Tråkig historia om ett förhållande.

[gorlvel]

Jag tror att min berättelse kan hjälpa er som kan hitta sig in den här historia.

Min nu-före-detta thaisambo TL har kommit i Sverige ca 1,5 år sedan (sommar 2007) och i sommar 2008 födes vår dotter.
Alla i familjen trivdes tillsammans – med sambon hade vi en mycket bra relation tills hon fick sina pengar från F-kassan
(barnbidrag+föräldrapenning). Efter den dagen allt är ren katastrof!

När hon kom hit (i Sverige) hade vi kommit överens att jag ska betala alla räkningar tills hon har sina egna pengar
(jobb eller föräldrapenning); då skulle hon betala sin del. Eftersom hon fick första betalning från F-kassan (hon fick
barnbidrag+föräldrapenning för 4 månader) min tanke var att det var dags för TL att börja betala sin del av våra
gemensamma räkningar eftersom hon nu har pengar. Jag blev väldigt förvånad då hon sa till mig att dom pengarna
som hon fått från F-kassan ska hon skicka till Thailand till hennes far och syskon där dom skulle börja bygga hus till
hennes familj och att jag inte skulle ha tagit henne till Sverige om jag inte vill betala hennes räkningar; om hon måste
betala sina räkningar själv då har hon ingen anledning att leva med mig och att hon skulle hitta en annan man att leva
med som är villig att betala hennes räkningar!!! Maximalt förvånad, försökte jag förklara för henne att hon får bidrag från Sverige
så att hon och vår dotter ska ha ett bättre liv här i Sverige – inte för att bygga hus i Thailand och att alla människor i hela
världen betalar sina räkningar så varför hon skulle inte göra det. Varför hon inte kan betala sina räkningar först – resten hon
kan skicka till sit hemland utan problem, speciellt nu då hon har pengar. Hennes svar var då att hon är trött och vill inte prata mer!
Nästa dag, medan jag var på jobbet har TL tagit vår dotter och gett sig iväg. Jag försökte få tag på dom och att försöka än
en gång att förklara att jag bara vill väl och hoppades att vi ska kunna vara kvar i förhållandet och lösa detta missförstånd.
Jag ringde hennes mobil och skrev sms utan resultat. Förgäves försökte jag i 6 timmar, efter det gav jag upp.

TL har fått hjälp av en kvino-organisation till vilka hon ljugit, att hon behövde lämna mig eftersom jag var aggressiv mot henne
och mot bebisen! Jag undrar bara hur det kommer sig att jag inte varit aggressiv då jag skickade pengar till henne och hennes
familj i Thailand och då jag betalade hennes räkningar och mat här i Sverige och att jag helt plötsligt blev aggressiv då jag inte
höll med om att alla pengar från barnbidraget och föräldrapenningen skulle gå till husbygge i Thailand! Hur det kommer sig att jag
inte varit aggressiv med mina 2 före detta som jag har barn med och har bästa relationer i världen med, och att jag helt plötsligt
blev aggressiv med den här TL!?

Det är klart nu att TL inte har kommit till Sverige av kärlek mot mig vilket jag trodde, utan av materiella skäl till nytta för henne
och hennes familj i Thailand utan att tänka på något annat eller behoven för vår gemensamma dotter. Jag hade stor problem att hitta
och träffa min dotter, Polisen häktade mig eftersom TL har anmält mig att jag har kidnappad min egen dotter (!); nu är jag varannan
dag på något möte med socialen eller familjerätten. Jag och min familj (jag+3 st) lever inte normalt liv längre.

Jag är inte under några omständigheter beredd at leva med en sådan människa och nu söker jag en annan tjej/kvinna som vill leva i
och tänka om livet här i Sverige i första hand och om allt är OK vi kan bygga hus i Thailand tillsammans. Jag vet att hon finns; kanske
jag behöver mer tur att hitta henne.

En stor GRATIS till er alla som har hittat en riktig thaitjej att leva med i en riktigt förhållande, fyllt med kärlek och respekt. Jag önskar
att ni alla lever en riktig bra lång liv tillsammans.

Till alla andra: tänka lite bättre om din relation med din tjej; ibland är det MYCKET bättre att man lyssnar på sin hjärna inte på sin hjärta!

Hälsningar från en naiv men inte dum kille!

[gosatta]

alltid tråkigt att läsa om utnyttjade förhållanden.

däremot blir man aldrig förvånad. skaffar man ett förhållande som både går över klassgränser och enorma ekonomiska klyftor och lika enorma kunskapsklyftor så förstår jag att det aldrig komma bli på lika villkor!

Skaffa en tjej/kille med utbildning, någon som lever i samma verklighet som dig, någon som har en inkomst som går att jämföra med din egen, någon som har en familj som faktiskt kan ta hand om sig själv! någon med liknande utbildning, kunskapsförmåga samma syn på livet! så är chanserna så enormt mycket större att det blir “på riktigt” och ingen behöver stå i skuld till någon annan!

nu vet jag att det självklart är mycket lättare å hitta en tjej/kille som kommer från fattiga förhållanden men är enkelheten av att hitta en partner det viktiga? är inte äktheten viktigare? det finns faktiskt väldigt många tjejjer/killar i Bangkok med bra utbildning fixad ekonomi som också längtar efter folk att träffa, tänk logiskt så tror jag chanserna att lyckas blir enormt mycket större!

självklart finns det förhållanden som har lyckats och är hur bra som helst, men tyvärr verkar det vara lite mer ett undantag än en regel när ens levnadsförhållanden är så otroligt olika.

[stgrhe]

Gosatta,

Du har en enastående förmåga att säga rätt saker och jag håller med dig fullständigt. Med det menar jag dock inte att peka finger åt de andra som mer lättvinnligt tagit med sig thailändska kvinnor till Sverige.

För att ett förhållande skall kunna fungera måste det finnas balans och harmoni i relationen. Genom att inleda ett seriöst förhållande med en thailändare så startar ju förhållandet i uppförsbacke redan från början eftersom våra kulturer är så särskilda. Dessutom tillkommer språkbarriären och inte sällan stora ekonomiska- och ålderskillnader. Jag menar därför att det gäller att båda parterna är anpassningsbara, felxibla och toleranta för att ett sådant förhållande skall ha bra utsikter att lyckas. För det krävs det mognad hos bägge parter!

Till dig gorlvel vill jag säga att det är en trist historia du råkat ut för. Som jag förstår på ditt inlägg så är ni inte gifta, vilket är en fördel, men ni har ju ett barn tillsamman och det gör hela historien ytterst komplicerad. Hur du skall driva frågan vidare kan jag inte råda dig men jag blir mycket förvånad när du redan nu skriver att du nu söker en ny kvinna. Du bör först och främst reda ut den härva du nu befinner dig i och sedan mentalt klara av att lägga historien bakom dig innan du börjar leta efter en kvinna. Gör det inte mer komplicerat för dig än vad det redan är.

När du väl lagt hela historien bakom dig bör du kanske fundera på varför du just vill ha en thailändsk partner.

Göran

[Thaisambo]

Bra sagt av Göran!

Fördelen för Dig, gorlvel, är nog att det förhållande som ni haft genom att hon följt Dig till Sverige i Thailand säkerligen ses som ett trolovningsförhållande. Det är i hennes intresse att lasta ned Dig så mycket som möjligt, vilket är just vad hon gör nu, kanske få fram ytterligare belastning genom att provocera dej.

