Att arbeta utan lön?

Jag städar och vattnar blommor hemma. Får man göra det?

Dessa regler är grymt luddiga men det fina med dem är att vid behov kan man förbjuda allt – och få in mutor. Tänk alla som har med sig sin laptop på semestern och kollar jobbmailen och svarar i jobbtelefonen och då då – är inte det att jobba så säg

Det är ju inte handlingen i sig som beivras utan det är att någon känner sej kränkt, förorättad, missgynnad eller förbigången. En anmälan görs och rättelse begärs.

Det är klart att påföljden – när det ser ut så här – naturligtvis inte uppfattas som rimlig i förhållande till den begångna gärningen. Men det här sättet att resonera och sätta påföljder känner vi ju igen från amerikansk skadeståndsrätt, där vi sett utdömda påföljder (skadestånd) som vi inte tycker står i rimlig proportion alls till den möjligtvis vållade skadan. Man fokuserar på den vållandes förmåga att prestera, inte på själva skadan. Det finns ingen koppling mellan påföljden och det lidande/besvär som åsamkats, vilket det gör i europeisk rätt. Vi upplever det som ett absurt och verklighetsfrämmande system – och det gör naturligtvis jag också. Men det är så här, en annan rättsuppfattning, andra rättsprinciper.

Man får göra såna här saker, men har att se upp så man inte kränker någon annans rätt utan kompensation. Göra upp med den som normalt städar toaletten, kan vattna blommor, etc så att man inte kränker dennes rätt och möjlighet till arbetsuppgiften, den möjliga inkomsten.

Det är så att blir man anklagad och det är sant så har man små chanser att klara sej ifrån det hur småttig och försumbar förseelsen än är.

Den tyske turisten…. Alla har sett en offentlig toalett nån gång från insidan och rutinen som tillämpas där, det är inte så svårt att föreställa sig vad som rimligtvis hänt.
Någon har som jobb att förvalta och sköta denna toalett. Så kommer en tysk turist och rumsterar om nånstans, antagligen på någon av toaletterna. Vaskar av på nåt sätt, han kanske spydde, hade diarre eller nåt – vad vet jag. Städaren har varit ute, tagit sej en rök, snackat med någon kompis etc – vad vet jag?
Tysken är klar och nu vill städaren ha en slant för besöket. Det är hans enda inkomst, han är beroende av den. Som bekant finns det tyskar med en minst sagt taskig människosyn, de är arier, övermänniskor och då är det klart att det kan spåra ur. Tysken vill inte betala, gillar inte utseendet på thailändska toaletter, kanske var det bara ett hål i golvet, och gör nån sorts hänvisning till att han minsann snyggat upp efter sej. Förmodligen är han oförskämd mot städaren också, gör “fingret” eller nåt.
Och då tar det hus i helsike. Städaren blir arg, kallar på polis och hela baletten för att tysken inte vill betala för besöket – och tysken erkänner på stående fot det begångna illdådet, att ha snyggat upp efter sej på toaletten och det var ju just det som den begärda, måttliga, summan skulle utgöra betalning för. Det kan ha rört sej om kanske 5-10 baht om ens så mycket.

Och polisen gör givetvis sitt jobb när de ser att här har vi en utlänning som gjort något en thailändare kunde gjort och fått betalt för. Utlänningen har kränkt thailändarens rätt till sitt jobb och sin lön.

Resten är historia och sker med automatik.

Min beskrivning är bara fiktiv, men man måste tänka så här för att förstå vad som måste ha hänt och det är inte så svårt när det gäller en så vanlig och rutinmässig handling som ett toalettbesök, det är ett bundet ceremoniel kring det och alla besök går till på ungefär samma sätt.

De har kommit ihop sej bara och tysken håller på sitt och har följaktigen inte en chans när han vägrat kompensera thailändaren för det tysken gjorde på toaletten.

Sens moralen är väl att man ska vara försiktig med att neka en thailändare att hjälpa till när thailändaren nu erbjuder hjälp. Det är ok att välja vilken thailändare som ska utföra uppgiften, men inte att som utlänning göra den själv. Nyckeln är att en thai har ställt anspråk på att få utföra uppgiften och känner sej kränkt när han inte fick det. Att kränka och håna thailändaren i den situationen är det värsta man kan göra, då kan det ta hus i helsike! Och det har thailändaren laglig rätt till.

