Thaiwok i Sverige

@Dudde wrote:

Funkar inte vanlig gasspis med wokpanna?

Jo då det gör det säkert, det är bara det att vi inte har någon gasspiss.

Jag vet att Stockholm hade ett distributionsnät för stadsgas förr i tiden, man köpte poletter, som gasmätaren matades med, och på den tiden var det vanligt med gasspis. Men detta är väl helt borta nu, de gamla gasklockorna används väl till annat nu?

Sen tycker vi att det är trevligt att kunna ta ut en gasspis med riktigt asiatiskt stuk och kunna laga mat i trädgården m m.

Jag vet att det finns campingkök för gasol, men går det att ordna en riktig asiatisk gasspis som man kan dra omkring med, även på längre bilfärder, så tycker jag att det är väl värt att kolla upp.

Och så hittade jag den här tjejen som fixar det, Har redan haft kontakt med henne, verkar vara en mycket kompetent och kunnig person, både på gasspisar och på mat – hon är proffskock och imponerar på flera sätt, bl a hennes beskrivning av hur den spis, som hon tagit fram och säljer, fungerar för att åstadkomma den “asiatiska kraften” är tekniskt kvalificerad och imponerar också.

Thailändaren: Jag vill inte ha problem med att t ex ansluta gastuben, jag har ingen aning om gängor och dylikt passar. Men Ditt förslag är värt att tänka på, är det med slang och slangklämma ni får ihop det med svensk gastub? Delarna måste passa ihop.

Det är så att jag vill inte ha problem med fastighetsförsäkringen pga felaktigt utförd gasinstallation, spisplacering, förvaring av gastuber m m och jag vet att gashantering är hårt reglerat i Sverige. Helst vill jag ha spisen placerad på fristående stativ, inte på köksbänk. Anledningen är byggnormen med 90 cm underskåpshöjd, 40 cm fri höjd för bänkyta och 80 cm överskåp. Har man köksfläkt över spisen ska den vara placerad 40 cm över elektrisk spis och 50 cm om man har gasspis. Anledningen är att förebygga brand i imkanalen. Därav slutsatsen att den mest lämpliga placeringen är på fristående stativ ute på golvet, inte på någon köksbänk.

Jag vet också att det finns restriktioner rörande hantering av gastuber, bl a får de inte förvaras hursomhelst och det ska finnas varningsskyltar om gastuber i anslutning till förvaringsstället. Men jag är inte bekant med detaljerna, det finns säkert något om vilka mängder gas det gäller för att det ska vara tillämpligt, Mycket små gasbehållare som t ex cigarettändare och liknande omfattas inte.

Det är möjligt att jag kan uppfattas som petig i överkant, men jag har ingen vana alls vid att hantera tuber med gasol och jag vet att på t ex en husvagn ska de vara monterade på utsidan för att ev läckande gas inte ska samlas i slutet utrymme med explosionsrisk som följd..

Däremot är jag uppvuxen med gasspis, men det var med anslutning till det allmänna gasnätet – absolut inga tuber. Och inga skåp och dylikt över spisen förekom. I Thailand placeras spisen på liknande sätt, inget brännbart ovanför den. I familjen betraktades gasol som livsfarligt när det kom, måste ha varit i slutet på 1950-talet, vi körde med rödsprit och fotogen, gasol på tub kom inte på fråga. Utan det var stadsgasen på sin höjd, man var försiktig med gas helt enkelt och det pratades om någon som fått köket fullt med gas pga läckande kran – och så hade alltihop exploderat. Det är klart att gasen kunde samlas så där när man har stängda fönster – likaväl som i en husvagn. I Thailand är det pga klimatet inte samma problem, man stänger inte om sig på samma sätt och gasen försvinner direkt även om det skulle vara läckor. Sambon tar för övrigt aldrig in sin gasspis i huset – den används uteslutande utomhus. Dock har vi gasspis inne i huset också, men den anslutningen är utförd på annat sätt till separat gastub. och körs med öppet fönster rakt ovanför spisen – givetvis inga överskåp där.