Anledningen är att vid ett brutet trolovningsförhållande är hon skyldig enligt thailändskt synsätt att återbära allt Du lagt ut för henne när hon nu inte fullföljer trolovningen genom giftermål, detta har hon gjort genom att lämna Dig. Genom att belasta Dig med ansvaret för trolovningsbrottet kan hon undgå den skyldigheten. Telefonerandet och SMS:andet samt att Du tydligen på eget bevåg hämtat barnet krånglar till det.

Det här står i den thailändska äktenskapsbalken, som särskilt reglerar trolovningsförhållande på ett sätt som är främmande för oss.

Jag vet inte hur Du eventuellt skulle kunna infria detta. Du behöver hjälp av någon som är väl insatt i thailändsk familjerätt, men det är alldeles klart att genom trolovningen är Du inte helt rättslös såvitt jag kan förstå.

Det är mannen som har den här rättigheten att återfå allt han lagt ut för kvinnan när hon bär sig illa åt på något sätt och därigenom bryter trolovningen. Om det är mannen som orsakat brytningen så är kvinnans rättigheter i stort sett bara att hon kan vägra gifta sej med honom. Jag har inte sett den thailändska texten och kan inte läsa thailändska, det här grundar sej på en engelsk översättning, men det räcker att den återger ungefär vad som gäller för att man ska få ett begrepp om det. Det kan vara lönt att kolla upp detta närmare, det kan vara tillämpligt beroende på omständigheterna för övrigt.

[stgrhe]

@Thaisambo wrote:

Bra sagt av Göran!

Fördelen för Dig, gorlvel, är nog att det förhållande som ni haft genom att hon följt Dig till Sverige i Thailand säkerligen ses som ett trolovningsförhållande. Det är i hennes intresse att lasta ned Dig så mycket som möjligt, vilket är just vad hon gör nu, kanske få fram ytterligare belastning genom att provocera dej.

Anledningen är att vid ett brutet trolovningsförhållande är hon skyldig enligt thailändskt synsätt att återbära allt Du lagt ut för henne när hon nu inte fullföljer trolovningen genom giftermål, detta har hon gjort genom att lämna Dig. Genom att belasta Dig med ansvaret för trolovningsbrottet kan hon undgå den skyldigheten. Telefonerandet och SMS:andet samt att Du tydligen på eget bevåg hämtat barnet krånglar till det.

Det här står i den thailändska äktenskapsbalken, som särskilt reglerar trolovningsförhållande på ett sätt som är främmande för oss.

Jag vet inte hur Du eventuellt skulle kunna infria detta. Du behöver hjälp av någon som är väl insatt i thailändsk familjerätt, men det är alldeles klart att genom trolovningen är Du inte helt rättslös såvitt jag kan förstå.

Det är mannen som har den här rättigheten att återfå allt han lagt ut för kvinnan när hon bär sig illa åt på något sätt och därigenom bryter trolovningen. Om det är mannen som orsakat brytningen så är kvinnans rättigheter i stort sett bara att hon kan vägra gifta sej med honom. Jag har inte sett den thailändska texten och kan inte läsa thailändska, det här grundar sej på en engelsk översättning, men det räcker att den återger ungefär vad som gäller för att man ska få ett begrepp om det. Det kan vara lönt att kolla upp detta närmare, det kan vara tillämpligt beroende på omständigheterna för övrigt.

Men nu bor de i Sverige “Thaisambo” och trolovningsbegreppet finns inte längre kvar i den svenska lagstiftningen och att driva en process i Thailand tror jag är uteslutet. Svenska myndigheter kommer bara att se till den svenska familjerätten.

I det läget som uppstått tycker jag pengarna måste komma i andra hand och det kan ju ändå inte röra sig om något säderles stort belopp vad jag kan utläsa från inlägget. Det finns ett barn med i bilden och barnet måste vara prio ett; sedan får de vuxna lösa sina mellanhavanden allteftersom.

Göran

[gorlvel]

Gosatta, Göran och Thaisambo tack att ni har svarat!

Gosatta och Göran, ni har rät! Man måste hitta någon som lever i samma verklighet som mig, med liknande utbildning
och samma syn på livet och det måste finnas balans och harmoni i en relation annars det fungerar inte. I början trodde jag
att hon är villig att lära sig hur det fungerar här i Sverige och är villig att anpassa sig. Men hennes familj och
2-3 st ”thaikompisar” gjorde sin jobb och som ni vet nu är hon på väg att hitta en ”rik” man som är redo att bygga huset.
Men, det är hennes liv det är hon som bestämmer.
Thaisambo, jag vill ingenting tillbaka från henne; jag vill bara att hon försvinner från mitt och min familjens liv.

Jag är faktiskt orolig för barnet. Vad är det som min dotter kan lära sig av sin mamma? Att hon måste hitta och leva med
en man som har pengar och är redo att betala henne? Är det inte kärleken som hon måste hitta i sit liv? Jag tänkte också vad
händer när TL hittar sin rika kille? Ska han bli redo att respektera min dotter eller kanske han kan tänka om han betalar till mamman
då barnet ”ingår i köpet” så han kan göra vad han vill med båda två?

På andra sidan hur vet jag att TL inte flyter till Thailand tillsammans med vår dotter när det j…a hus i Thailand är byggt? Vem kan
garantera att hon kommer tillbaka till Sverige med barnet?
Barnet har bara svensk medborgarskåp och jag har spärrad barnets personnummer hos polisen i 6 månader så TL kan inte ta ut
vår dotters pass utan mig eftersom vi har gemensamt vårdnad men vem vet, kanske TL kan fixa något i Thaiambassaden,
inskriva barnet i sit pass och flyga till Thailand. Hur kan jag hitta min dotter då?

Bebisen ammas och jag vill absolut inte separera barnet från hennes mamma. Men jag är mycket orolig vad ska hända med barnet i framtiden.
Det är mycket komplicerat situation för mig. Jag har aldrig i livet varit i en situation att jag inte vet vad och hur ska man reagera och
vad är det som är best som jag kan göra för bebisens skull.

Om ni har någon idea skriv bara, jag ska bli mycket tacksam till er alla.

[stgrhe]

Hav tröst gorlvel, ljuset kommer att skina på dig igen en vacker dag även om det kan ta ett tag. Att du nu känner smärta är ett gott tecken därför att det betyder att du också har förmåga att älska någon igen, men var sak har sin tid och just nu är det bäst om bara tar det lugnt ett tag framöver. Träffa din familj och dina vänner, gå på något sportevenemang du är intresserad av, läs den där boken som bara blivit liggande, ta långpromenader, men håll dig borta från alkohol, discon och dyligt ett tag.

Göran

[gosatta]

och angående barnet, stannar mor + dotter i sverige kommer dom svenska värderingarna ta över, samhället (eventuell ny man) etc. är starkare än även en mor i Sverige. skulle inte tro modern skulle försöka “fly” till Thailand där är ändå i Sverige hon vill vara.

å sen som göran sa, ligg lågt, låt allt sjunka in, saker brukar ha en tendens att klarna med lite tid. hoppas du får en så god jul det kan bli iaf!

[Nille]

Och släpp tankarna på en ny thaikvinna tills du fått ordning på detta. Det är alldeles för lätt att spinga på samma mina igen, speciellt om man inte har chans att vara på plats i Thailand en längre tid. De flesta du frågar kommer vilja följa med dig tillbaks – vad som händer sedan är en annan historia. Det handlar först om att trygga sin framtid sedan om kärlek. Så var det även i Sverige för 100 år sedan.

