Köpa kostym i Bangkok

@dalahesten wrote:

Har under min vistelse i Thailand alltid undvikit dessa människor. Ni vet, de som alltid frågar “Do you want a suit mister? Tjena, tjena, mittbena!”. Varför i h*lvete skulle jag vilja köpa en kostym?

Nu har jag kommit till en punkt i livet där jag ska på bröllop och faktiskt behöver en kostym. 🙂 Är det någon här som kan rekommendera en bra? Och hur mycket kommer kalaset att gå på mellan tumme och pekfinger?

Tja Armani är väl en bra kostym som mellan tummen å pekfingret kostar skjortan.

@humpe wrote:

@dalahesten wrote:

Har under min vistelse i Thailand alltid undvikit dessa människor. Ni vet, de som alltid frågar “Do you want a suit mister? Tjena, tjena, mittbena!”. Varför i h*lvete skulle jag vilja köpa en kostym?

Nu har jag kommit till en punkt i livet där jag ska på bröllop och faktiskt behöver en kostym. 🙂 Är det någon här som kan rekommendera en bra? Och hur mycket kommer kalaset att gå på mellan tumme och pekfinger?

Tja Armani är väl en bra kostym som mellan tummen å pekfingret kostar skjortan.

Haha klockrent svar humpe !! :thumbright:

Antar dock att dalahesten menar om det finns några indiska/pakistanska skräddare vi kan rekommendera.
Jag har ingen personlig erfarenhet av dessa skräddare men om jag skulle kolla någon shop så skulle det vara den som Jan källman pratar om här : http://blogg.jankallman.com/?p=24052%20.

Verkar vara vettiga priser.

@dalahesten wrote:

Har under min vistelse i Thailand alltid undvikit dessa människor. Ni vet, de som alltid frågar “Do you want a suit mister? Tjena, tjena, mittbena!”. Varför i h*lvete skulle jag vilja köpa en kostym?

Nu har jag kommit till en punkt i livet där jag ska på bröllop och faktiskt behöver en kostym. 🙂 Är det någon här som kan rekommendera en bra? Och hur mycket kommer kalaset att gå på mellan tumme och pekfinger?

Måste den vara “skräddarsydd”?
Gå in på ex. Central varuhuset eller bättre butiker och testa. Var själv inne på “Arrow” på Mega Bangna och handlade. Finns en sjysst kostymaffär jämte denna också. Jag vägrar att gynna indierna/pakistanierna så långt det går.

/ SatanG

Här är ett bra tip Dalahestens av stgrhe » 10 dec 2009 00:45

Jag har under många år använt mig av en skräddare i Singapore och en i Bangkok och jag hör till de mest besvärliga kunder att tillfredsställa eftersom mina krav är högt ställda.

Den skräddare som jag kan rekommendera i Bangkok heter Nickermann och de är belägna i källarvåningen på Landmark Plaza, dvs. det affärkomplex som hör ihop me Landmark Hotel på Sukhumvit nära svensak ambassaden. Nickermann söker inte strökunder utan har en stor bas av stamkunder och de övriga är sådana som kommer efter rekommendationer, “mouth-to ear” genom ambassader och flygbolag.

Nickermann drivs av ett gift par som heter Dee respektive Nick och just Dee är oerhört duktig och Nickermann är även mycket duktiga på att sy damkläder, något min singaporeanska skräddare inte är så bra på.

Hälsa från mig och säg att du vill ha samma kvalité som jag så blir du inte missnöjd och ta gärna del av texten nedan som jag skrev för ett annat forum för ett par år sedan.

Göran

---

SKRÄDDARTIPS – GÖR HEMLÄXAN FÖRST!
Det lönar sig alltid att tänka igenom vilka behoven är och vilka preferenser man har innan man besöker en skräddare. Spontana köp leder sällan till lyckade slutresultat.

En bra och seriös skräddare lyssnar alltid efter vilka behov ni har och vilket ändamålet med plagget är och föreslår tyger och snitt som passar både för ändamålet och är anpassade till er figur.

Undvik rekommendationer från taxi- eller tuk tukförare eftersom de affärer de tar er till betalar så mycket som upp till 20% kommission på det ni handlar. Guider utanför hotellen, s.k. “touts”, bör ni också undvika. Dessutom är ”touting” förbjudet enligt thailändsk lag.