Jag har alltså en sedan barndomen djupt präglad respekt för gas i bostäder – i högsta grad relevant då – men har dåligt med kunskap och erfarenheter kring hantering av gastuber och sånt – vi höll oss ju borta från det i familjen! Gasol på gastuber var farligt och det skulle man inte ta befattning med – det kom under senare halvan av 1950-talet vad jag minns för hushållsbruk. En del olyckor förekom också.

Så det här är alltså sån information som jag söker – vad behöver jag tänka på och hur hanterar jag gasoltuber på ett säkert sätt för att slippa problem? För mig verkar enklaste lösningen vara att anlita professionell hjälp för att få korrekt anpassad utrustning där alla delar ansluter till varann korrekt och inga gasläckor uppstår. Helst inget hembygge och framförallt inte pusslande med olika delar som kanske inte riktigt passar ihop och därför medför gasläckor. Speciellt som jag är novis på området och aldrig hållit på med denna typ av installation tidigare.

Det här är inget jag tar lätt på – allvaret i detta är djupt präglat sen barnsben.

Hoppas nu detta räcker som förklaring!

Tack, MisterParp, för ett utmärkt inlägg!

Det är precis vad det handlar om, men jag är mycket intresserad ändå. Vi får satsa på bruk enbart utomhus och så måste jag ha en lösning på hur gastuben ska förvaras. Det säljs ju gasolgrillar i Sverige, stora fina åbäken (skrymmande förvaring såklart). Antagligen får vi hålla oss till små gastuber under någon säkerhetsgräns och så byta relativt ofta. Men det blir alltså bara tal om utomhusbruk och sen i första hand sommartid.

Att stå och laga mat utomhus på vintern i Sverige låter inte som någon vanlig sysselsättning.

Tack för intressant tips!

Har tittat lite på Miele och Askoab;s utbud, tre olika.

Askoab hade två, en på 3500 watt för ca 3500:- exkl moms, överkomligt. Den andra på 7 KW kostade nästan 35.000 exkl moms. Inte rimligt för hemmabruk tycker jag.

Mieles klart intressantast, snygg inbyggnadswok på 3,2 KW men nära 18.000:- exkl moms… Har läst igenom säkerhetsföreskrifter, montering och anslutning, det var väldigt matigt och mycket information om vad det innebär att ta in en induktionswok och vad man behöver tänka på redan för denna “lilla” induktionswok (2,4 KW och 3,2 KW i “boosterläge” gör den till den minsta av de tre), Men i ett normalkök blir det mycket ombyggnadsjobb för att få säkerheten korrekt. Slutnotan skulle hamna en bra bit över priset för själva woken och vi skullle behöva höja vår huvudsäkring för att bära all elutrustning, som annars är av normalt snitt (spis och tvätt är de övriga “tyngre maskinerna”).

Men behållningen var Mieles mycket informativa och intressanta installations- och bruksanvisning för induktionswok, ett mycket bra underlag om man vill planera vidare!

Vi kör nog vidare med vanlig elspis och teflonbelagd wok från ICA, de är inte så dyra. Men det hade varit kul med en äkta thaiwok!

Till slut ser det ut att lösa sej med äkta thaiwok i Sverige och dessutom slippa gas.

Jag fick nämligen tag på en eldstad för matlagning idag, tjockt, bränt, lergods i plåthink för träkol, briketter och liknande på ett nyöppnat ställe för diverseförsäljning bredvid Norrtäljes enda JET-mack. Prisspar eller något liknande heter dom, inrymt i f d bilhallen mittemot badhuset. Det är i korsningen Esplanaden/Trädgårdsgatan och lagret av såna krukor var hyfsat, åtminstone just nu.

Såna har jag sett användas flera gåger i Thailand. Och 50:- kostade den, bara att fylla i med träkol eller briketter och köra igång, det blir perfekt! (Bara det håller i verkligheten nu, men det tror jag det ska göra.)