[Marten_G]

Ja så de kan va. Jag sitter ju i en motsatt sits, där damen vill släppa allt o dra.
Men när hennes hjärnseller drar åt samma håll, så är det barnen o familjen som
är prio ett, men när hon får ett memory error kanske barn o familj ligger på prio 10.
Vi har också gemensam vårdnad, + att den lilla är både svensk o thailändsk medborgare.
Eftersom vi bor i Swedala så är det, det svenska medborgarskapet som gäller.
Om jag motsätter mig kan hon inte ta med sig den lilla utomlands.

När det gäller de svenska värderingarna så är det så, att ett litet barn är i större behov
av sin mamma än sin pappa, vilket innebär att en utredning startas om hon stannar kvar i Thailand.
Detta i sin tur kan innebära att man fosterhemsplacerar den lilla, hon får alltså inte stanna hos
mig. När detta kom på tal om utredning ang. om mamma så klämde jag ur mig… Aha ni gör en utredning och fixar en ny donna till mig …. För detta fick jag inga pluspoäng hos socialsekreteraren, det såg jag.

*************************************

[gorlvel]

Oj då Marten_G!
Betyder det att om min före detta sambo vill flyga och stanna i Thailand med bebisen det finns ”0” mojlighet
att ta hit barnet eftersom ett litet barn är i större behov av sin mamma? Spelar det ingen roll att bebisen är
svensk och har bara svensk medborgarskap?

[Marten_G]

Om du motsätter dig, kan hon inte åka till Thailand med ert barn, det får du hjälp
med hos socialen. Barnet är svensk medborgare då är det svenska lagar o regler
som gäller.

För mig är det så att spaderdam redan har dragit till Thailand och lämnat
den lilla hos mig i Swedala. Och då kommer en utredning att göras i Swedala ang. detta.
Och om socialen kommer fram till att det bästa för barnet är att en fostermamma
, så kan jag inte göra något åt detta.

Svenska myndigheter kan bara agera inom landet, vad som händer i Thailand
har de inget att göra med.

****************************

[Thaisambo]

@Marten_G wrote:

När detta kom på tal om utredning ang. om mamma så klämde jag ur mig… Aha ni gör en utredning och fixar en ny donna till mig …. För detta fick jag inga pluspoäng hos socialsekreteraren, det såg jag.

De journalför ju besök och samtal i sammanfattningsform, det där uttalandet har så gott som garanterat blivit inskrivet eftersom det är något man kan ta fasta på i lämplighetsprövningen och undersöka närmare. Inskrivningen i journalen gör att ev problem med personkemin mellan klient och socialsekreterare får mindre tyngd, det skrivna ordet betraktas som objektivt.

I bästa fall kan du få det till ett dåligt skämt i en pressad och förvirrad situation, där Du varit ur balans och som man ska bortse ifrån men då ska det helst inte plussas på med ytterligare belastande omständigheter.

Det finns vissa möjligheter att få sådana här saker strukna ur medicinska och sociala journaler, det finns en rätt (exakt hur den fungerar är jag osäker på) att utfå sådana här journaler för den som berörs och att begära rättelse av felaktiga och/eller kränkande uppgifter och omdömen. Kan nog vara värt att kolla på, det är en granskning som jag inte tror att du förlorar på och du har vissa rättigheter till korrigeringar.

[gorlvel]

@Marten_G wrote:

Om du motsätter dig, kan hon inte åka till Thailand med ert barn, det får du hjälp
med hos socialen. Barnet är svensk medborgare då är det svenska lagar o regler
som gäller.

Det är bra at jag har möjlighet att stoppa henne att åka till Thailand med barnet eftersom jag inte litar på henne längre.

Jag undrar om någon vet hur man kan göra anmälning till Thai-ambassaden i Stockholm
eller vem är det som jag kan kontakta och berätta om min rädsla att hon kanske ska försöka
att fixa en Thai-passport till barnet? Vet någon mer om det här?

[Marten_G]

Jag tror inte hon kan fixa thai-pass utan att du skriver på också.
Hade det varit i Thailand så hade det inte varit några problem för
henne. Där kan de ju köpa sig ett födelsebevis och sätta in vilken
pappa de vill. Hände en kompis till mig för ca: 6 år sedan.

Min kompis hade fått ett födelsebevis hemskickat till Swedala,
där han stod som pappa, efter en semesterflört.

När damen ifråga, kom till Swedala och man skulle fastställa
faderskapet, så visade damen ifråga upp ett översatt och legaliserat
födelsebevis där en engelsman stod som pappa.

Det blev stolpe ut och tillbaks med nästa flyg.
Snacka om stolpskott

**********************

[Thaisambo]

Det ska inte gå att få ut thailändskt pass för barnet när barnet inte är registrerat som thailändsk medborgare.

Ambassaden är emellertid skyldig att ge eller åtminstone anvisa Din f d sambo den hjälp hon behöver i och med att hon är thailändsk medborgare, så här är det med alla diplomatiska ärenden i princip även om den praktiska funktionen naturligtvis kan variera mellan olika länder.

Jag skulle nog i första hand ta kontakt med UD i den här frågan, de bör informeras om situationen och är formell svensk representant i sådana här frågor om det nu skulle gå så långt som till en diplomatisk förhandling. Under alla förhållanden kan de ge Dig råd och anvisningar på var Du kan få den hjälp du behöver utöver den som de svenska sociala myndigheterna kan ge.

Både thaiambassaden och UD behöver känna till att ni har gemensam vårdnad tills vidare så att det inte blir något missförstånd på den punkten. Hur det förhållandet kommer att tillämpas från thailändsk resp svensk sida vet jag inte, men det är värt att fråga om – situationen är inte alls ovanlig om man betänker alla ärenden som det berättats om i pressen med utländska medborgare som tagit med ett barn till hemlandet trots liknande förhållanden som Dina. Det finns rimligtvis redan en diplomatisk rutin för det, ta reda på hur den egentligen ser ut mellan Sverige och Thailand! Man blir lugnare av att ha kläm på vad som egentligen gäller och kunskap om hur länderna samverkar i sådana här frågor!

Kolla källorna, inte bara uttalandena här på forumet!

[gorlvel]

Ughhh…. Dom är redo att göra allt möjligt….
Det är bäst att ringa UD och Thai-ambassaden och prata med dom.
Tack för alla information som jag fick från er.

[gorlvel]

En härlig och underbar GOD JUL önskar jag till alla!

Göran, gosatta och Nille, jag har läst allt ni har skrivit och accepterar att nu är det bäst om man kan lugna när sig,
släppa tankarna på en ny kvinna och trygga sin framtid först.
Jag är 39årig, dricker inte alkohol (5-6 st öl per år), rökar/snusar inte och är en absolut drogfri person. Jag är stark,
har inga psykostecken och inga suicidtankar. Om det var bara min relation med TL i bilden jag skulle ha hoppat over
och glömt henne länge sen.
Men problemet är vår dotter. Jag och dom andra i familjen är så emotiva att vi inte kan
sova och äta normalt; vi tänker på bebisen varannan minut. Jag har ordnat med socialen att träffa bebisen 2-3 timmar
3 dagar i veckan och efter varje träff när det är dags att lämna lilan tillbaka till hennes mamma, vi sitter hemma utan
att kunna prata med varandra med en enorm känsla att någon har stulit en del av vår ”familjkropp”. Det gör ont. Jag undrar
nu vad är det som jag måste göra att lugna när familjen; är det bättre att kämpa vidare och göra allt att bebisen stannar
här Sverige med boende 50/50% mellan mig och mamman, eller att släppa allt och vänta i 20 år kanske att prata och
förklara till lilan alla hennes ”varför”… Vet inte, kan inte hitta en bra låsning just nu, kanske ni har den?