Ta reda på hur länge skräddaren arbetat I branschen?
På många turistorter och vid turiststråken i Bangkok är det inte ovanligt att oerfarna skräddare, som endast har några veckor i branschen, arbetar. Ta därför reda på skräddarens erfarenheter och undvik alltid skrädderier som har ”inkastare” utanför affärerna.

De bästa skrädderierna har ofta en stor kundkrets bestående av stamkunder och annonserar sällan i tidskrifter som exempelvis ”Sawasdee” från Thai Airways.

Hur många provningar?
Hur många provningar ni behöver beror självfallet på vilket plagg det gäller och på er kroppsform. Jag själv har blivit begåvad med ”buteljaxlar”, vilket gör ryggpartiet på mina kavajer extra svårt att få till. För mina kostymer behövs minst tre, ibland fyra provningar, men jag skulle rekommendera minst tre för kostymer och dräkter om ni har tid på er men aldrig färre än två provningar. I annat fall blir det mer som måttbeställt.

De skräddare som säger att endast en provning räcker eller erbjuder ”made in 24 hours”, är inte seriösa och ni kommer antingen att få en anpassad konfektionssydd kostym eller i bästa fall en kostym där kavajens mellantyg (tyget mellan själva tyget och innerfodret) är limmat i stället för sytt.

Vilket tyg?
Det första man skall göra är att välja vilken typ av tyg och dess vikt man skall ha och det skall man göra för kostymer och dräkter innan man väljer design och färg.

Ulltyger tillverkas med olika vikt och vävs med olika metoder. Vikten räknas i once (oz) och längen mäts i yard. Vikten ligger ofta från 9 oz upp till 17 oz (1 oz är ungefär 30 gram) och beroende på var och under vilka omständigheter ni skall bära kostymen är det viktigt att välja rätt vikt.

En lätt sommarkostym bör vara i 9 oz medan en allroundkostym för svenska förhållanden bör ligga runt 11-12 oz. En ren vinterkostym bör ha minst 13 oz vikt och en ulster ännu större.

Förutom vikten är val av fabrikat oerhört viktigt. Här luras det hej vilt av oseriösa skräddare med kopierade tyger som inte alls är vad de utger sig för att vara. Många dåliga tyger har dessutom syntetinblandning trots att de kan vara märkta med exempelvis ”120 super fine wool”.

Fundera även över ursprunget, när det står ”Italian Made” betyder det inte detsamma som ”Made in Italy”!
Lite dyrare tyger kan ha inblandning av siden eller cashmere. Ibland kan man läsa på ett tyg ”Cashmere blend”, vilket faktiskt kan innebära endast 1% inblandning. En bra och ärlig skräddare visar med riktiga etiketter hur många procents inblandning ett tyg har.

Vilket snitt?
När man valt tyget är det dags att fundera på snittet och detaljerna. Traditionellt har en dubbelknäppt kavaj ansätts som elegantast men sedan några år tillbaka handlar det nästan bara om enkelknäppta kavajer. Dessutom bör man alltid undvika dubbelknäppta kavajer om man är lite rund om midjan.
Det finns olika skolor när det gäller att skära till kavajer. Vi har den mer raka ”Bosstilen”, den brittiska skärningen och så den italienska varianten. Personligen gillar jag den italienska skärningen bäst. Tänk på att en dålig skärning alltid förstör slutresultatet hur dyrt och fint tyg ni än valt.

Är det alltid bäst med en skräddarsydd kostym?
Om man har en kroppsform som passar för konfektionssydda kostymer är det oftast mer prisvärt att köpa sådana. Skräddarsydda kostymer blir bäst om man kostar på sig lite bättre tyg och jobbet görs av en duktig skräddare.

ULL
Ull kallas de fibrer som man får från pälsen från djur tillhörande Caprinaearten som är en underfamilj till familjen Bovidea. Arter som ingår i familjen Bovidea är bl.a. bufflar, bison, antiloper, gaseller, får, getter och vattenbufflar.
Det finns 35 olika underarter till Caprinae och de djuren finns huvudsakligen i Europa, Asien, Afrika, and Nordamerica. Det här inlägget handlar nästan enbart om ulltyger producerade från får.