Här är hela artikeln om den tyske turisten: http://www.phuketgazette.net/news/detail.asp?id=8041

Han tog inget jobb från någon annan.

Hasse

@Hasse wrote:

Han tog inget jobb från någon annan.

Ändå har någon blivit uppretad och valt att bråka om det annars hade ingen brytt sej och det inte blivit någon anmälan.

Det är ju det som det handlar om, att någon retat sej på det.

Jag ska läsa igenom artikeln sen, men det här med att det finns en sakägare är nåt som man måste ha med sej vad det än står i artikeln annars hade det aldrig hamnat där det är nu, det är ju en förutsättning för att det ska bli någonting alls.

Huruvida sakägarens påstående är berättigat eller inte avgörs egentligen genom dom och där är de ju inte än. Och utan att vara hemma på thailändsk rätt är det inte så enkelt att se hur en utlänning skulle slippa undan ett sånt här påstående från en thailändare. Frågan är om det går och i så fall hur det skulle gå till. Eller om det är en konkret risk man löper när man t ex vattnar blommorna själv som Sunebam påpekade.

Thaisambo, man får inte jobba utan arbetstillstånd därmed basta. att man försöker tjäna pengar på att faranger bryter mot lagen är inget nytt under solen. Att Thailändska myndigheten ofta ser mellan fingarna är en annan femma och om du har personlig erfarenhet från det området dela gärna med dig.

Jag är dock intresserad av om du kan gräva fram lagtexter ifråga om hushållsarbete som det sunebaum var inne på. Har Thailändska myndigheter en hållhake på oss alla kanske?

Jag hjälpte till ganska mycket på en bar på Koh Lanta. Men det var poliser som var delägare i baren, så det såg det nog endast som positivt.

Det finns en ENORM gråzon!

@Nille wrote:

Jag är dock intresserad av om du kan gräva fram lagtexter ifråga om hushållsarbete som det sunebaum var inne på. Har Thailändska myndigheter en hållhake på oss alla kanske?

Jag har ingen direkt personlig erfarenhet, men min bror hade fått uppfattningen att det skulle vara godkänt att hjälpa till hemma om man var gift med en thailändare. Han skulle alltså kunna hjälpa hustrun i trädgården m m förutsatt att han inte uppbar lön för det.

Korrekt eller inte vet jag inte.

Har letat lite på nätet, men det verkar bara finnas sammanfattningar på engelska.

Mest intressant är nog följande länk från http://www.thailandguru.com:

Work Permit in Thailand

Bland annat sägs det att

According to Thai labor law, the definition of work is “exerting effort” and “employing knowledge”, “whether or not for wages or other benefits”, and is based on the individual, not employment as in some other countries. This is typical of Thai law — remaining vague, and leaving flexible judgement to officials, thereby eliminating legal loopholes and haggling.

och

Technically, charity work requires a work permit, but it is extremely rare that this is enforced.

samt

Also, don’t make enemies, do bad things, or associate with the wrong kinds of people. There are at least 2 sides to every story.

Det sista är säkert mer än väl värt att komma ihåg! Att vara försiktig och inte skaffa sej fiender eller umgås med fel sorts människor.

Att även välgörenhetsarbete, t ex dela ut kläder, kräver arbetstillstånd är långtgående. Och som inledningsvis påpekas, regelverket är vagt och flexibelt och därmed heltäckande…. Det går att komma åt alla situationer utan läckor.

Det är väl värt att notera påpekandet om att thailändsk lag relaterar frågan om vad som menas med “arbete” till individen, inte till om det finns en arbets- eller uppdragsgivare. Detta är i förhållande till andra länders arbetslagstiftning en mycket ovanlig detalj som det påpekas.

En annan länk som innehåller en del intressant information bland annat om arbetstider, barnarbete, tillsyn och kontroller är följande sammanfattning på engelska:

Thai Labor Protection Act & Employment Law

Det ser inte ut att finnas någonting som klargör tydligt att någon form av arbete i Thailand skulle vara tillåtet utan arbetstillstånd. Eftersom det är överlåtet som en bedömningssak till rättens ledamöter i varje enskilt fall så har man inget formellt godkännande ens för småsaker som att bädda sin egen säng, vattna blommor, diska sin egen disk, laga mat etc. Det gäller att se upp så man inte skaffar sej fiender som försöker komma åt en helt enkelt – detta blir väldigt viktigt att beakta som utlänning i Thailand – reta inte upp någon thailändare helt enkelt!