Något annat: Igår fick jag information att hon och hennes familj i Thailand kan göra en registrering av bebisen i sin
famljeregister i Thailand och sen bebisen kan få thai-medborgarskap (tar 4-5 månader tid). Sen kan hon med dessa
dokument försöka skaffa en Thai-pass till bebisen här i Thai-ambassaden i Stockholm.
Har någon hört om den här mojligheten, kan någon berätta kan det bli så här?

[stgrhe]

Så fort helgerna är över skulle jag om jag vore i din situation söka kontakt med någon bra advokat som är specialist på familjerätt.

Det du skriver om den thailändska registreringen i husboken verkar troligt. Men genom en bra advokats försorg kanske du kan få till stånd ett utreseförbud för klimpen.

Du har annars min och säker flera med mig, sympati eftersom jag som andra är familjefar.

Lycka till,

Göran

[Nisse]

Gorvel, det är alltid tråkigt att läsa om sånt här. Vuxna människor borde kunna komma fram till en lösning tillsammans men så det ju inte alltid. Min erfarenhet av Thailändare är när ett förhållande är slut så är den andra partnern att betrakta som död. Det kanske finns andra kulturer med liknande inställning och då kan det ju lätt bli problem.

Stå på dig och se till så att rätt blir rätt. Det verkar som om myndigheterna redan är inkopplade.

Det är ett par frågetecken jag har efter att ha läst din historia, men det kanske bara är jag…

1. Du är inte svensk från födseln va? Råd till en kultur kan inte alltid appliceras på en annan. (här diskuterar vi ju ganska ofta de kolossala skillnader mellan thai och svensk kultur och det verkar som om 10-20 år i landet inte förändrar ens grundvärderingar speciellt mycket).

2. Du skriver som om ni är flera som tar hand om babyn när du har vårdnaden? Vilka är dem?

3. Du vill inget ha från henne annat än att hon försvinner från ditt och familjens liv skriver du. Är inte det ungefär samma inställning som du känner att hon har gentemot dig?

Jag tror ni båda måste växa in insikten att ni båda behövs i er dotters liv, att ni båda är viktiga oavsett det faktum att ni inte vill leva med varandra, eller ens se varandra. När ni båda blivit så pass vuxna finns det hopp att lösa situationen. Det behöver inte vara allt eller inget.

Förlåt mig om det jag skriver framkommer som arrogant, det är inte avsikten.

Svara gärna på frågorna. Jag tror de andra behöver de svaren också.

Lycka till!

[gorlvel]

Hej Nisse och välkommen i den här diskussion.
Nej, du framkommer absolut inte som arrogant; jag vill gärna lyssna på alla som har något att säga.
Jag är inte perfekt och jag kan göra fel också – fel som ni andra kan se men inte jag.

Jag har europeisk bakgrund; bor i Sverige i 10 år. Som person är jag mycket flexibel och har anpassad mig i
Sverige mycket, mycket bra. Accepterar dom andra som dom är och har absolut inte nån problem att acceptera en annan kultur.

Problemet med TL är att jag har planerat ett seriöst förhållande med henne, ett liv ”förever” här i Sverige;
hon har planerat att fixa permanentvisum, pengar och hus till sin pappa + 6 syskon i Thailand. Eftersom jag inte var
redo att bygga huset hon bestämde sig att hitta en annan man som vill göra det. Det är allt.

Ja, vuxna människor borde kunna komma fram till en lösning tillsammans och det är sant. Men bara om båda två vill; hur kan jag
hitta låsning med en person som vill inte ens prata med mig och har annorlunda planer? Jag gjorde allt för oss, för henne och för
vår förhållande: visum, flyg, har skickat pengar till Thailand, hon hade min bankomat kort och hade mojlighet att ta ur pengar
varje gång hon behövde något. Hon hade maximalt ”freedom” att göra allt som hon vill, att träffa alla dom som hon vill. Vi har inte
missat nån Thaifest i 1,5 år vi levde tillsammans. Jag har ALDRIG slågit henne eller gjort något sånt. Räcker det inte att visa hur
mycket jag respekterar och litar på henne!?

Som en ”tack för allt” jag har fick bara s…t från henne. Som min sambo/partner eller älskad person hon existerar inte längre.
Jag är 100% säkert att lösningen hade varit intensiv familjerådgivning, inte att flytta isär.
På andra sidan är jag 100% redo att samarbeta om allt som handlar vår dotter, respektera henne som min dotters mamma om hon
respekterar maximalt vår dotter och dotters behöv i livet, om hon respekterar svenska lagen och allt lagen säger om barnets rättigheter.
Har hon samma inställning som jag? Jag tror inte det. Hon har kommit i Sverige av materiella skäl till nytta för henne och hennes familj
i Thailand utan att tänka på något annat eller behoven för vår gemensamma dotter.

Nisse, jag har totalt 24 år erfarenhet att bli pappa (har 2 barn till, med 2 mammor) och jag vet vad det är som behövs i eras liv. Som jag
har redan skrivit, hur är det mojligt att jag har mycket bra relation med mina 2 st före detta (en svensk, en utländsk kvinna) som säger
att jag är deras ”bäst vän” om jag är så elak person?

För mig är det självklart att vi båda måste växa in insikten att vi båda behövs i vår dotters liv, att ni båda är viktiga oavsett det faktum
att vi inte vill leva med varandra. Därför mina andra barn är lyckliga, därför mina andra barn t.ex. fyrar sin födelsedag och Jul tillsammans
med mig och deras mammor, därför dom säger att deras mamma och pappa är dom som är bästa i världen.

Jag tror att den här TL har ett stort problem att acceptera att det är Sverige som hon lever i och i Sverige alla barn har mammor och pappor
och att båda två tar hand om sina gemensamma barn, inte bara en av dom. Och att här i Sverige tänker vi vad är det som är bäst för barnet,
inte för henne eller för mig.

Jag har pratat med Socialen och dom har lovat att en kurator ska prata och förklara till henne alla regler som gäller här i Sverige och jag
hoppas på en positivt (för barnet) slut på den här situation.

MVH

[Nille]

Har du 2 ex fruar och barn sedan tidigare som alla kan gå i god för dig skulle jag tro det underlättar socialens arbete en hel del. Lycka till!

[gorlvel]

Tack Nille, jag hoppas det också.

[Birger]

Hej,

Jag läste Din trista historia och känner mycket väl igen den. Jag svarar lite sent, men kanske kan det vara till nytta ändå. 1) Du är på fel forum! Det är Pappa-Barn eller Pappaliv Du skall skriva på. Där finns det folk som är mycket kunniga. Eftersom jag själv sysslat med familjerätt i många år tar jag mig friheten att peka på några sakomständigheter.

1) Det är likgiltigt att hon är Thai. I Sverige gäller Föräldrabalken, tillämpad enl Rättegångsbalkens föreskrifter för tvistemål.