Som alla känner till så ger ull en känsla av värme och komfort. Vissa sorters ull är lite ”råa” på ytan och ger en känsla att klia. Trots att ull kommer från flera arter ull med olika egenskaper är ull egentligen inte ”rå på ytan” utan mycket mjuk. Ullfibrerna har små fickor och är korkskruvsliknande vilket gör att luft blir kvar i fibern. Det är den egenskapen som gör att ulltyget isolerar bra. Yttersidan av ullfibern kan närmast liknas med små fiskfjäll som krokar i varandra. Ull är den enda fibern med den egenskapen och det gör att tyget blir starkt när fibrerna vävs ihop. Samma egenskap är också den som gör att tyget krymper om det tvättas på ett felaktigt sätt. Ull har också den unika egenskapen av att kunna absorbera fukt upp till 30% av dess vikt utan att kännas fuktig. Ull är också förhållandevis tåligt mot fläckar, har hög flamsäkerhet och många tygsorter är mycket slitstarka.

Det finns huvudsakligen två processer som används vid tillverkningar av ylletyger. Tyger som kallas ”Woolen” är tillverkade efter en något enklare process och ger en mjuk känsla och har en något ojämn yta. De här tygerna har ingen lyster, håller inte formen och är tyngre än ”Worsted *)” och används bland annat för halsdukar och lakan men även för billigare kostymtyger.

Worstedtillverkade *) tyger är mjukare än ylletyger tillverkade enligt andra processer, har bättre lyster, säckar inte ihop, skrynklar mindre, är lättare och håller längre. De ger de finaste kostymerna.

*) Worsted är namnet på garn eller tyger tillverkade från garn enligt dess speciella metod som bland annat ger parallella fibrer vilket i sig ger en ythårdhet som är grunden till varför tyget är mer slitstarkt och ger en bättre lyster. Namnet härrör från en by utanför Worstead i grevskapet Norfolk i Storbritannien.

MER OM ULL
Vissa ullsorter benämns efter vilket djur de härstammar från. Nedan följer några exempel på sådana ullsorter och andra varianter. Det finns säker fler varianter men det här är de som finns i minnet jus nu.

Alpacka kommer från alpacka som är ett lamaliknande djur, är sidenliknande men en härlig lyster.
Läs mer om alpacka här: http://en.wikipedia.org/wiki/Alpaca_fiber

Angora kommer från angorakaninen. Angora är mycket mjukt och populärt att använda I tröjor men även vanligt i babykläder.
Läs mer om angora här: http://en.wikipedia.org/wiki/Angora_wool

Cashmir kommer från hyrcusgeten som huvudsakligen finns i norra Kina, Mongoliet, Iran och Afganistan. Processen att separera de mjuka fibrerna från getens långa hår är en omständlig process vilket är en av förklaringarna till att kashmirtyger är dyra. Kashmirtyger vävs normalt ihop med siden, bomull eller ull men det förekommer även tyger som enbart är tillverkade av kashmirull. Jag äger en ulster tillverkad i 100% fin kashmir och att jag en gång sydde upp en sådan ångrar jag inte trots att den var dyr och att jag nu när jag bor i Thailand har lite användning för den.
Läs mer om kashmir här: http://en.wikipedia.org/wiki/Cashmere_wool

Det finns även kashmirull som kommer killingar och de kallas ”Baby Cashmir” och är enormt dyr. En killing kan producera högst 80 gram ull innan den anses för vuxen för att dess ull skall få kallas för baby cashmir.
Kamelhår är mycket mjukt och kan användas utan inblandning av andra garnsorter men blandas ofta med ull från får till överrockar men tygerna förekommer även för lite mer exklusiva sportkläder. Kläder tillverkade i kamelhår är lätta håller värmen mycket bra.
Läs mer om kamelhår här: http://en.wikipedia.org/wiki/Camel_hair

Korkull används huvudsakligen vid mattillverkning i Iran av äkta mattor i högre kvalitéer ibland med sideninblandning. Regioner som utmärker som är Ghom och Nain. Jag hade tidigare en Nainmatta tillverkad av korkull men den såldes innan min flytt till Thailand. Korkullen tas från lamm födda tidigt på hösten.
Tyvärr hittar jag ingen bra länk på nätet om korkull men det kanske inte gör någonting.

