- This topic has 1 reply, 2 voices, and was last updated 18 years, 1 month ago by
.
-
-
Fru Chang ska plötsligt åka till Bangkok och stanna där en natt. HC blir då sittande ensam på hotellrummet, och tänker att tja då kan man väl ta sig en riktig internetkväll! Kylen är fylld med Beer Chang, så det är väl bara att gå igång med forumsvamlet!
HC får besviket konstatera att internet fungerar icke. Nåja, det har ju hänt förr, kommer säkert igång igen snart. Tills vidare kan man ju glo på lite TV. De thailändska TV-kanalerna gör dock HC lite förvirrad och långt ifrån nöjd. Nu blir det dags att ringa receptionen angående internet. Tråkigt nog blir denna konversation mest lik “goddag yxskaft”. HC bestämmer sig för att avvakta.
Efter ytterligare en timmes märklig Thai TV börjar HC bli lite rastlös. Internet fungerar fortfarande inte, å andra sidan börjar cigaretterna ta slut. Hmm, skulle kanske gå och köpa mer och på vägen gagga lite med personalen i receptionen? Sagt och gjort, men man har just inte mycket besked att ge. “Fix maybe today, maybe tomorrow”
En frustrerad HC kliver över till den lilla affären på andra sidan gatan. HC vill ha Marlboro Light som han vet kostar THB 65 per paket. Men vänta lite nu! Om man köper en limpa dvs 10 paket kanske man får lite rabatt? Den thaikinesiska affärsinnehavaren nickar med ett belåtet leende mot HC när han går in i hennes affär. Se här en kund som aldrig prutar!
HC frågar hur mycket en limpa kostar. “Same price 10 packs.” “What, no discount?”. “NO.” “How about 600 baht?” Då tar thaikinesiskan fram miniräknaren och knappar febrilt. Tyst visar hon fram summan 630. HC orkar inte tjafsa och accepterar priset.
Något missmodig återvänder HC till hotellrummet. Visserligen visar det sig att ytterligare zappande på TVn får fram några engelskspråkiga kanaler som ju för all del är mer givande än dom thailändska. Men det känns inte rätt. Varför sitta och häcka på hotellrummet i Thailand?
Det är förstås så att fru Chang har gett stränga order om ingen butterfly, men med tillräcklig självdisciplin kan man väl gå ut och roa sig ändå? Aktiekurserna rullar förbi på TVn och HC finner denna tanke alltmer tilltalande. Det finns ju en gogo-bar vid namn Spotlight som HC besökt tidigare, det kan väl vara motiverat att gå dit och kolla läget? I rent vetenskapligt syfte? Så man kan rapportera lite på forumen?
Till att börja med får man väl duscha. HC är inte nöjd med duschens funktion, men det går ju att få det gjort. Sen på med rena kalsonger… men vänta lite nu, dom var ju slut och HC köpte nya igår. Var har fru Chang lagt dom? HC letar febrilt och hittar till slut en bunt med sex kalsonger. På med ett par och sedan kamma sig. Det är något som sticks i kalsongerna och HC inser att prislappen sitter kvar. Det är något plastelände som uppenbarligen måste klippas bort. Hmm, finns det någon sax här? Kanske bland fru Changs smink? Jajamen, och HC ställer sig i position framför spegeln för att klippa bort prislappen.
Då HC har inmundigat ett antal Beer Chang tar det lite tid innan han lyckas koordinera sina handrörelser med spegelbilden. Till slut lyckas han klippa av prislappen. Samtidigt är det någon som knackar på dörren. HC är så uppe i sina klippförsök att han inte tänker på att han bara har kalsonger på sig.
HC öppnar dörren och där står städerskan som vill överlämna två nya handdukar. Kanske blev hon lite förvånad när HC sträcker ut två händer med en sax i den ena och en prislapp i den andra. Men hon rör inte en min, och HC tar något skamset in handdukarna i rummet. OK, på med resten av kläderna, öppna en Beer Chang och begrunda läget!
