Hårdare tag mot "nominerade delägare" i Thailand

[Thailandsforum]

Under fredagen så höll Thailands Myndighet för Specialundersökningar(DSI) ett möte i Pattaya för att diskutera planer på ett nedslag mot utländska affärsidkare som använder thailändska “nominerade delägare” för att i princip kontrollera thailändska företag.

[img2:1mxzo5l6]http://www.pattayaone.net/wp-content/uploads/2014/08/dsi-2.jpg[/img2:1mxzo5l6]

Med på mötet var över 100 delegater från DSI, Handelsdepartementet, Thailands Turismmyndighet och representanter från den offentliga och privata sektorn. De samlades för att diskutera hur vissa utländska affärsidkare har utnyttjat kryphålet i fråga under många år, trots att det är olagligt.

DSI vill nu att kryphålet stängs igen och att man ska börja utreda vilka thailändska delägare som kontrolleras av utlänningar. Man oroar sig främst för rörelser inom turism och under mötet diskuterade man hur myndigheter ska kunna samarbeta bättre så att man kan hitta företagen som bryter mot lagen.

Källa: Pattaya One
Sponsrat av: Gecko Do It – Webbyrå i Thailand

[Shovel78]

Äntligen :thumbleft:

[Nille]

Ine så enkelt attt äga företag i Thailand om man inte använder kryphål eller sin thaipartner…

Om det är bra eller dåligt får någon annan sia om.

Tycker snarare att det vore bra om vi kunde ha egen majoritet

[Thaisambo]

@Nille wrote:

Ine så enkelt attt äga företag i Thailand om man inte använder kryphål eller sin thaipartner…

Om det är bra eller dåligt får någon annan sia om.

Tycker snarare att det vore bra om vi kunde ha egen majoritet

Rent tekniskt innebär det där med att utnyttja kryphål eller thaipartner motsvarande det vi kallar för bulvanskap eller “målvakt”. Bådadera är förbjudna i Sverige också och förekommer ibland i samband med ekonomiska falsarier. Det är ekonomisk kriminalitet i olika former och handlar även om utlänningar som kan bli lurade på sina investeringar under falska förespeglingar utan att ha några formella rättigheter.

Ett ex som jag tror rör “grå” verksamhet är den här försäljningen till utlänningar av andelar i “semesterbyar” i Thailand för att kringgå reglerna om markägande för utlänningar i Thailand. Det där har man säkert ett gott öga till och vill gärna ta tag i kan jag tro. Vi får se vad som händer.

Det man är ute efter nu är att få bort såna företeelser eller komma åt dom så att “svart” eller “grå” affärsverksamhet minskas eller försvinner så klart.

Den thailändska protektionismen med hårda begränsningar av vad utlänningar får och inte får göra i Thailand är en helt annan sak och där handlar det mer om det thailändska förhållningssättet till utlänningar som vill kunna försörja sej i landet – ska Thailand fortsätta på sin hårda protektionistiska väg eller ska man välkomna internationell företagsverksamhet i ökad utsträckning?

Det är en politisk fråga och det tar nog inte militärjuntan tag i – såna saker får man nog ta i demokratisk ordning när ordningen är återställd i landet och fria demokratiska val har hållits så att folkviljan får fullt genomslag.

[Nille]

Dessutom finns det ju en massa turister som äger sina hus och lägenheter via företag och de är nog lite oroliga just nu. Ofta har de låtit sin advokat använda sina egna, och ofta samma, personer att äga de 51%.

Sedan har vi ju alla mäklare som säljer in detta som det självklara alternativet.

[manfarang]

Jag kan säga att jag inte riktigt begriper mig på varför Thailand inte tillåter att utlänningar äger företag i landet. Det borde väl vara en sak som gör landet fattigare än det skulle behöva vara. Kanske är det så att de som har makten tycker att de inte skulle ha lika stor makt om utlänningar kom in och konkurrerade. Kanske blir det ändring när ASEAN slår igenom fullt ut. De kan väl inte hindra företag från andra ASEAN-länder att äga företag i Thailand då, eller? Nån som vet hur det fungerar.

[Shovel78]

@Nille wrote:

Dessutom finns det ju en massa turister som äger sina hus och lägenheter via företag och de är nog lite oroliga just nu. Ofta har de låtit sin advokat använda sina egna, och ofta samma, personer att äga de 51%.