Merino kommer från merinofårets allra finaste ull och graderas i 23 µ eller finare. Merinotygerna är dyra eftersom det anses att dess tyger är mycket behagliga mot huden. Det finns även en “Extra fine Merino”, som är ett förstklassigt material och som mestadels används för kostymtyger av högsta kvalité. På senare tid har det uppstått bojkotter mot den australiensiska merinoullen på grund av muelsing.
Läs mer om merino här: http://en.wikipedia.org/wiki/Merino

Mohair kommer från angorageten och är mycket motstångskraftigt och starkt. Det är lystern på mohair som avgör hur dyrt tyget är och inte hur mjukt tyget är. Jag är personligen inte speciellt förtjust i mohair och har bara sytt upp två mohairkostymer under åren och jag trivs helt enkelt inte med tyget även om det blir mycket slitstarka kostymer.
Läs mer om mohair här: http://en.wikipedia.org/wiki/Mohair

Shetland kommer from shetlandsfåret från vilket man huvudsakligen använder underullen. Shetlandsullen används mest för jackor, tröjor och I sportkläder.
Läs mer om shetland här: http://en.wikipedia.org/wiki/Shetland_sheep

Pashmina är en ull som kommer från changthangi eller pashmina geten, som är en get som huvudsakligen finns in Himalaya. Pashmina används mest för schalar och halsdukar. Allt som säljs under namnet Pashmina är dock inte genuint därför att det är inte helt ovanligt att man blandar in siden och de schalar som ofta ses på de större flygplatserna innehåller sällan mer än 30% pashmina. De är knappast prisvärda. För en schal i 100% pashmina får man räkna med priser från 3,000 kronor och uppåt men det är svårt att hitta dem utanför Pakistan och Indien. Jag har dock hittat två affärer i Muscat, Oman, som säljer kashmirtillverkade mattor och som också säljer schalar i 100% pashmina.
Läs mer om pashmina här: http://en.wikipedia.org/wiki/Pashmina

Vicuna är troligen det mjukaste tyget som finns och här talar vi om tygernas Rolls Royce. Vicuna tillhör lamafamiljen, är ett förhållandevis litet djur som lever i vilt tillstånd. Eftersom djuret oftast dödas får att man skall få tillgång till ullen är vicuna en skyddad art omgärdad av rigorösa bestämmelser. Garn från vicuna är mycket sällsynta och dyra med priser på flera hundra US dollar per yard. Fibrerna är så tunna som 12 – 13 µ.
Läs mer om vicuna här: http://en.wikipedia.org/wiki/Vicu%C3%B1a

Mer om tyger och den magiska beteckningen ”Super”

Vad är det som är speciellt med “Super 100’s” tyger?
De flesta av oss vill veta vad det är som gör att något man är intresserad av är av bra kvalité. Om man tar vin som ett exempel så vill man vet från vilken druva vinet är tillverkad av, vilken årgång det handlar om och från distrikt eller slott vinet kommer ifrån. När det gäller diamanter så är det de fyra C det handlar om, Colour (färg), Cut (slipning), Clarity (renhet) och Carat (storlek).

Ett kostymtyg däremot har oftast mycket oklara och diffusa begrepp som söker förklara varför kostymen kostar just si eller så mycket. Så då kan man fråga sig om det finns något objektivt begrepp som talar om för en vilken kvalité kostymtyget håller? En försäljare i en klädesaffär (ja, de flesta som arbetar i butikerna är inget annat än säljare även om det faktiskt finns sådana som är skräddare också men de är få) kan förklara för en att det här tyget är av Super 100s ull så därför måste det vara bra, eller? Riktigt så enkelt är det inte även om Super 100s, 120s osv är ett mått av kvalité men inte det enda. Ju högre nummer på Superskalan desto finare tyg och finare betyder också lättare tyg, vilket oftast är bra.

Så om man nu inte bara kan förlita sig på Superskalan vad är det då som gör ett bra tyg? Det hela handlar om fåret och dess kvalité på råullen – ju bättre ull desto bättre tyger. Den bästa ullen för kostymtyger kommer från Australien, Tasmanien (man skiljer på ull från Tasmanien från övriga Australien) och Nya Zeeland.

Efter det att fåren klippts graderas ullfibrerna efter en officiell skala där man mäter fibrernas tjocklek i µm under mikroskop. Om fibrerna hos råullen är tunnare än 18 ½ µm så klassas ullen som minst 100s enligt skalan. Det finns klasser om 110s, 120s, 130s, 140s, 150s och ända upp till 200s även om sådana fibrer är ytterst sällsynta men även de som är under 100s. För ett tyg i Super 150s så är fibrernas tjocklek nere i 16 µm. Numera är det färre och färre får som producerar råull av de finaste klasserna, vilket lett till högre priser på de färdiga tygerna.