Visst kan man söka arbetstillstånd (visum kategori “B”) för att sköta eget, normalt, hemarbete, men som regelverket ser ut blir det troligtvis avslag på det på grund av svårigheten att dokumentera “arbetsgivarens” erbjudande samt att klara kraven på minimilön – thailändska arbetstillstånd är inte utformade för den situationen. Hur det är med välgörenhet är inte så lätt att se, men man behöver nog en erkänd organisation i ryggen, typ Röda Korset, och ett tydligt uppdrag från arbetsgivaren. Vid privat initiativ på eget bevåg får man chansa och hoppas att det inte skapar några fiender….

En fördel med att vara stolt innehavare till ett thailändskt arbetstillstånd är förresten att man kan förlänga uppehållstillståndet i Thailand i princip obegränsat. Det blir dock märkligt om “arbetet” består i att bädda den egna sängen dagligen …..

@Rospigg wrote:

Hmm…kan det vara så att Thaisambo har hittat ett hål i regelverket?

Förmodligen är det hålet igentäppt genom regelverket om arbeten som faranger inte får utföra därför att dessa arbeten kan utföras av en thai. Till den kategorin hör antagligen sådana saker som att bädda en säng, städa, diska, laga mat m m.

Men Du har rätt i att det är intressant hur en thaijurist skulle uppfatta det.

Och tydligen kan man få ett “non-immigrant visa “B” för det här bara man får fram en hemmets sysselsättning som inte är förbjuden för utlänningar. Städa toan får tydligen utföras av kambodjaner, burmeser och laoiter, som ju betraktas som utlänningar.

Marigare blir det om man vill ha ettårigt uppehållstillstånd, “Permit of stay”, för att man utför arbete i Thailand. Då kommer tilläggskravet med THB 50.000 i månadslön. Vem som nu ska betala det när man är sin egen och bäddar sin egen säng dagligen.

Vad man kan se är att det inte är speciellt raka rör i det här regelverket, det är en snårskog och full med snubbeltrådar överallt – trots att detta egentligen är en enkel sak. Och det är klart att ansträngningen att bädda sin egen säng måste ju vara tillåten även utan arbetstillstånd. Det blir absurt pga den thailändska lagens definition av arbete – det är något som kan kosta en “ansträngning”. Lön eller några förmåner av den “ansträngningen” behövs inte för att det ska vara ett arbete….. Lite absurt, men tänket är förstås att det inte ska finnas kryphål.

Man undrar vad den thailändske juristen ser för möjligheter i detta.

Trodde ett Non immigrant B Visa gällde ett år. Hur länge gäller det.

@Rob wrote:

Trodde ett Non immigrant B Visa gällde ett år. Hur länge gäller det.

Det gäller ett år (eller i vissa fall mer om det är kategori “IB” för investerare, giltighetstiden hänger då ihop med hur mycket man tänkt sej att investera).

För vanligt non-immigrant “B” får du 90 dagars uppehållstillstånd per inresa och måste således göra “visa runs” för att få nytt uppehållstillstånd.

Men har Du THB 50.000 eller mer i månadslön kan du söka ett “Permit to stay” på ett år hos Immigration och det innebär ett ettårigt uppehållstillstånd. Då slipper du göra “visa runs”.

Ok!

Tack så hemskt mycket for denna info, jag har helt och hållet blandat ihop begreppen. Hur fungerar Visaruns med ett Non immigration B visum, får man 90 nya dagar automatiskt varje gång jag reser in och ut under ett år. Eller måste jag till ambassaden innan varje återesa till Thailand for att ansoka om ett nytt.

Vid eventuell anställning i Thailand, så ska jag alltså begära följande.

1. 50 000 bath i månadslön
2. Hjälp av arbetsgivaren att ordna Arbetstillstånd
3. Hjälp av arbetsgivaren att ordna ett Permit of Stay

Non Immigrant B Visa behövs inte i Scenariot ovan.