Sedan har vi ju alla mäklare som säljer in detta som det självklara alternativet.

Jag är inte orolig. Jag har inte investerat mer än jag är beredd att förlora.

[Nille]

System är ju som byggt för nominerade aktieägare. Man har ju sett mellan fingrarna under många många år.

Jag kan inte se fördelarna med att utlänningar inte kan äga varken land eller företag. Huset kan vi ju äga men inte marken det står på.

Är det på tiden bara för att lagen säger så eller är det bra på något annat vis?

[Thaisambo]

@manfarang wrote:

Jag kan säga att jag inte riktigt begriper mig på varför Thailand inte tillåter att utlänningar äger företag i landet. Det borde väl vara en sak som gör landet fattigare än det skulle behöva vara. Kanske är det så att de som har makten tycker att de inte skulle ha lika stor makt om utlänningar kom in och konkurrerade. Kanske blir det ändring när ASEAN slår igenom fullt ut. De kan väl inte hindra företag från andra ASEAN-länder att äga företag i Thailand då, eller? Nån som vet hur det fungerar.

Det handlar om protektionism, som är en gammal företeelse.

Titta på sånt som Hansan, som hade sin storhetstid från 1100-talet och fram till 1600-talet eller till exempel de gamla stadstullarna och handelsbreven, som gav en rätt att idka handel så får Du en historisk bakgrund till hur och varför. Det är handelshinder som reses för att till exempel skydda egna innevånare och annat och viss typ av handel får överhuvudtaget inte bedrivas utan tillstånd, dit hör bank och försäkring, spel och andra typer av gambling eller vadhållning. Så gott som all handel bygger i grunden på att göra sej en förtjänst på någon annans bekostnad, vare sig det handlar om varor eller tjänster och protektionismen handlar om att främja den egna stammen, klanen, byn, staden eller landet. De värnar helt enkelt om sina egna försörjnings- eller utkomstmöjligheter – det ska inte komma in “någon annan” utifrån och plocka åt sej jobben, resurserna, betalningsmedlen m m helt enkelt. Nationalekonomi handlar i grund och botten om det, resurserna och tillgångarna ska cirkulera inom den egna sfären för att säkra det egna välståndet så därför släpps inte “främlingen”, den som kommer utifrån, in hur som helst.

Jag kan inte särskilt mycket om detta – är inte ens utbildad ekonom – men det här med att sätta handelshinder och begränsningar för att skydda den egna sfären har mycket gamla anor, det är revirtänk helt enkelt och handlar om att skydda den egna försörjningen.

I liten skala kan man säga att det är ungefär som att Du inte vill att grannen ska komma in på Din mark och plocka åt sej de smultron som växer där och äta upp dem. Men ni kan teckna ett avtal som ger grannen rätt att ta dessa smultron i utbyte mot att Du får gå in på hans mark och ta de krusbär som växer där. Det är ett åskådliggörande av hur man kan öppna upp ett revir eller ett protektoriat så att ett ömsesidigt utbyte kommer igång och då har ni påbörjat ett handelsutbyte genom det ömsesidiga utbytet.

Hoppas det ger en förståelse för hur och varför – i Thailand handlar det om att Du gärna får komma in i landet – men rör ingenting utan att ha vår tillåtelse! Och det kan man få om man på någon nivå kan erbjuda någonting som de vill ha i gengäld. Annars är Din verksamhet tärande och det vill de naturligtvis inte veta av.

Ska vi ta ett hus som exempel så är det ett tillbehör till en fastighet och kan innebära en förbättring av fastighetens användbarhet (bygglov är det tillstånd som används). Anläggningskostnaden belastar Dig och det går bra, men Du får inte utan vidare ta med Dig huset, sälja det eller liknande (ha ett eget utbyte av det, t ex driva någon form av näringsverksamhet utan tillstånd).

Vi hade ett liknande system i Sverige också fram till 1995, då Sverige blev EU-medlem. Effekten är att gränserna flyttas ut till att gälla de gemensamma unionsgränserna istället. Det gäller sådant som bosättning, arbete och inte minst markägande.