Man kan då fråga sig om de allra dyraste och finaste tygerna alltid är bäst även om prislappen inte spelar någon roll? Så är det självklart inte även om de finare tygerna nästan alltid kommer att kännas skönare mot huden. Att de gör det beror på att de finare ullfibrerna kan tvinnas till tunnare garn. Hur hållbar den färdiga kostymen blir beror på hur och var man använder den. Igen ett argument varför man endast skall anlita en seriös skräddare eftersom han kommer att fråga hur och var du kommer att använda din kostym.

Det finns även en nackdel med de allra tunnaste tygerna och det är att de skrynklar betydligt mer. Jag har själv tre kostymer, som jag i och för sig älskar att ha på mig, tillverkade av tyg från Valentino och de skrynklar väl mycket men å andra sidan hänger de ut sig hyggligt väl.

En annan viktigt faktor man har att ta hänsyn till är hur tyget är vävt. Det finns i grunden två vävmetoder, ”Plain Weave” respektive ”Twill Weave”. Jag vet faktiskt inte vad metoderna heter på svenska. Ett tyg vävt i ”plain weave” är vävt ungefär som en korg och är flätat med en tråd över och under en annan. Det går åt mindre garn om man väver på det här sättet, vilket passar bra för kostymer för mer tropiska klimat.

”Twills weaving” förekommer i ett antal varianter, jag känner inte känner till detaljerna, men det vanligaste är att man talar om ”3 harness” eller ”4 harness”. Typ i 3 harness är lättare än tyg i 4 harness och går att få med vissa mönster medan tyg i 4 harness kan fås i ganska komplexa mönster.

Tillbaka till ordet ”Super” och varför det används som en kvalitétsstämpel. Svaret är att det vet jag inte och jag har haft flera timmars diskussioner under årens lopp med min skräddare och vän i Singapore, han som lärt mig det mesta, utan att få någon klarhet i frågan. Troligen är det bara för att begreppet låter bra eftersom det i realiteten inte är någon teknisk skillnad mellan t.ex. ”Super 100s” och det man kallar ”Garden Variety 100s”.

Tyvärr fuskas det inte bara bland oseriösa skräddare utan även hos många tygfabrikanter, framför allt de kinesiska och om ett tyg som anges som ”Super 100s” kan i själva verket vara ”Super 90s”. Ännu ett skäl för att anlita en seriös skräddare.

Vad är det då som avgör om en kostym blir bra eller ej?

När man skall köpa en kostym av en skräddare så är måttagningen och tillskärningen helt avgörande för hur bra slutprodukten blir. Man kan köpa hur dyra tyger som helst men om det blir fel mått eller om tillskärningen inte blir bra så kommer kostymen aldrig att bli lika bra som en kostym köpt hos Dressman. Men kostar man på sig ett bra tyg, som också passar för ändamålet och anlitar en riktigt bra skräddare så blir man nöjd och glad.

Jag har genom åren sytt upp ett antal kostymer i förhållandevis dyra tyger och då har skräddaren alltid gjort första tillskärningen i ett billigare tyg för att säkerställa att alla mått och snitt blivit rätt. Därefter har det blivit minst tre provningar med det riktiga tyget och resultaten har alltid blivit strålande.

Jag också påpeka att egentligen är måttagning av kroppen med måttband också en förenklad måttagningsmetod men med de traditionella metoderna skulle kostymen bli oerhört dyr och troligen är det bara några få skrädderier i London som använder dem.

Hur skilja agnarna från vetet?
Det finns några generella råd och några specifika råd man kan tillämpa:

(1) Undvik alla skräddare som har ”inkastare”. En bra skräddare har i regel en egen kundbas av mer eller mindre fasta kunder som återkommer och som inte sällan rekommenderar skräddaren åt vänner och bekanta. Med en fast kundkrets har de inte råd att vara oärliga och dessutom har de inte samma behov av snabba engångsaffärer som de mindre seriösa skräddarna har.

