Hem › Forums › I Sverige med Thailändsk anknytning › Allmänt › Adopterad från Thailand › Hur söker man sina rötter, hur får man hjälp att göra det
- This topic has 12 replies, 5 voices, and was last updated 17 years ago by
Rosarin.
-
AuthorPosts
-
-
14 April, 2009 at 11:08 am #386956
Hej!
Jag är adopterad från Thailand under “skandalåren” eller vad man ska kalla det efter vad jag har läst nu, d.v.s. vid årsskiftet 1976-1977. Igår slog det mig helt plötsligt att jag ville söka mina rötter! Tidigare har jag varit helt ointresserad och inte ens läst adoptionspapprena. Jag har nästan blundat för att jag varit adopterad och känner inga thailändare. Det är mycket möjligt att tankebanorna sattes igång när min lillasyster började söka efter sina rötter på allvar, vilket var nyligen. (Hennes historia kan ni för övrigt följa i “Spårlöst” den 27 april, tror jag det blir…)Jag började med att googla om adoption och Thailand och fann genast artiklarna, ffat.nu och detta forum. Jag förstår inte hur jag har missat dessa nyheter om Sawari och alla andra barn som troligtvis blivit kidnappade från fattiga, fått stulna identiteter och allt annat mellan -74 och -77.
Hursomhelst, vad jag saknar överallt är en sida med uppgifter hur man går tillväga för att söka sina rötter. Var man börjar,kanske länkar till gulasidorna i Thailand (eller var man nu kan söka efter personer), kontakter i Thailand och Sverige som kanske är villiga att hjälpa till m.m. m.m. m.m, som kan fyllas på under tidens gång. Jag tror det finns många som vill hjälpa (?) och som sitter med massor med information (?).
Det är mitt förslag! 🙂
Och har ni tips till mig så är ni jättevälkomna att höra av er till mig!Kramar Charlotte
-
14 April, 2009 at 11:49 am #423945
Hej Charlotte och välkommen till forumet skall du vara!
Jag tror och hoppas att jag kan säga att du kommit till rätt plats!
Vi får in ungefär en adopterad i månaden och hoppas snart vara många fler.
Tips och råd om hur man söker sina rötter som thailändsk adopterad kan vara arta sig till en egen undersektion. Låt oss se om det är någon som har några goda råd att dela med sig av.
-
14 April, 2009 at 12:31 pm #423946
Hej Charlotte!
Välkommen, vad roligt att du hittade hit! 🙂
Tack för förslag till vår forumdel.Vi var många som kom till Sverige åren 1976-77, jag är också en av dessa barn.
Vad man bör ta reda på först är på vilket sätt adoptionen gick till.
Gick adoptionen via någon organisation eller skedde adoptionen privat.
Med organisation menar jag t ex Adoptionscentrum eller NIA.
Med privat menar jag en privatperson i Sverige som skötte kontakterna med advokat mfl i Thailand åt dina föräldrar.Jag vet att adoptionscentrum har en del i sin organisation som hjälper adopterade att söka sina rötter.
Tror man ska vara medlem för att få ta del av deras hjälp.
Vad jag har förstått så hjälper de till med att söka rätt på födelsebevis etc. via myndigheter i Thailand.
Jag har ingen erfarenhet av dem själv och känner ingen som har tagit hjälp av dem ännu.Sedan är det viktigt att titta igenom sina papper noga. Se om du har några av följande dokument:
-Födelsebevis:
Antingen kopia eller original. Ett papper i A5-storlek (halv A4), där allt är skrivet på thai.
Ska vara stämplat och det ska finnas en siffra högst uppe i högra hörnet. Liknar ett diarie-nummer. t ex 125/38-Thailändskt Pass:
Antagligen har du någon form av resehandling, förmodligen ett thailändskt pass med din bild och ditt namn i.
Antagligen är din underskrift ett tumavtryck eftersom vi var för små för att skriva på pappret själv.-Huspapper:
Huspapper är det thailändska sättet att hålla bokföring över vilka som bor vart.
När ett barn föds skrivs barnet in i föräldrarnas huspapper och står sedan “skriven där”.-Adoptionshandlingar:
Bland alla papper finns säkerligen papper både på thailändska, svenska och engelska. Mycket är antagligen översättningar av thailändska dokument och svenska utredningar m m.Sedan beror det ju förstås på hur mycket dina föräldrar har sparat och vad som fanns från början.