Sverige ändrade i sin Jordabalk så att markägande i Sverige skulle vara möjligt för unionsmedborgare, men av någon anledning gick man längre än vad unionsmedlemsskapet krävde – man öppnade upp rätt till markägande för “utländsk medborgare” vilket innebär att vem som helst i hela världen kan äga mark i Sverige och det ni talar om är att ni förväntar er ett ömsesidigt utbyte av den rätten med Thailand – men något sådant existerar helt enkelt inte globalt – Sverige har ingenting tillbaka i gengäld för det där med att ge hela världen tillgång till äganderätt till svensk mark. Och det är den gengälden som ni pratar om nu – men den lär vi inte komma åt under överskådlig framtid.

Och det klargör väl också vad begreppet “gåva utan förbehåll” egentligen innebär. Man ger bort den tillgång som huset innebär genom att bygga det utan att ha något i gengäld för det.

[Damernath]

@Thaisambo wrote:

@manfarang wrote:

Jag kan säga att jag inte riktigt begriper mig på varför Thailand inte tillåter att utlänningar äger företag i landet. Det borde väl vara en sak som gör landet fattigare än det skulle behöva vara. Kanske är det så att de som har makten tycker att de inte skulle ha lika stor makt om utlänningar kom in och konkurrerade. Kanske blir det ändring när ASEAN slår igenom fullt ut. De kan väl inte hindra företag från andra ASEAN-länder att äga företag i Thailand då, eller? Nån som vet hur det fungerar.

Det handlar om protektionism, som är en gammal företeelse.

Titta på sånt som Hansan, som hade sin storhetstid från 1100-talet och fram till 1600-talet eller till exempel de gamla stadstullarna och handelsbreven, som gav en rätt att idka handel så får Du en historisk bakgrund till hur och varför. Det är handelshinder som reses för att till exempel skydda egna innevånare och annat och viss typ av handel får överhuvudtaget inte bedrivas utan tillstånd, dit hör bank och försäkring, spel och andra typer av gambling eller vadhållning. Så gott som all handel bygger i grunden på att göra sej en förtjänst på någon annans bekostnad, vare sig det handlar om varor eller tjänster och protektionismen handlar om att främja den egna stammen, klanen, byn, staden eller landet. De värnar helt enkelt om sina egna försörjnings- eller utkomstmöjligheter – det ska inte komma in “någon annan” utifrån och plocka åt sej jobben, resurserna, betalningsmedlen m m helt enkelt. Nationalekonomi handlar i grund och botten om det, resurserna och tillgångarna ska cirkulera inom den egna sfären för att säkra det egna välståndet så därför släpps inte “främlingen”, den som kommer utifrån, in hur som helst.

Jag kan inte särskilt mycket om detta – är inte ens utbildad ekonom – men det här med att sätta handelshinder och begränsningar för att skydda den egna sfären har mycket gamla anor, det är revirtänk helt enkelt och handlar om att skydda den egna försörjningen.

I liten skala kan man säga att det är ungefär som att Du inte vill att grannen ska komma in på Din mark och plocka åt sej de smultron som växer där och äta upp dem. Men ni kan teckna ett avtal som ger grannen rätt att ta dessa smultron i utbyte mot att Du får gå in på hans mark och ta de krusbär som växer där. Det är ett åskådliggörande av hur man kan öppna upp ett revir eller ett protektoriat så att ett ömsesidigt utbyte kommer igång och då har ni påbörjat ett handelsutbyte genom det ömsesidiga utbytet.

Hoppas det ger en förståelse för hur och varför – i Thailand handlar det om att Du gärna får komma in i landet – men rör ingenting utan att ha vår tillåtelse! Och det kan man få om man på någon nivå kan erbjuda någonting som de vill ha i gengäld. Annars är Din verksamhet tärande och det vill de naturligtvis inte veta av.

Ska vi ta ett hus som exempel så är det ett tillbehör till en fastighet och kan innebära en förbättring av fastighetens användbarhet (bygglov är det tillstånd som används). Anläggningskostnaden belastar Dig och det går bra, men Du får inte utan vidare ta med Dig huset, sälja det eller liknande (ha ett eget utbyte av det, t ex driva någon form av näringsverksamhet utan tillstånd).

Vi hade ett liknande system i Sverige också fram till 1995, då Sverige blev EU-medlem. Effekten är att gränserna flyttas ut till att gälla de gemensamma unionsgränserna istället. Det gäller sådant som bosättning, arbete och inte minst markägande.