(2) Det inte många känner till är att det är ytterst få av de stora modehusen som tillverkar sina egna tyger. De har visserligen oftast tyger som är tillverkade enkom för deras kollektioner men de tygerna är inte till salu och kan inte köpas hos skräddare. På rak arm känner jag bara till ett modehus som både tillverkar sina egna tyger och som saluför tygerna till skrädderier och det är Lanificio Ermenegildo Zegna & Figli S.p.A. i Italien. Dessutom vet jag att både Emanuel Ungaro och Valentino säljer tyger även om de inte tillverkar dem själva.

Således kan man fråga skräddaren om han har något genuint tyg från Armani eller Versace och säger han ja så vet man att tygerna inte är äkta och att skräddare ljuger. Lämna affären och gå till en annan affär.

(3) Ett annat tips är att verka mer kunnig än vad man i själva verket är och ställa följande frågor när han presenterar ett tyg med si eller så många Super XXXs:
– How many micro count is the raw wool made from?
– And by the way, it this fabric of four harness construction of plain weave?

Vilka tygfabrikanter skall man välja?
Det finns ju en massa leverantörer av kostymtyger, de flesta från Kina, med de känner jag inte till eftersom jag i huvudsak intresserat mig för de italienska så därför blir listan ganska ensidig.

Personligen så har jag två favoriter när det gäller tygtillverkare och det är:
– John Cavendish LTD från Storbritannien; och
– Loro Piana & Company, S.p.A. från Italien.

Cavendish tyger är ganska svåra att få tag på eftersom de endast har två tillverkningstillfällen om året och deras produktion är ofta tingad i förväg. Både Cavendish och Loro Pianas tyger håller absolut första klass.
Andra erkända tygleverantörer, vilkas tyger jag visserligen inte har personlig erfarenhet av förutom Ermenegildo Zenga, med hög kvalité på produkterna är:

Från Italien
– Filati Drago S.p.A.
– Botto Giuseppe & Figli S.p.A.
– E. Thomas S.p.A.
– Fratelli Tallia di Delfino S. p. A.
– Lanificio Angelico S.r.l.
– Lanificio Comero S.p.A.
– Lanificio di Lessona S.p.A
– Lanificio Ermenegildo Zegna & Figli S.p.A.
– Lanificio Guabello
– Lanificio Luigi Colombo S.p.A.
– Lanificio Policarpo S.p.A.
– Lanificio Puro Tessuto S.p.A.
– Lanificio Zignone S.p.A.
– Marlane
– Schneider Group
– Successori Reda S.p.A.
– Tessilgrosso S.p.A.
– Trabaldo Togna S.p.A.
– Vitale Barberis Canonico S.p.A.

Från Tyskland
– Suedwolle GmbH & Co. KG

Från USA
– Warren Corporation

TYP AV KOSTYM
När man väl hittat en skräddare man tror på och valt tyg efter behov och plånbok är det dags att välja vilken sorts kostym man vill ha. I det här läget är det egentligen bara två frågor skräddaren behöver ha svar på:
(1) Dubbelknäppt eller enkelknäppt
(2) Snitt – italienskt, brittiskt eller Bossliknande snitt (rakt)

Herrmodet svänger och brukar återkomma med olika tidsintervaller. Just nu är dubbelknäppta kavajer, club blazers undantagna, mer eller mindre ute men en dubbelknäppt kavaj är alltid mer elegant på en gentleman utan ölmage. Gentlemän med “pondus” bör alltid välja enkelknäppta kavajer.

Kortväxta personer och personer med något framskjutet magparti bör välja ett tyg som är svagt randigt eftersom ränderna förskönar bilden av herren i fråga. Räkna med två dagar för att tillverka byxorna och minst fem dagar för kavajen.

DETALJER PÅ KAVAJEN
Innertyg (lining) och mellantyg
Mellantyget väljer skräddaren men det är absolut viktigt att ni säger till att det inte får vara limmat! Det är mycket enklare för skräddaren om han limmar mellantyget men efter första kemtvätten kommer delar av mellantyget att släppa och det blir bubblor på kavajen. Mellantyget skall sys fast!

Kosta på er ett bra innertyg (lining) och välj inga andra materiel än siden eller viskos. Tänk efter, vad är det för vits med ett skräddarsydd kostym i bra materiel med ett innertyg i syntet som inte ”andas”. Värmen från kroppen måste kunna ledas ut och då duger endast siden eller viskos.

