Whitening-produkter, hur farliga är de?

Tydligen användes det kvicksilver.

“Kvicksilver var tidigare den ingrediens som användes i produkter för hudblekning. Idag är det förbjudet inom EU, dock letar sig produkter in i Sverige via internet. Även hydrokinon (ett ämen som hindrar melaninproduktionen), som i Sverige bara får skrivas ut av läkare, letar sig in denna väg. Nu har det dock rensats en del särskilt efter att man funnit kvicksilverförgiftade kvinnor.”
http://www.ines.se/skonhet/671/hudblekning/” onclick=”window.open(this.href);return false;

Thailand har säkerligen inte förbjudit det.
kolla om du hittar något mer intressant här.
http://www.google.se/search?hl=sv&q=Hudblekning&btnG=S%C3%B6k&meta=cr%3DcountrySE” onclick=”window.open(this.href);return false;

Men du funderar väl inte att börja bleka huden väl?

Ja, det är märkligt att många aldrig är nöjda med hur de ser ut. I Sverige går massor av människor och lägger sig i solarier, några regndagar på Phuket är snudd på katastrof för nordiska turister eftersom de inte hinner bli bruna under sin semester.

I Isaan går kvinnorna på blekotek för att få ljusare hår och bli vitare i hyn. De ligger en stund varje dag i väteperoxidbad och sedan gnider de in sig med olika krämer för att få djupeffekt ända in till benen. Här i BKK har jag inte sett några sådana blekotek, men jag vet ju inte vad som försiggår i alla dunkla gränder, hur är det i resten av landet? :sunny:

@leo wrote:

Ja, det är märkligt att många aldrig är nöjda med hur de ser ut. I Sverige går massor av människor och lägger sig i solarier, några regndagar på Phuket är snudd på katastrof för nordiska turister eftersom de inte hinner bli bruna under sin semester.

I Isaan går kvinnorna på blekotek för att få ljusare hår och bli vitare i hyn. De ligger en stund varje dag i väteperoxidbad och sedan gnider de in sig med olika krämer för att få djupeffekt ända in till benen. Här i BKK har jag inte sett några sådana blekotek, men jag vet ju inte vad som försiggår i alla dunkla gränder, hur är det i resten av landet? :sunny:

Hmm jag har ju uppfattat det som att det är tvärt om, att det är mer kvinnor i BKK som bleker huden.
Kvinnor som har lite “finare” jobb (banker finare butiker kändisar mm) som håller på med detta mest.

@ThaiJanne wrote:

@leo wrote:

Ja, det är märkligt att många aldrig är nöjda med hur de ser ut. I Sverige går massor av människor och lägger sig i solarier, några regndagar på Phuket är snudd på katastrof för nordiska turister eftersom de inte hinner bli bruna under sin semester.

I Isaan går kvinnorna på blekotek för att få ljusare hår och bli vitare i hyn. De ligger en stund varje dag i väteperoxidbad och sedan gnider de in sig med olika krämer för att få djupeffekt ända in till benen. Här i BKK har jag inte sett några sådana blekotek, men jag vet ju inte vad som försiggår i alla dunkla gränder, hur är det i resten av landet? :sunny:

Hmm jag har ju uppfattat det som att det är tvärt om, att det är mer kvinnor i BKK som bleker huden.
Kvinnor som har lite “finare” jobb (banker finare butiker kändisar mm) som håller på med detta mest.

Tyvärr är det nog som så att de som jobbar på bank inte behöver bleka sig på samma sätt som de från Isaan. Bangkokutseendet (det ljusare) är ju idealet.

Det är av gammalt som “överklassen” skulle vara vit och finskinnad. Ju mjällare hud dess bättre, särskilt ifråga om kvinnor,

Att vara solbränd och utsatt för väder och vind var ett tecken på “underklass”, arbetare, statare och bönder som vistades mycket ute på åkrar och fält och arbetade, vilket inte var fint. Synsättet har varit detsamma överallt, både i Europa och i Asien, värre ändå ifråga om mörkhyade i Afrika, som behandlades som boskap.

Det är säkert ingen slump att de bibliska gestalterna i kristenheten alltid framställs som extremt bleka, både Kristus och Jungfru Maria, trots att klimatet i det området, Palestina, Arabien och Egypten, knappast är sådant att det direkt befrämjar någon särskilt framträdande blekhet. Blekheten används för att symbolisera helighet och överhöghet.

Olika knep för att bli vitare och slätare i skinnet har alltid funnits, men puder (talk, krita) i kombination med olika underlagskrämer var kanske vanligast förr. Vitt skinn gav hög status och man kom redan på stenåldern på att djurhudar kunde blekas genom att ligga i urin några dagar (det bildas ammoniak och kväve av urea, som har starkt blekande effekter). Jag tror inte det användes direkt på levande människohud däremot.

Glädjekvinnorna (geishorna) i Fjärran Östern framställs alltid som extremt bleka och släta i skinnet.