutid och i Thailand.

Självklart menar jag inte att det här är en absolut sanning eller fakta, inte heller att det skulle vara en “åsikt”. Men dubbelt medborgarskap kan vara politiskt komprometterande i någon situation som kan komma att uppstå. Det är därför jag vill avråda från ett överdrivet skyltande med det och att man istället utnyttjar det som är mest fördelaktigt i varje situation, hellre än att riskera att hamna i svårigheter och behöva förklara varför man reser med dubbla pass.