Efter att ha sett en rapport om inflationen i Indien och spekulationer om valresultatet i Zimbabve så bestämmer sig HC för att gå ut på stan. Frågan är dock hur diskret han ska vara? Det råder ju inga tvivel om att all personal på hotellet är skvallerbyttor. Å andra sidan känner HC att han trots allt kanske måste bekänna för fru Chang att han besökt Spotlight. Ska man kanske promenera dit? Fast det är ju lite väl långt att gå…
Dessa tankar virvlar i HC’s huvud när han går nedför trapporna. Det finns förstås hiss, men HC inbillar sig att denna lilla motion är bra för hans hälsa. Och hans ölmage. Väl nere i receptionen möts han överraskande av personal som han känner från tidigare besök. Denna thaiman vill absolut veta vart HC ska ta vägen. HC försöker svara svävande men uppenbarligen behärskar han inte den konsten.
Det blir en liten nödlögn att HC ska till Loi Kroh Road för att spela blijard. Thaimannen erbjuder sig då att skjutsa HC dit på sin motorcykel, eftersom det vid denna tid på kvällen inte är så lätt att hitta transport på gatan utanför hotellet. HC accepterar, och när färden påbörjats bekänner HC att han egentligen vill åka till Spotlight. Thaimannen finner icke detta det minsta förvånande, och med ett leende tar han HC dit.
HC kliver in på Spotlight och beställer en Beer Chang. Han observerar den så kallade showen, men är icke imponerad. Faktum är att de damer som springer runt här och där är betydligt attraktivare. Så blir det dags för HC’s eldprov. En mycket söt dam sätter sig bredvid HC, frågar “what’s your name”, “where you come from”” etc. HC är dock efter mer än två år med fru Chang i Sverige tillräckligt dresserad för att bara peka på sin vigselring och säga “sorry, have thai wife already”.
HC blir lite förbluffad när den söta damen omedelbart lämnar. Vanudå, ska hon ge upp så lätt? Jaha… och nu blir HC sugen på en cigarett. Man får icke röka inne på Spotlight, men dom har bord och stolar utanför. Det dröjer inte länge förrän HC får sällskap av en annan söt dam. Hon verkar vara mer tolerant vad gäller att HC redan är gift, jodå min fru kommer från Ubon Ratchathani berättar HC… och nu är hon i Bangkok! HC är smickrad av damens intresse och imponerad av hennes tolerans, men då anländer plötsligt matvagnen. Gin kao! säger damen och lämnar HC.
HC dricker sin Beer Chang och observerar hur angeläget minst sex thadamer handlar den mat dom vill ha. Sen sitter dom tillsammans och äter. HC frågar försiktigt om han möjligen kan få ta en bild på dom. Nej, det får han inte. Hmm, har man lärt sig lite om internet…?
Ölen är slut, och HC betalar och tar sig en två minuters promenad till Best Bar Gain på Loi Kroh Road för att spela biljard. Trevlig nog finns Zingo där, vi tar ett antal partier och spöar dessutom några indier. I biljard alltså.
Allra trevligast är nog dock att spela med en viss bardam…
Man stänger 01.15, men HC sitter kvar lite längre och gaggar med Zingo. Sen blir det tuk-tuk hem till hotellet för THB 50. När HC går in i receptionen är det väldigt lugnt och stilla. För lugnt och stilla… inga personer syns till och HC misstänker att något hänt. Han går oroligt fram och tillbaka i bottenvåningen men träffar inte på någon. Hmm, kan väl kanske plocka ut rumsnyckeln själv? När HC lutar sig över receptionsdisken ser han detta:
En sovande thai! HC harklar sig lite försiktigt några gånger. och mannen vaknar upp med ett ryck. Han ser lite förvirrad ut först, men hämtar sig snabbt och ger HC hans nyckel. HC går upp till rummet, öppnar en Beer Chang och skriver denna betraktelse.
Herr Chang har talat.
P.S. BabySnake kanske finner det av intresse att Som är gravid i fjärde månaden och inte jobbar så mycket nu. Zingos fru som är Soms syster har ryckt in som ersättning.
-
- You must be logged in to reply to this topic.