Sverige ändrade i sin Jordabalk så att markägande i Sverige skulle vara möjligt för unionsmedborgare, men av någon anledning gick man längre än vad unionsmedlemsskapet krävde – man öppnade upp rätt till markägande för “utländsk medborgare” vilket innebär att vem som helst i hela världen kan äga mark i Sverige och det ni talar om är att ni förväntar er ett ömsesidigt utbyte av den rätten med Thailand – men något sådant existerar helt enkelt inte globalt – Sverige har ingenting tillbaka i gengäld för det där med att ge hela världen tillgång till äganderätt till svensk mark. Och det är den gengälden som ni pratar om nu – men den lär vi inte komma åt under överskådlig framtid.

Och det klargör väl också vad begreppet “gåva utan förbehåll” egentligen innebär. Man ger bort den tillgång som huset innebär genom att bygga det utan att ha något i gengäld för det.

Med andra ord: Thailand vill inte att rika faranger ska ta “lion’s share” och när det inte finns mer perngar att hämta, så lämnas landet likt en soptipp 😀

Sverige skulle behöva något liknande upplägg inom vård, för att förhindra att vinsterna hamnar hos de riskkapirtallisterna.

[Thaisambo]

@Damernath wrote:

Med andra ord: Thailand vill inte att rika faranger ska ta “lion’s share” och när det inte finns mer perngar att hämta, så lämnas landet likt en soptipp 😀

Sverige skulle behöva något liknande upplägg inom vård, för att förhindra att vinsterna hamnar hos de riskkapirtallisterna.

Tack Damernath!

Mycket bra formulerat!

Vi ska heller inte glömma Microsoft inom IT, som i praktiken annekterat/ockuperat (välj det ord som önskas) hela världen inom branschen med över 95% av världsmarknaden och de facto prissättningsmonopol på grund av det.

Det formligen sprutar in licenspengar till USA på grund av det och Microsofts problem är att det helt enkelt inte finns mer pengar att ta…. Det är kris på gång och många vägrar att betala mer när Microsoft beordrar uppgradering och nya köp av nya produkter.

Windows XP blev en centnertung tegelsten som det tog lång tid att göra sej av med, det blev en tvångslösning genom nedläggning och sabotage av möjligheterna att fortsätta använda systemet. Allt för att framtvinga fortsatta nyinköp – det ska betalas till varje pris!

Det är fruktansvärt och visar med all önskvärd tydlighet vad monopolkapitalet är kapabelt till, det strider naturligtvis i allra högsta grad mot principen med en fri och öppen marknad och den läxan lärde vi oss redan på medeltiden av Hansan när den stod på toppen och kontrollerade nästan all handel i Europa (som förvisso inte var så stort befolkningsmässigt då). Det var trettioåriga kriget och brytningen mellan katoliker och protestanter som slutligen bröt det väldet om jag nu förstått det som hände rätt – det är i alla fall en tolkning.

Kolonialimperierna som vissa länder lyckades etablera storskaligt är andra exempel på liknande effekter. De började falla på 1950-60-talen och det är bra det. Fast det var under stor veklagan från imperieländerna förstås. Rester finns kvar förstås, men kallas numera “samvälde”, det låter prydligare än vad det är.

Så det är lätt att förstå vad det är som den thailändska militären håller på med nu och varför – de är väl pålästa på sin läxa och har haft det som en gång var Franska Indokina på nära håll liksom det gamla Burma (numera Myanmar) och även Indien och Ceylon (numera Sri Lanka) under kolonialväldets storhetstid.

De vill absolut inte tillbaka dit (även om Thailand var relativt förskonat från det) på några villkor! De spökena från förr ska inte släppas fram igen.

Men “die dumme Schweden” fattar sällan det. Sorgligt egentligen.

[humpe]

Tycker att Thailands protektionism är rätt bra och något vi borde ta efter lite i Sverige.

[manfarang]

Världens rikaste länder är i allmänhet länder med frihandel och tillåter utlänningar att köpa mark och fastigheter t ex. Sverige är ett av dem. Thailand tvärtom ett ganska fattigt land med långsam utveckling förutom de senaste årtionderna. ASEAN kan säkert bidra till att förbättra Thailands ekonomiska utveckling just pga ökad frihandel och konkurrens vilket leder till rationaliseringar och snabbare löneökningar.