De exakta reglerna finns här:

Non-Immigrant Visa “B” – (business and work)

Strängt taget är arbetstillståndet ett annat dokument, det utfärdas av Arbetsmarknadsministeriet i Thailand och en kopia ska bifogas ansökan om non-immigrant visa type”B”. Du måste alltså få fram dokument om arbetet innan Du kan söka visum.

Regelverket är rätt komplicerat och innehåller en massa detaljer. Det finns också en uppdelning på olika kategorier – det är fler än bara att arbeta i Thailand.

Den som har ett non-immigrant visa “O” (1 år på t ex grunden gift med en thai) kan söka arbetstillstånd i Thailand och även förlänga det. Vill man resa ut ur Thailand och in igen efter första året söker man ett “reentry permit”. Annars förfaller uppehållstillståndet vid utresan.

Du behöver non-immigrant visa “B” för att komma in i landet ….. Det är ett tillstånd för att få resa in i landet.

Ambassaden behöver Du inte kontakta så länge Du har kvar en rätt att resa in i landet.

Ettårigt non-immigrant visa “B” är ett visum med multiple entry, du får resa in så många gånger du vill under giltighetstiden och visumet kostar THB 5.000.

Det finns också non-immigrant visum “B” med single entry, du får resa in i landet en gång och det visumet kostar THB 2.000.

Ok Cool.

Det klarnar mer och mer.

Tack igen.

@Thaisambo wrote:

Det finns också non-immigrant visum “B” med single entry, du får resa in i landet en gång och det visumet kostar THB 2.000.

Jag märker att jag varit otydlig i tråden…. Men det är inte enkelt att tänka på att man bör ha med alla detaljer i inläggen, å andra sidan blir de mer komplicerade om man gör det?

Hur gör man? Vi får långa trådar där smådetaljer så småningom kryper fram…..

Nåja, jag ville bara tala om att ett non-immigrant visum “B” med single entry är på 90 dagar.

Både single entry och multiple entry visum type “B” ger 90 dagars uppehållstillstånd vid inresa, men med single entry kan man bara resa in en gång.

Det här gäller normalt arbete, avlönat eller egenföretagare i liten skala, t ex fåmansföretag.

@Thaisambo wrote:

Den som har ett non-immigrant visa “O” (1 år på t ex grunden gift med en thai) kan söka arbetstillstånd i Thailand och även förlänga det. Vill man resa ut ur Thailand och in igen efter första året söker man ett “reentry permit”. Annars förfaller uppehållstillståndet vid utresan.

Viktigt detta med “Reentry permit”. Det måste du söka på Immigration i Thailand INNAN du lämnar landet. Kostar 1000 baht.

När jag förnyade mitt ettårsvisa första gången, hade multiple entry och trodde att jag fick detsamma i nya visat.

Icke sa Nicke, var på turisttrip till Laos och fick bara 30 dgr när jag kom tillbaka. Fick starta om hela proceduren igen!

Surt sa räven och dyrt blev det också.

mvh

@??? wrote:

Non immigration B visum = Arbetstillstånd

Alltså är det stämpeln Non immigration B i passet som är = Arbetstillståndet ?

Eller är det fler intyg / papper som behövs?

???

Nej det är det inte men du kan söka ett arbetstillstånd baserat på det. Notera att bara din nuvarande arbetsgivare kan söka arbetstillstånd för dig du kan alltså inte söka ett på förhand. Byter du jobb måste du starta processsen om igen.

För sådan som är gifta med en thailändsk medborgare är det bättre att söka arbetstillstånd på O-visum, vilket är fullt möjligt.

Ett arbetstillstånd är kopplat till ett specifikt arbete på en specifik arbetsplats och om anställningen upphör måste vederbörande lämna landet inom 24 timmar om tillståndet är kopplat till ett B-visum. Det går visserligen att ansöka om 7 dagars respit hos immigration, men som helhet är även den tiden knapp.

De som slutar sin anställning och har ett O-visum har sin vistelse baserad på äktenskap och kan därför lugnt stanna kvar i landet. Vissa skolor kräver dock att deras utländska lärare i botten har ett B-visum så det kanske inte går i alla lägen med O.

Göran