Återstår woken. Det går inte an att köra med wokar gjorda för elspis med plansvarvad botten och tefloninsida på en sån eldstad så jag letade på nätet och hittade en med rund botten för en dryg hundralapp (Exxent wokpanna 33 cm) – säkert det rätta thaistuket! Vi får woken förhoppningsvis levererad i mitten på veckan.

Apropå det – det fanns bara en kvar i lager när jag slog till och jag ser att den nu markeras som utgången, men det finns liknande hos samma leverantör för några tior mer. Och den är “ren” – ingen plast, teflon och dylikt vilket innebär att den ska klara den höga värme som de här eldstäderna (träkol/gas) kan åstadkomma.

Så detta fixar sej till slut och inte blir det dyrt – vi slipper problemet med att hantera gas i hushållet.

Så blev det till slut…

Beredning av den nyanskaffade wokpannan:
[attachment=2:303erxxa]IMG_1173_001.jpg[/attachment:303erxxa]
Urkokning för att få bort leverantörens belägging före inbränning med olja.

Så här ser eldstaden (träkolsdriven) ut:
[attachment=1:303erxxa]IMG_1174_001.jpg[/attachment:303erxxa]
Bränd lera i plåtkärl – funkar bra och det blir ordentligt varmt, för varmt enligt sambon som dämpade värmen med lite sand.

På efterglöden grillade vi sen, falukorv, potatis och lax:
[attachment=0:303erxxa]IMG_1182_001.jpg[/attachment:303erxxa]
Det funkar fint, både för en wok – vi valde som beskrivits ovan en 33 centimeters med rund botten och i kolstål – och för grillning. Grillgallret (runt, 35 cm) hittade vi på Clas Ohlson.

Någon av de närmaste dagarna ska själva woken få komma i drift på riktigt – idag gällde att bereda den för matlagning,

En allmän beskrivning:

How to Season a Carbon Steel Wok

I vårt fall började vi med urkokning med vatten för att få bort tillverkarens ytbehandling (en hinna som ska motverka oxidation under transport och lagerhållning). I övrigt med inoljing av insidan och upphettning (inbränning) i flera varv.

Det finns även youtube videor som visar hur man gör detta.

@Skalman™ wrote:

@Thaisambo wrote:

På efterglöden grillade vi sen, falukorv, potatis och lax:

Falukorven kan jag gå med på, det andra ångkokas i folie.

// Skalis

PS. Kan bilderna vara från idag ? Det har ju tokregnat där uppe.

Okej för ångkokt potatis och lax i folie på grillen….

Jo, bilderna är från idag. Vi hade växlande molnighet fram till tretiden idag och sol, sen skulle det kanske smådroppa lite efter vad väderprogrnosen sa…. Icke sa Nicke, det blev åska och ösregn, en rejäl skur.
Nu är det uppehåll igen.

Bortsett från att det inte är så varmt så börjar det likna thailändskt klimat nu. Många och häftiga regnskurar gav alla tiders nederbörd för juni här, det ska ha varit runt 225 millimeter – det gamla rekordet från nån gång i början av 1800-talet – de officiella mätningarna ska ha börjat kring slutet av 1700- eller början av 1800-talet. Varierar lite med olika ställen.

Hagel hade vi häromdan och det var inga små isklumpar den här gången – det dundrade ordentligt i taket (vi har plåttak).

Och det fortsätter tydligen nu i juli. Svamparna är extremt tidiga och det är gott om dom, men markerna är väldigt mjuka.

Jag skulle klippa gräsmattan idag men har inte hunnit innan regnet.

Ska tillägga att vi grillade thaikorv också och så hamburgare idag, men det är inte med på bilderna. Alla godsakerna fick inte plats på det ganska lilla grillgallret, men det fungerade ju som tänkt.

@hans1977 wrote:

@Thaisambo wrote:

Så blev det till slut…
[…]

Hej,

Billigt, enkelt och funktionellt; i Sverige. Grattis, Thaisambo! :sunny:

MvH,
Hans

Tack så mycket!