En del av oss har väldigt kompletta papper medans andra har hittats på en trappa utanför ett hus utan att någon vet något om dem.
Det är väldigt olika det där.
Har du pratat något med dina föräldrar i Sverige?
Vad säger de och har de något emot att du börjar söka dina rötter?Att söka sina rötter kan stundtals vara ganska krävande. Inte minst känslomässigt. Vi är så klart olika känsliga men jag tror nog att alla åtminstone känner något, någon gång under sin resa.
Tveka inte att fråga eller skriva PM om du undrar över något eller bara vill få ur dig tankar och känslor.
Om du har tid och lust är du välkommen att läsa tråden om mitt sökande: Rosarin – the story.
Varmt välkommen Charlotte!
/Rosarin
-
14 April, 2009 at 12:33 pm #423947
Ja men självklart Tim!
Smart, tack! 🙂
-
14 April, 2009 at 3:53 pm #423948
Hej Rosarin!!! 🙂
Vad glad jag blir för ditt långa och snabba svar!
Jag och mina föräldrar har inte pratat så mycket om adoptionen. Dom har berättat lite tidigare när jag var yngre, men jag har inte varit så intresserad och lyssnat med halvt öra. Jag har väl egentligen inte ens velat prata om det förrän igår. 🙂
Jag har inte tänkt så mycket på att jag är adopterad faktiskt. Skyddsmekanism kanske?
Men de stödjer hursomhelst mig i min sökning! Självklart är de oerhört skyddande.Jag är ganska säker på att den skedde privat iallafall, min mammas jobbarkompis var kontaktperson i Sverige och det var hon som hämtade mig till Sverige via hennes kontakter i Thailand. (Hon var även kontaktperson för min systers adoption som skedde i ett annat land.) Och sedan pratades det lite om att min biologiska mamma inte stod i papprena för att hon var för ung och att det var någon annan som skrivit på. Den person som står i mina papper är 43. Dock har jag samma efternamn som denne person, så det kanske är en mormor? Eller bara påhittat helt enkelt?
Jag har fått alla papper som mina föräldrar har.
– Födelsebevis finns och det finns ett diarienummer
– Thailändskt pass finns
– En massa papper från advokatbyrån Tilleke & Gibbins finns. Massa räkningar och ett dokument där den person som står som min mamma på mitt födelsebevis har skrivit under var hon bor och att hon intygar att hon verkligen är min mamma… vilket inte ska vara sant då… och två vittnen har skrivit under. Har deras fullständiga namn också.
Vad jag förstår så är efternamnen unika i Thailand, stämmer det?
Platsen där jag föddes var dock en annan adress än där hon bodde. Men samma gata. Sjukhus kanske? Eftersom hon borde vara 75 nu så är det ju inte säkert att hon lever… Men nån kanske vet på adressen? Eller vittnena?Det känns alltså som jag har mycket att gå på. Men hur går jag vidare nu? Var ska jag börja?
mvh/Charlotte
-
14 April, 2009 at 4:11 pm #423949
Ni kanske tillsammans skulle försöka skriva ihop en check lista typ: 10 saker att tänka på när du skall börja forska i ditt ursprung?
Och nu kommer lite OT från mig!
Tyvärr är ni inte så många här ännu även om det blir fler och fler. Jag skulle råda er att jobba på att få detta att växa. FFAT ligger ju nere även om människorna bakom finns kvar. Alla adopterade Thailändare som söker sina rötter hamnar ju här förr eller senare, kanske bara en bråkdel av er ger sig till känna. Tyvärr.
Vi kanske borde skapa en grupp här som man kan lägga till sig till – så att man kan bli kontaktad lite då och då rörande dessa frågor? Inget konstigt att långt ifrån alla vill skriva något här. Skapar vi en egen grupp för er kan man även öppna upp en sektion som är dedikerad för dem som NI väljer skall få vara med i gruppen. Där kan ni diskutera ämnen av mer personlig natur. -
14 April, 2009 at 5:02 pm #423950
Ja, jag håller med. Kände att det blir ju lätt ganska privat när man diskuterar sånt här, och tanken på att det ligger öppet för alla kanske avskräcker en del så en speciell sektion (privat) tycker jag låter bra.