När ni väljer färg på innertyget var modiga och välj en vacker kulör som är en kontrast till yttertygets färg. De traditionella färgerna är annars nästan vitt, grått eller svart. Jag har en svartrandig kavaj med turkosblått innertyg i stentvättad kinesisk siden och jag kan försäkra att det ser läckert ut.

Knappar och knapphål
Dubbelknäppt kavaj: Välj mellan fyra eller sex knappar
Enkelknäppt kavaj: Välj mellan tv, tre eller fyra knappar
Ärmarna: Välj mellan tre och fyra knappar. Långa personer bör välja fyra knappar.
Knapphålen: De skall vara jämna och handsydda. Många dåliga skrädderier fuskar ordentligt på den här punkten eftersom det tar tid att göra snygga knapphål. På en traditionell skräddarsydd kostym skall även knapparna på ärmarna vara öppningsbara.
Knappar: Om ni inte säger till kommer ni med största sannolikhet att få knappar tillverkade i plast. De bör vara gjorda av ben.

Sprund
Om man skall ha kavajen utan sprund eller med ett eller två (modell dasslock) sprund är en smaksak. Smala herrar bör välja kavaj utan sprund medan de lite kraftigare bör välja två sprund.

Slagen
Beroende på om man väljer en enkelknäppt eller dubbelknäppt kavaj brukar kavajslagen traditionellt se ut på ett visst sätt. En fördel med skräddarsytt är ju att man kan få kostymen som man själv vill ha den och det är intet som säger att kavajslagen alltid bör se ut likadant. Se efter i en modetidning och hämta inspiration därifrån. Ni t.ex. kan ha slagen mer eller mindre breda eller smala. Jag själv har två enkelknäppta kavajer med kavajslag av en modell som oftast brukat finnas på dubbelknäppta kavajer, dvs. snibbarna pekar uppåt. Den utformningen är för övrigt inte ovanlig på damkavajer.
Tänk också efter om ni verkligen vill ha ett knapphål i vänstra kavajslaget som sed är. Jag gillar det inte och väljer alltid bort det.

Slutligen, för att slagen skall se riktigt fina ut bör de vara försedda med handsydd söm, ”stitches”.

Fickorna
För utanpåliggande fickor skall det vara:
– sneda eller raka fickor?
– skall fickorna vara utan lock (smokingmodell) eller med lock?
– skall det finnas myntfack i båda fickorna, en av dem eller ingen ficka?
För innerfickorna skall det vara:
– plånboksficka på båda sidorna, en sida eller ingen sida?
– vill jag ha lock på innerfickorna?
– vill jag ha pennficka på båda sidorna, en sida eller ingen sida?
– vill jag ha en lite ficka nederst för visitkort?

DETALJER PÅ BYXORNA
Det är enligt min erfarenhet sällan skräddarna misslyckas med byxorna med även här är det värt att fundera över vissa detaljer. En är bakfickor, en eller två fickor, med ögla eller lock? En annan är antal veck överst på byxbenen, det brukar vara två eller tre veck och utformningen på byxorna påverkas av det antal veck man väljer. Sedan är det fråga om man vill ha slag eller inte på byxbenen.

Var noga med längden på byxbenen så ni inte får amerikansk modell där ni kommer att flagga för katten. När man provar byxor skall man ha skor på sig och byxans framkant bör vika över skon men bakkanten bör vara minst två centimeter från golvet.

Själv vill jag även ha en myntficka, med dold öppning mellan yttertyget och innertyget, på höger sida eftersom jag är högerhänt.

INNAN ANVÄNDNING
Kemtvätta kostymen en gång innan ni använder den första gången.
Favoritcitat: “I am easily satisfied with the very best”, Sir Winston Churchill

Köpa kostym för att förmodligen bara använda en gång. Jag hade letat upp nåt på MBK.

Jag har visserligen låtit sy upp en kostym här i Thailand för ett lågt pris men den använder jag aldrig. Om Du ändå skall sy upp en så se till att Du syr en väst också. Den anväder jag i stället för kavajen som blir för varm
Om bröloppet är i Thailand är mitt tips att köpa en kavaj i thai silk kombinerat med ett par mörka , udda byxor. Dessa byxor använder jag då och då. Ett alternativ som inte behöver kosta skjortan!
Har Du god kassa så följ Görans råd. Var beredd på att hans förslag kostar multum, det kanske passar dig med : The very best.