2) är vårdnaden gemensam? Inte säkert, ni var ju inte gifta. Om inte så arbeta i första hand för det -annars har Du ingen talan, i rättslig mening är Du inte förälder. Vill hon flytta har Du inget att säga till om.
3) Växelvis boende kan Du glömma. Barnet är för litet och rätten kräver perfekt samarbete för att godta det umgänget. To-må är mer rimligt.

4) Du har ren tur om Du får hjälp av soc -det brukar pappor inte få. Soc är som regel rabiatfeministiska sonderkommandon. Jo, jag vet vad jag talar om. Jag tycker inte.

5) Mamman får inte flytta utan Ditt godkännande, om vårdnaden är gemensam. Flyttar hon i alla fall händer absolut ingenting. Alltså kan hon flytta till månen om hon vill. Vill hon ha Thaipass fejkar hon bara Din namnteckning. Brott i Sverige, Thailändsk jurisdiktion, faller mellan två stolar -ingen bryr sig. Riskfritt.

6) När Du talar med soc och för all del även med advokater så skall Du veta att dom är benägna att berätta hur det är tänkt att lagen skall fungera -inte hur den verkligen fungerar. Det är mil mellan lagtext och rättsverkan!

7) Med nuvarande föräldrabalk (ändrad juli 06) har Du inga som helst rättigheter. Du är bara ett föräldrakomplement, ett socialt lördagsgodis att utdelas sparsamt. Ju fortare Du inser detta, ju större chans har Du att lära Dig i tid att manipulera systemet.
8) Välkommen till någon av pappaorganisationerna! Tro mig -Du behöver dom.

Lycka till.!

Åke Bursell
Sekr. Pappa-Barn JÖNKÖPING.

[Mr Singha]

Detta med att kvinnojourerna används hänsynslöst är något som är tragiskt men sant.
Kvinnor från Asien lär varandra precis hur det fungerar och dom vet att männen här är
i totalt underläge. Det finns i princip en handbok för hur dom ska göra.
– Dom går till kvinnojouren och säger att du har slagit eller hotat dom. (Kvinnojourens stadgar
säger att dom MÅSTE TRO PÅ ALLT KVINNAN SÄGER).
– Med kvinnojourens hjälp blir du anmäld till socialen. Det vanliga är då att du är aggressiv, farlig,
alkoholiserad och utsätter ditt/dina barn för fara.
– Med samlad kraft går dom sedan till tingsrätten och du ligger risigt till.
– Socialtanterna står nu i samlad tropp vid alla oräkneliga gånger du måste springa dit för att
försvara dig. Och det är ingen ide’ att påtala alla lögner, det ger dig bara mer problem.
osv
osv
Men du ska veta att du inte är ensam om att utsättas för detta. Det är inte bara kvinnor från Asien
som gör detta men dom har satt det i system och dom vet att socialtanterna kommer att tro dom
för en sådan liten gullig tjej kan ju inte ha gjort något fel.
Koncentrera dig först och främst på att hindra henne från att ta barnet till Thailand. Påtala risken
för barnet kommer att i princip kidnappas. Gå inte frivilligt med på att hon får enskild vårdnad, för
då har hon kontrollen över barnets pass.

[gorlvel]

Hej Birger och Mr Singha och tack att ni har skrivit.

Jag vet att hon är i mycket bättre situation men jag måste göra allt, för bebisens skull!
Jag vill inte träffa min dotter efter 20 år (om jag lever då) och måste förklara varför jag har inte reagerat.
Nu är det på gång en utredning vid socialen och familjerätten, polisen jobbar med min anmälan mot henne (Egenmäktighet med barn, eftersom vi har gemensamvårdnad) så vi få se vad händer. Vi hade ett avtal (Jag, TL och 2 kvinnor från familjerätten) att hon ska lämna bebisen på lördag, söndag och onsdag. Hon gjorde inte det så jag väntar på någon resultat nästa vecka.

Vet nån vad är det som jag kan göra mer?

[Marten_G]

Jag sitter just nu i en liknade situation, men till skillnad att jag tog kontakt med soc. på förra
orten vi bodde. Nu ville spaderdam prompt till soc. i höstas, av den anledning att hon inte fick
träffa sina kompisar,(17ggr på en månad,borta ca: 8tim efter att skolan slutat) och därför
vill ha eget boende betalt av de sociala. Jag satte lite käppar i hjulet för “Mama-San” spaderdams hjälpreda, med att jag fixade en biljett till spaderdam för hemfärd till LOS. Hon kom tillbaka och allt verkade som vanligt. Men förra veckan blev vi kallade till soc. och jag blev delgiven ett par anonyma anmälningar som var ställda mot mig. Inga roliga sådana. Så följetången fortsätter. Har nu varit tvungen att åka till olika myndigheter och begära utdrag ur register, som bevisar min oskuld. Eftersom jag började skriva dagbok när senaste strulet började, så konfronterade jag denna för spaderdam och då försökte hon få tungan att gå något varv runt huvudet. Men när hon insåg att hon inte kom någon vart så blev det en tvärvändning och nu låter det som ingenting någonsin har hänt. Men jobb har jag och myndigheter fått, bara för att Thai-Maffian vill sätta klorna i en PUT, som är guld värd i deras verksamhet.

Så det är bara att vänta o se soppa på deras nästa drag.

Måste tillägga: att jag drog över till ett grannland förra veckan för att göra div. saker.
Däremellan gick jag runt i huvudstaden i två dagar utan att se en enda thailändska,, vilken lättnad.

*****************************

[jjonsson]

@Birger wrote:

1) Du är på fel forum! Det är Pappa-Barn eller Pappaliv Du skall skriva på. Där finns det folk som är mycket kunniga. Eftersom jag själv sysslat med familjerätt i många år tar jag mig friheten att peka på några sakomständigheter.

Jag är inte så säker på att det är fel forum.
Sen kan man ju vara på flera forum och dina förslag är bra. Pappa liv och pappa forum.
MEN oavsett vad lagar rätter och tankesätt här säger finns det en skillnad på hur två olika kulturer ser på den här frågan.
Med din erfarenhet av olika fall i sverige kombinerat med erfarenheten som finns här av förhållanden mellan svensk och thailänds kultur så kan vi tillsammans hitta bästa vägen!
För just barnuppfostran och synen på barn är något är stora skillnader mellan våra kulturer.
Barnuppostran till exempel har vi diskuterat i den här tråden:
viewtopic.php?f=15&t=1517

@gorlvel wrote:

Jag vet att hon är i mycket bättre situation men jag måste göra allt, för bebisens skull!
Jag vill inte träffa min dotter efter 20 år (om jag lever då) och måste förklara varför jag har inte reagerat.
Nu är det på gång en utredning vid socialen och familjerätten, polisen jobbar med min anmälan mot henne (Egenmäktighet med barn, eftersom vi har gemensamvårdnad) så vi få se vad händer. Vi hade ett avtal (Jag, TL och 2 kvinnor från familjerätten) att hon ska lämna bebisen på lördag, söndag och onsdag. Hon gjorde inte det så jag väntar på någon resultat nästa vecka.
Vet nån vad är det som jag kan göra mer?

Så är det, hon är i en bättre situation än du, för att hon är mamma.
Så är det tyvärr.
Som ensamstående pappa kommer du att möta tveksamheter från alla möjliga instanser du stöter på.
Allt från tveksamma socialtanter till att banken idiotförklarar dig för att du satt ett plustecken framför underhållsbidrag när du skall låna till huset och hånfullt försöker förklara att ett underhåll är en utgift inte en inkomst tills de motvilligt kommer att förstå när dom fattar att du faktiskt är en pappa som tar hand om ditt barn.