Tycker det är oerhört synd att ffat.nu ligger nere och det inte finns ett självklart val att gå in på när man googlar om adopterade och Thailand. Kan tänka mig att de adopterade från Thailand i dagsläget ligger spridda i olika forum på webben… Det finns ju ingen självklar plats att “slå sig ner på”, så då kan man ju jobba på att det här blir en? Eller vad tycker du?
Jag är ju nybörjare här inne men är villig att medverka till att det blir någon form av ordning på detta.Om vi ska köra här så kanske vi ska börja med att byta och ersätta alla meddelanden under rubriken “Hur söker man sina rötter, hur får man hjälp att göra det” till ex:
“Är ni adopterade och redo att söka era rötter?Skicka ett personlig meddelande till oss så ska vi ge er tips och råd hur du sedan går vidare och du kan även bli tillagd i ett särskilt privat forum för oss som är adopterade om du vill.”
Något sånt och sedan undertecknat ex. Rosarin och/eller mig.
Skulle det funka? Men mitt sista meddelande får gärna skickas till Rosarin som ett PM innan så det inte försvinner. 🙂Eller?
Själv vet jag ju inte så mycket om detta än, men inom kort hoppas jag att jag vet allt om hur man söker! -
14 April, 2009 at 5:22 pm #423951
Toppen Charlotte!
Vad roligt att du också har valt att använda ditt thailändska namn. *ler*Det tycker jag låter som en bra ide.
Vi börjar med en checklista för att komma igång och för att klargöra vilka dokument man har och inte har och vad de står för.
Funderar på att scanna in några dokument men kommer så klart att skugga det mesta.
Tanken är att försöka visa någon sorts “mall” över hur en del papper KAN se ut och vad de står för.
Kanske att man kan en slags galleri likt andra forum har för olika sorters visumstämplar och förlängningsstämplar?Vad säger du om det Nille?
Har vi funktioner för detta på vårt forum i nuläget?Sedan är självklart alla välkomna att skicka PM för mer tips och hjälp.
Rosarin 🙂
-
14 April, 2009 at 5:42 pm #423952
-
14 April, 2009 at 5:51 pm #423953
Ja, man får se till och göra det tydligt att man även söker hjälp från andra på forumet. Det kanske finns någon som bor i närheten av den adress jag är skriven på exempelvis som lätt kan göra lite research?
Alla dom får man inte tappa pga en egen privat sektion.Har annars fått det bekräftat av mina föräldrar att personen på födelsebeviset inte ska vara min riktiga mamma. En historia om att hon ska ha varit ung och inte skulle blivit gift om hon hade en baby gavs som skäl till att min biologiska mamma inte ville stå på födelsebeviset. Så mitt namn är alltså helt påhittat. Taget från den personen som står i mina papper… Och historian, stämmer den? Den stämde ju inte i min systers fall…
Nu ska jag gå vidare genom att kontakta advokatbyrån. De ska ju ha betalat ut pengar till min riktiga mamma för sjukhuskostnader bl.a. så de borde ha kontaktuppgifter?
Ska även försöka få reda på den påhittade mamman om hon finns…
Lättast vore om nån på forumet var hjälpsam och gick och knackade på på hennes adress… 🙂
Det skulle vara toppen om man jobbade upp ett sådant nätverk i detta forum! -
15 April, 2009 at 4:16 am #423954
Hej,
Inte för att vara negativ men vill ändå passa på att tillägga att kontakta någon efter närmare 30 år är inte helt enkelt då din mamma kanska har ett helt nytt liv med familj och barn och som inte vet om vad som tidigare hänt i hennes liv, kan bli mycket problematiskt för henne. Allt sånt här måste göras med “silkesvantar” och med rätt person vid rodret så kan man få ut en hel del utan att det påverkar någon negativt.
Alla sakerna som P’Rosarin tidigare nämde är jättebra och om du vill ge mig ditt Thailandska ID-nummer (13 siffrorna) plus fullständigt thailändskt namn så kan jag försöka kolla upp vad jag kan hitta här i Thailand utifrån de uppgifterna.
Om du har information om kontakt personer i Thailand samt Sverige så kan detta också underlätta.
Jag kan inte på några vägar lova att jag kan hitta något eller hur mycket det går att få fram men jag kan göra ett försök.
Mvh
N’Ekachai -
15 April, 2009 at 8:04 am #423955
Hej N’Ekachai!