[humpe]

Vem vill att Thailand ska utvecklas så?…

[Shovel78]

@Nille wrote:

Är det på tiden bara för att lagen säger så eller är det bra på något annat vis?

Det är ju olagligt. Det borde väl räcka. Kan aldrig komma något gott ur att bryta mot lagen.

[Thaisambo]

@Shovel78 wrote:

@Nille wrote:

Är det på tiden bara för att lagen säger så eller är det bra på något annat vis?

Det är ju olagligt. Det borde väl räcka. Kan aldrig komma något gott ur att bryta mot lagen.

Visst är det så.

Vårt eget rättssystem bygger på romersk rätt och det finns en del statements där som inte är formellt inskrivna i lagen, men som används som en defacto kutym vid tolkning av lagen, det som är aktuellt här är “Ingen rätt skall komma ur en orätt”.

Detta ska ha varit nedtecknat i något som anses vara grundbulten i den antika romerska rätten, “Tolv tavlornas lag”, som under romerska republikens tid antogs av folket (449 f.Kr, möjligen år 451 f.Kr, olika källor varierar lite). Det är fråga om sedvanerätt, hävdvunna rättsprinciper av gammalt och här finns ett exempel i modern tid i en kommentar till Avtalslagen 2010 rörande principer för oskälighet och jämkning.

Det är intressant att känna till när man ser sånt här och vill försöka förstå hur och varför man gör så här i tillämpningen för detta är inget enkelt område (juristerna bibringas kunskap om det i sin grundläggande utbildning).

[Rz-Chackpong]

@Nille wrote:

Dessutom finns det ju en massa turister som äger sina hus och lägenheter via företag och de är nog lite oroliga just nu. Ofta har de låtit sin advokat använda sina egna, och ofta samma, personer att äga de 51%.

Sedan har vi ju alla mäklare som säljer in detta som det självklara alternativet.

Det går att äga företag till hundra procent som i sin tur äger marken men endast om projektet är godkänt av BOI.

Det finns även exportföretag som ägs till hundra procent av utlänningar men bolaget får inte äga mark.

Att städa i djungeln bostad/företag och bulvanägande bör vara en enkel sak, bara stövla in på advokatkontoren och följa upp med en kontroll i bolagsverket, jag vet om advokater som är delägare i 2-3000 bolag, samtliga bolag äger en villa som enda tillgång, allt kapital kommer från utlänningen, alla dessa bolag skulle torska för bulvan verksamhet vid en kontroll då de har för simpel bolagsstruktur.

Max 5 % av advokaterna besitter kunskapen att bilda korrekta och stabila bolag utan bulvaner, där den utländska investeraren ändå behåller kontrollen, övriga 95 % plus av advokaterna har ingen aning och bildar bulvanbolag.

Rz

[Shovel78]

Allt handlar väl om vilka risker man är beredd att ta och hur mycket man är beredd att förlora. Jag personligen skulle aldrig utsätta mig själv och min familj för dom risker det innebär att som gäst i ett annat land medvetet bryta mot dess lagar. I bästa fall blir man väl bötfälld, svartlistad och får ej återkomma, i värsta fall en tid bakom lås och bom, om man nu skulle ha oturen att bli ett fall för myndigheternas granskning.
Om man tycker det är OK, då är det ju bara att lalla på i ullstrumporna och se glad ut.

[humpe]

Vad händer eg om dom upptäcker en vanlig falang som äger sitt hus via ett sk bulvan företag. Konfiskeras huset, böter, fängelse?

[Rz-Chackpong]

@humpe wrote:

Vad händer eg om dom upptäcker en vanlig falang som äger sitt hus via ett sk bulvan företag. Konfiskeras huset, böter, fängelse?

I straffrätt så är det upp till 2 år i fängelse och eller böter, gäller både bulvanen och utlänningen.

För ca något år sedan var det på tapeten att myndigheterna funderade på att erbjuda bulvanen en hittelön istället för straff om de träder fram…………skulle kunna bli spännande, advokaterna träder fram och får en hittelön av staten och samtidigt tusentals kunder att försvara i straffrätt, enorm win win situation för Thaisidan.

Rz

[Author]

Posts