Om det är så att man skall köra en linje med den svenska lagen och det svenska systemet så:
Sök enskild vårdnad.
Om ni på familjerätten som är den första instansen kommit överens om något som inte följs av henne och du har den oron du har så har du ju på fötterna!
Det kommer att bli en tuff resa, kanske den tuffaste du har gjort.
Men det du har att slåss för är också det viktigaste av allt.

Ge inte upp för att folk i samhället ser saker på fel sätt.
Ge inte upp för att du tror dig vara i ett sämre läge, det är inte säkert du är det när allt kommer kring.
Var tydlig vid ditt nästa möte på familjerätten om att du kommer att ansöka om enskild vårdnad.

OM du nu vill göra det, beslutet är helt ditt eget.

Önskar dig all lycka till!

[Marten_G]

@jjonsson wrote:

det en skillnad på hur två olika kulturer ser på den här frågan.

Javisst är det så, den ena ser bara pengarna och den andra vill bara barnets väl.

*****************************************

[gorlvel]

Nu är det dags för mig att söka akut hjälp!
Vet nån här vem eller vilken organisation kan hjälpa mig?
Mycket tacksam i forhand!

[jjonsson]

Beror på vad du behöver akut hjälp med!
Är det att gå vidare i tvisten eller behöver du någon att prata med eller vad är det du behöver hjälp med

[gorlvel]

Hej jjonsson,
Jag behöver båda och: att få hjälp om tvist och att skydda mig och barnet från
Socialen, Familjerätten och barnets mamma.
Vet du nån som kan hjälpa mig?

[jjonsson]

Brutalt ärligt svar:
Mamman kan du skydda dig mot.
Socialen och familjerätten måste du jobba (vända) med inte mot.

Sätter i hop ett Pm till dig…

[Nille]

En hand räcktes ut i detta inlägg, tog du den?

@Birger wrote:

Hej,

Jag läste Din trista historia och känner mycket väl igen den. Jag svarar lite sent, men kanske kan det vara till nytta ändå. 1) Du är på fel forum! Det är Pappa-Barn eller Pappaliv Du skall skriva på. Där finns det folk som är mycket kunniga. Eftersom jag själv sysslat med familjerätt i många år tar jag mig friheten att peka på några sakomständigheter.

1) Det är likgiltigt att hon är Thai. I Sverige gäller Föräldrabalken, tillämpad enl Rättegångsbalkens föreskrifter för tvistemål.

2) är vårdnaden gemensam? Inte säkert, ni var ju inte gifta. Om inte så arbeta i första hand för det -annars har Du ingen talan, i rättslig mening är Du inte förälder. Vill hon flytta har Du inget att säga till om.
3) Växelvis boende kan Du glömma. Barnet är för litet och rätten kräver perfekt samarbete för att godta det umgänget. To-må är mer rimligt.

4) Du har ren tur om Du får hjälp av soc -det brukar pappor inte få. Soc är som regel rabiatfeministiska sonderkommandon. Jo, jag vet vad jag talar om. Jag tycker inte.

5) Mamman får inte flytta utan Ditt godkännande, om vårdnaden är gemensam. Flyttar hon i alla fall händer absolut ingenting. Alltså kan hon flytta till månen om hon vill. Vill hon ha Thaipass fejkar hon bara Din namnteckning. Brott i Sverige, Thailändsk jurisdiktion, faller mellan två stolar -ingen bryr sig. Riskfritt.

6) När Du talar med soc och för all del även med advokater så skall Du veta att dom är benägna att berätta hur det är tänkt att lagen skall fungera -inte hur den verkligen fungerar. Det är mil mellan lagtext och rättsverkan!

7) Med nuvarande föräldrabalk (ändrad juli 06) har Du inga som helst rättigheter. Du är bara ett föräldrakomplement, ett socialt lördagsgodis att utdelas sparsamt. Ju fortare Du inser detta, ju större chans har Du att lära Dig i tid att manipulera systemet.
8) Välkommen till någon av pappaorganisationerna! Tro mig -Du behöver dom.

Lycka till.!

Åke Bursell
Sekr. Pappa-Barn JÖNKÖPING.

[gorlvel]

Tack för texten Åke från Pappa-Barn!

Jag tror att en stämning från min sida är en måste annars ska jag tappa bort all kontakter med min dotter.

Ska börja med förtal anmälan mot henne so vi få se…

[gorlvel]

Så här ”funkar” 5 kap 1 § Brottsbalken av Svenska Rikets Lagen(tyvärr!).

Anmälan för förtal:

”…varje gång jag kontaktat Socialens Barn och Ungdoms Enhet eller Familjerätten angående hur ska vi ordna umgänge mellan mig och vår gemensamma dotter, hör jag att T säger-ljuger till dom att jag är en ”aggressiv och farlig person, att jag har kastat saker och mat på henne och vår dotter, att jag har dragit undan stolar för henne då hon skulle sätta sig och då skulle ha ramlat”, och sådana saker som dessa har hon ljugit om.
Jag försäkrar att dessa lögner inte har någon grund:

1. jag är absolut inte aggressiv person och har ingenting med aggressivitet att göra; både i mitt privata liv och i samhället!

2. såna händelser som hon berättar har aldrig hänt, jag har aldrig rört T på ett aggressivt, farlig eller negativt sätt och har aldrig visat aggressivt beteende mot henne; absolut inte mot vår dotter!

3. T har inget vittne/läkarintyg eller något bevis för något som hon åklagar mig för!

För mig är det här mycket seriöst och alvarligt problem:
Jag är säkert att hennes mål med sådan lögn är att utpeka mig som olämplig far till vår dotter i Socialens och Familjerättens ögon och på en indirekt sätt försöka ”övertala” dom att rekommendera ett umgängesförbud till tingsrätten och på sånt sätt att göra omöjligt alla kontakter mellan vår dotter på en sida och mig och barnets syskon på den andra sidan.

Jag förstår nu att: T medvetet ljuger så att hon ska ha fördel framför rätten och har satt både mig och vår gemensamma dotter i en hemsk situation redan innan ens den rättsliga processen (vilken jag planerar att gå vidare till) har börjat.

T vet att rätten inte kommer att tro på hennes lögner utan bevis eller något vittne och försöker nu att på alla sätt få Socialen och Familjerätten att tro att jag är olämplig och att hon ska försöka att vända de båda myndigheterna mot sin sida och att ja ska framstå som en farlig och aggressiv person för vår dotter.

Därför söker jag hjälp från Svenska Rikets Lag som har mojlighet att sätta gränser och stoppa henne att sprida falska uppgifter och rykten om mig och skydda mina mänskliga rättigheter och att den rättsliga processen ska börjas med rättvishet…”

Har bifogat 2 listor av kontakt personer som kan bevittna allt som T ljuger och som kan bevittna om allt.

Och, jag fick det här svaret från kammaråklagaren:

”Förundersökning inleds inte.
Det kan antas att åtal för det anmälda brottet inte skulle komma att ske till foljd av en bestämmelse om särskild åtalsprövning. Något väsentligt allmänt eller enskilt intresse åsidosätta inte genom att förundersökning inte inleds…
…Förundersökning inleds inte betyder att polis och åklagare inte kommer att utreda det som har anmälts och att åklagaren därför har avslutat handläggningen av ärendet. Om det senare kommer fram nya uppgifter i ärendet, kan en förundersökning komma att inledas…”

Vad kan man säga… bara TACK FÖR HJÄLPEN, från mig, min familj och speciell från min lilla dotter som kan inte träffa sin pappa!