Ja, jag förstår dig till fullo. Det är bra att du säger för jag kan ju ingenting om thailändare. Och några stora förhoppningar har jag inte alls. Jag utgår nästan från att jag inte kommer hitta något. Kanske är jag rentuav nöjd med att bara veta vem hon är och var hon bor och hur hon har det utan att hon får reda på nåt? Förstår absolut att detta måste hanteras varsamt och det kanske var lite klumpigt att säga att nån bara skulle knacka på hennes dörr. 🙂
Jag vet ju att det inte är min biologiska mamma som står i mitt födelsebevis. Det sa de redan vid adoptionen och det har jag svårt att se varför de ska ljuga om.. Men är jag såld,kidnappad eller lämnad på en trappa? Har de några uppgifter alls? Det betalades ju ut sjukhuskostnader, i bästa fall kan man spåra henne via det, om det nu verkligen var hon som fick pengarna.
Har läst Rosarins historia och hon har ju flertalet gånger fått tag i fel kontakter som vill hjälpa henne. Oärliga och giriga? Det är ju verkligen mardrömmen. Det finns ju säkert nån genuint ärlig person som vill hjälpa och som kan hantera detta på rätt sätt. Det gäller bara att hitta dom… och hittar man rätt vill man gärna dela med sig av det till andra sökande så även de ska hitta rätt. 🙂Jag är oerhört glad att du vill hjälpa mig, jag skickar mina uppgifter i ett PM till dig. :cheers:
mvh/Charlotte
-
19 April, 2009 at 10:03 am #423956
@EkaXai wrote:
Hej,
Inte för att vara negativ men vill ändå passa på att tillägga att kontakta någon efter närmare 30 år är inte helt enkelt då din mamma kanska har ett helt nytt liv med familj och barn och som inte vet om vad som tidigare hänt i hennes liv, kan bli mycket problematiskt för henne. Allt sånt här måste göras med “silkesvantar” och med rätt person vid rodret så kan man få ut en hel del utan att det påverkar någon negativt.
Alla sakerna som P’Rosarin tidigare nämde är jättebra och om du vill ge mig ditt Thailandska ID-nummer (13 siffrorna) plus fullständigt thailändskt namn så kan jag försöka kolla upp vad jag kan hitta här i Thailand utifrån de uppgifterna.
Om du har information om kontakt personer i Thailand samt Sverige så kan detta också underlätta.
Jag kan inte på några vägar lova att jag kan hitta något eller hur mycket det går att få fram men jag kan göra ett försök.
Mvh
N’EkachaiInstämmer helt med N´Ekachai.
Du har så rätt i det du skriver vännen.Det är viktigt att försöka lära sig och att ha en enorm förståelse för hur saker och ting fungerar bland myndigheter och annat i Thailand.
N´Ekachai är jätteduktig på just det.
Själv har jag väl lärt mig även om jag inte var helt i det blå i början.
Det handlar, som jag har förstått det, också om att ha rätt personer med sig vid olika tillfällen för att få saker gjorda på rätt sätt.
Att sedan saker inte har gått rätt till från början är en annan sak men vi har ingen rätt att straffa andra för det här och nu.
Vi har däremot ett ansvar att försöka få dem att förstå och därigenom hjälpa oss att ställa saker och ting så rätt det går här och nu.De som gjorde fel mot oss när vi var små kanske har lidit samvetets kval i 30 år, vad vet vi om det?
En del kanske är mer kallsinnade och har lyckats förtränga det mesta, men vi kan inte veta säkert.Så om och när vi möter vår familj eller människor som fanns i vår närhet under den tiden vi var i thailand som barn, visa inget agg, eller ilska. Försökt att förstå även om det gör ont. Det är skitsvårt, jag vet men vi klarar det.
Det finns en orsak till varför de har gjort vad de har gjort, även om det är en sån enkel sak som pengar.
Det måste vi acceptera.Jag har försökt att kontakta Advokat Prajak via mail men han vägrar att svara.
Han har väl sina anledningar vilket jag kan förstå men det vore SÅ intressant att få prata med honom någon gång…Min vän Lung-P som hjälpte mig sist i Bangkok berättade om en svensk tjej som faktiskt träffade Advokat Prajak och han hjälpte henne att hitta sin biologiska familj, men efter tv-programmet i Sverige har han bara lagt ner allt.
/Rosarin
-
-
AuthorPosts
- You must be logged in to reply to this topic.