Och visst är det så. Arkitekturiellt mycket likt våra egna gamla vedeldade järnspisar – som faktiskt kom först i början av 1900-talet!

Det finns asklåda, egentligen uppsamlingsutrymme under själva eldstaden, som man tömmer mellan varven, däremot ingen separat påfyllningslucka. Man lägger i nytt bränsle uppifrån.
Och det finns inget som sköter rökgaserna (dvs ingen skorsten). En mycket enkel variant – men effektiv!

Måste berätta att jag fick bassning av sambon för att fylla i för mycket bränsle. Från klotgrillarna har jag lärt mej att man måste lägga på ordentligt med träkol för att kunna få en bra glödbädd att grilla på – dessa måste vara oerhört energikrävande i jämförelse med gammal teknik för att spara på bränslet.

Ingen vill ju samla in mer bränsle än vad som behövs för att klara t ex vintern – det ger små, trånga eldstäder där värmen riktas och som inte behöver så mycket bränsle för att fungera. De är helt enkelt inte större än absolut nödvändigt, just den här krukan är 33 cm i diameter högst upp – och det är woken också!

Och grillgallret är 35 cm i diameter – det täcker eldningsöppningen precis. Vi hade tur där, som fick fatt på rätt storlek för den var slut i Norrtälje enligt Internet, men i butiken hade dom det gallret på lagret.

Det är delar från tre olika leverantörer (wok, eldstad och grillgaller) men de passar ihop som hand i handske.

Och lär jag mej bara sambons erfarenhetsmässigt grundligt inarbetade syn på hur man ska mata bränsle så lär en vanlig påse grillkol eller briketter (2,5 kg) räcka bra till flera omgångar. Såna påsar köper vi på ICA, Coop, bensinmackar m fl i satser om 4 eller 5 påsar för 100:- under säsong. Det är bensinmackarna med sina något högre priser som ger 4 påsar för 100-lappen.

Vi körde med järnspis och vedeldning i köket när jag var barn, den producerade även varmvatten, men det är länge sen.

Plansvarvade kokkärl (för elspis) var inte vanliga förr och plattorna på järnspisarna bestod av ringar som låg i varandra. Man lyfte helt enkelt bort så många ringar som behövdes för att kokkärlet skulle passa i öppningen. Det vore perfekt för en rundbottnad wok även på en gammal järnspis…..

Hur kom vi egentligen på idén med dessa klotgrillar i plåt som vi har fått nu? Energislukande monster – det går åt massor med bränsle ens för att få till en glödbädd som duger för att grilla på? Jo, jag vet att vi har fasta, murade grillar också, men inte heller dessa verkar särskilt energisnåla. Är de verkligen byggda på rätt sätt? Man ställer dem utomhus och tar inte alls vara på den goda överskottsvärmen ….

Och krukan i lergods var billig – 50:- får man inte en klotgrill för. Möjligen en begagnad på någon loppmarknad.

Många såna tankar dyker upp när man rent praktiskt kommer i kontakt med gammal eldstadstekning igen på det här sättet. Det blir en bild av de gamla sagorna om barnen som skickas ut i skogen för att samla ris hem att elda med och råkar ut för diverse äventyr, “Guldlock och de tre björnarna”, “Hans och Greta” (Pomperipossa med pepparkakshuset i skogen) etc.

Tack för Din fina kommentar, Hans1977!

Vill minnas att ett annat exempel på energieffektiv eldstad av gammalt är de gamla kakelugnarna. Sinnrika konstruktioner med en liten eldstad som inte rymde så mycket bränsle men som (om de var korrekt byggda) innehöll ett sinnrikt system för att ta vara på och utnyttja värmen till max! Något helt annat än nutida braskaminer i plåt ….

Energikällan ved och liknande var på den tiden ingen lyx utan något man samlade ihop i naturen själv, det kostade mycken svett och möda och ju mindre man behövde ta hem dess bättre.