[Nille]

EDIT: Dissidentens inlägg, och kommentarer till det, klippte jag ut och skapade en ny tråd av – Barnen i fokus, vad hände med det? viewtopic.php?f=51&t=3737

[gorlvel]

Nu är det så här:

1.Eftersom TL har ljugit för mig i tre år, nu ljuger hon alla möjliga runt om sig: Socialen, Familjerätten och Polisen… och INGEN KAN/VILL STOPPA HENNE!!!
2.Det spelar ingen roll att jag har armen av personer bakom mig som kan vitna om allt, INGEN VILL LYSSNA PÅ DEM!
3.Det spelar ingen roll att jag har TVÅ före detta som jag har barn med och som säger att jag är en PERFEKT pappa till våra barn och är absolut inte aggressiv person, INGEN LYSSNAR PÅ DEM!

Jag undrar nu: hur är det möjligt att alla är på hennes sida????
Jag har skrivit och ringd alla institutionen att hjälpa barnet att få kontakt med sin far och syskon och övertyga TL att det är absolut inte bra för vår dotter att leva utan pappa, men UTAN RESULTAT!

Svaret är: ”mamman vill inte att du träffar barnet eftersom är du en aggressiv person! Och du kan få träffa din dotter i en rum i Socialen med en socialarbetare som skulle sitta med dig och kontrollera din beteende”!!!!!!!!!!

Vet inte vad ska jag säga… kanske drömmer jag allt den här s…t, kanske vaknar jag snart…
Men om drömmer jag inte, då är det något JÄVLIGT FEL MED DEN HÄR SWEDISH SOCIETY !!!!

PS: Svenska Rikets Lag: ”Barnets rätt beskrivs som ett grundläggande skydd för barnets behov av en känslomässig relation till båda sina föräldrar…”
NO COMMENT !!!

…

[Nille]

Jag utgår från att du är i fortsatt kontakt med denna organisation som Åke tipsade om – Pappa Barn!

Med tanke på debatten i media som handlar om Liza Marklunds bok Gömda kan det nog vara ett bra tillfälle att kontakta media just nu. Var säker så du har på fötterna bara.

Som sagt var – du lever min mardröm just nu och jag lider oerhört med dig!

[Thaisambo]

Min reaktion är att det i allra högsta grad finns anledning att ta vara på det Åke Bursell skriver några inlägg upp här! Jag tror på det där han skriver om “rabiatfeministiska sonderkommandon”!

[Nille]

Pappa Barns forum verkar ligga nere men de länkar till en annan organisation Pappaliv, som verkar ha ett välbesökt forum.

Jag tror dessa platser är bättre för dig just nu än denna!

[gorlvel]

Ja Nille, jag vet att Pappaliv är bättre plats, men jag tror att många som kommer här läser inte Pappaliv.
Därför vill jag informera alla här hur det är om man väljer fel kvinna!

IAF, som har jag skrivit i början: Jag önskar att ni alla lever en riktig bra lång liv tillsammans,
alla ni som har hittat en riktig thaitjej att leva med i ett riktigt förhållande, fyllt med kärlek och respekt.

PS: jag har kontaktat Åke och jag är på väg till Tingsrätten nu…vi få se…

[Thaisambo]

Du kan ha vissa möjligheter i rätten på grund av det där om “rabiatfeministiska sonderkommandon” om socialen…. Rätten dömer inte på rent pladder som socialen tydligen gjort, och i rätten ska det finnas stödbevisning för påståendena om att Du skulle vara en “aggressiv person”, det är ju partsinlaga!

Stödbevisningen kan vara att Du är dömd för misshandel, läkarintyg om skador etc. Det är socialen och exhustrun som har bevisbördan för sina påståenden eftersom det är en anklagelse mot Dig och vad de har att anföra ska vara utrett i förväg genom en förundersökning (eftersom sådana handlingar är straffbara).

Förvaltningslagen anger ramverk för hur socialen ska arbeta, bl a krav på opartiskhet och oväld. Det är inte bra för myndigheten att stämplas med uttryck som “rabiatfeministiska sonderkommandon”, sånt antyder tjänstemissbruk. Nu är det inte Du som ska föra fram sånt, det gör Din advokat ifall det är till någon nytta i det enskilda målet, eller möjligen domstolen genom att skriva in anmärkningar på de här sakerna i domen. Sen får man se hur man ska hantera de här missförhållandena inom den sociala verksamheten, det är mera en politisk fråga än något som rör det enskilda målet.

I rätten är det viktigt att hålla sej till sakfrågan utan vidlyftiga utsvävningar, hoppas du får en bra advokat som håller styr på det!

[gorlvel]

Kanske nu vet jag varför hon gör allt…

Eftersom ”Att den utländska personen har utsatts för våld eller kränkningar i förhållandet, farit illa i förhållandet anses emellertid inte ensamt vara tillräckligt för att uppehållstillstånd skall beviljas (Regeringen)”, nu T måste få ensamvårdnad och som ensamstående föräldrar till ett barn som är svensk medborgare försöka få tids obegränsat UPT eftersom detta är en stark anknytning till en person i Sverige!

En annan sak: SCB:s undersökning – kvinnor som hade farit illa i förhållandet och hade blivit utsatta för våld:

– De vanligaste formerna av kränkning var att kvinnan getts fula
tillmälen, att hon kränkts ekonomiskt, att mannen hindrat hennes
kontakter med andra människor och att mannen fick kvinnan att känna
sig rädd för honom.

– Kvinnorna från Polen, Thailand, Ryssland och Iran var
överrepresenterade bland kvinnorna som farit illa under sammanboendet.

– Ungefär en fjärdedel av kvinnorna kände till minst en annan kvinna
som hade kommit till Sverige på grund av anknytning till en här bosatt
man och blivit illa behandlad i förhållandet.

NO COMMENT, eller!?

[Nille]

Ja, det är förjävligt om man ljuger för att lura myndigheter och skada andra part. Som vi skrivit tidigare, på denna punkt är vårt samhälle inte speciellt jämnlikt.

Hur gick det i rättegången och hur ser er relation ut nu?

[Marten_G]

Är hon mor till ett minderårigt barn som är svensk medborgare får hon PUT.

För mej låter det som att hon vill ha eget boende betalt av staten.
Av någon anledning har jag också passerat några sådana förhållanden
där man lovordar detta sätt att få sin försörjning.
Tycker mig känna igen detta :scratch:

Har hon barn sedan förut i något annat förhållande?
Hur ser hennes bakgrund ut?

************************

[Thaisambo]

Man skiljer ju inte barnet från modern annat än om det är fråga om extrem vanvård och liknande. Det är också detta som är grundprincipen bakom att modern ska få PUT om barnet är svensk medborgare – familjens rätt att leva samman har prioritet.

Bakom det här med rätten att få hjälp med bostadskostnaderna ligger förstås det här med allas rätt till en dräglig tillvaro, särskilt om det är barn inblandade, stödformerna för detta är bostadsbidrag, socialbidrag samt regelverket för existensminimum för den som är på obestånd (schablonbeloppet för bostaden ligger på drygt 4.500:- i månaden per person, jag är osäker på hur hemmavarande barn räknas) och så förstås barnbidrag etc.

Det är ett i grunden ganska stelbent system med inbyggda schabloner, politiskt grundat och avsett att trygga välfärden.

Förhållandena i det enskilda fallet har inte särskilkt stort intresse pga schablontänket, vad som är mer intressant är när det bryter och man tillämpar ett från schablonen avvikande mönster – det finns såna fall avgjorda till vägledning för rättstillämpningen, men bara en mindre del inom rättsväsendet (sådana avgöranden är offentliga), övriga inom socialväsendet (med åtföljande sekretess, i regel 30 år tror jag, men upp till 70 år kan förekomma).

Det här gör det svårt att hantera ämnet på ett publikt forum, de som sitter inne med detaljkunskap har förvärvat den på något sätt som normalt innebär att de har tystnadsplikt och därmed är förhindrade att yttra sej i en sån här diskussion, trots att det är den informationen som konkret tillför något, utan den informationen kan vi bara utgå från det schabloniserade tänket i grunden och det kommer vi inte så långt med. Möjligen kan vi påverka schablonen på något sätt politiskt, forumets genomslagskraft ska inte underskattas och det är bra att det är publikt! Ibland kan pressen också vara med på ett hörn och i nyhetsmedia föra fram detaljer för ökad genomslagskraft, så vi ska absolut inte avstå från diskussionerna – guldkorn kan ju krypa fram!

[Marten_G]

Man skiljer ju inte barnet från modern annat än om det är fråga om extrem vanvård och liknande.

Där har du helt fel Thaisambo.
Detta kanske var på 1960-talet, nu är det år 2009

Att jämnföra med Thailand. Där dyker polisen upp först om du håller barnen
fastkedjade och inlåsta, annars får du i princip göra vad du vill med dom.
Fast Thailand är en av länderna som skrivit på barnkonventionen.

**************************

[Thaisambo]

Det är ett knepigt område det här med moderns “rätt” att ta hand om egna barn…. Vi har ju synsättet med båda föräldrarnas lika rätt och delad vårdnad, men också några upprörande rättsfall under senare tid med ihjälslagna småbarn efter upprepad misshandel utan att vårdnadshavarens lämplighet knappt ens ifrågasatts.

Jag håller med om att det finns ett behov av att kunna sätta in åtgärder ännu tidigare än vad som praktiskt sker nu. Men området är svårt och jag är inte lika väl insatt som Du – bilden är för mig splittrad och sådana här frågor är på djupet svåra.

Jag tänkte mest på det gängse schablonmönstret när det egentligen inte finns något konkret som talar för det ena eller det andra – det var kanske fel att blanda in frågor kring “extrem vanvård” i det!

[gorlvel]

@Nille wrote:

Hur gick det i rättegången och hur ser er relation ut nu?

Kort: hon stämde mig och sökte ensamvårdnad, Tingsrätten trodde inte på henne och har beslutat att det är inte så bra för barnet och har skickat oss tillbacka till Familjerätten på samarbetssamtal och utredning av 4 månader. Jag sökte det här samtal och utredning från början men hon ”ville inte träffa mig alls”. Nu hon måste.

T-rätten har beslutat att umgänget mellan mig och barnet måste börja ”nu, på en gång” så nu efter några månader har jag börjat träffa barnet igen. Det var jävligt skönt att träffa och leka med barnet igen!

Jag hopas att TL ska börja tänka själv utan att lyssna på dom andra runt om henne. Annars det ska bli mycket jobbigt för alla, med mycket onödiga finansiella konsekvenser för mig och för henne.
Jag är absolut inte redo att lämna barnet att leva utan pappa så vi få se vad händer efter.

[Nille]

Men det låter ändå som goda nyheter i sammanhanget. Myndigheterna verkar ha läst hennes ambitioner. Det är nog trots allt så vanligt bland “vissa” grupper att man inte köper det längre med hull och hår.

[Thaisambo]

Jo, det stämmer. Socialförvaltningarna har fått mycket kritik för rabiatfeministiska attityder och har som följd i vissa fall en ambivalent hållning där man gör felbedömningar och inte ingriper när hjälp behövs för att inte dra på sej ytterligare kritik för hysteriska ingripanden.

Ärendena omfattas av sekretess och det leder till att allmänhetens insyn i förehavandena är begränsad. Det gör också att allmänhetens synpunkter, framförda genom t ex det politiska systemet, får dåligt genomslag.

I Sverige är rättegångar offentliga liksom domar och genomgående också material som lämnas in till domstol (rätten kan i vissa fall sekretessbelägga material och hålla slutna rättegångar, men det är ovanligt). Allmänhetens synpunkter får pga öppenheten en helt annan relevans och genomslag via det politiska systemet, som på det här sättet genom rättssystemet får en viss styrande effekt för det sociala systemet.

Det vi ser nu är en mer sansad processföring som inte bygger på paranoida rabiatfeministiska vanföreställningar.

[gorlvel]

@Nille wrote:

Men det låter ändå som goda nyheter i sammanhanget. Myndigheterna verkar ha läst hennes ambitioner. Det är nog trots allt så vanligt bland “vissa” grupper att man inte köper det längre med hull och hår.

Vi gjorde inte framsteg i Familjerätten. Hon accepterar ingenting som jag säger och är redo bara att möjligtgöra umgänge mellan barnet och mig max 3 timar, en gång i veckan. Och umgänget måste bli i mitten av stan inte i mitt hem. Familjesekreterarna försökte att förklara att det finns bättre sätt att samarbeta men hon stannade kvar på sin ”bäst för barnet” berättelse.

Verkligen hopas jag att till slut Tingsrätten ska göra slut på den här maktspel från hennes sida och berätta att i Sverige gäller ”vad är det bäst för barnet” inte ”vad är det som mamman eller pappan önskar”.

Var som helst det ska bli en dom efter september så vi få se…hon har ljugit så mycket om mig så de som läste stämningen undrar hur det är möjligt att en ”så sjuk man som jag är” är inte stängt i ett mentalsjukhus eller liknade. Kanske T-rätten ska skicka mig i en sådan institution, vem vet!?
:scratch:

[Nille]

Och tills September är det hon som har vårdnaden då?

Jag håller tummarna för dig!

[gorlvel]

Tack Nille!
Jag har accepterat domarens förslag att barnet för närvarande ska ha sitt boende hos sin mamma eftersom barnet ammas. Men vi är båda två som har vårdnaden över barnet, inte bara hon.

[SinX]

@gorlvel wrote:

Tack Nille!
Jag har accepterat domarens förslag att barnet för närvarande ska ha sitt boende hos sin mamma eftersom barnet ammas. Men vi är båda två som har vårdnaden över barnet, inte bara hon.

Tråkig historia. Har inte upplevt detta själv. Dock kan jag förstå att man känner sig maktlös och misstrodd när svenska myndigheter bemöter en familjefar på detta sätt. Hur har det gått för dig?

[Nille]

En kompis fru begärde nyligen skilsmässa. 10 år hade de varit gifta. Världens snällaste kille så vitt jag vet. Mycket pengar, social, och ser bra ut dessutom. Det visade sig att hon haft en annan man sedan en tid, en man hon träffat på semester i Thailand….

Den mannen har nu polisanmält min kompis för upprepad misshandel och våldtäkt under alla dessa år. Stora barn har vittnat om att så inte är fallet. Socialen är nu frånkopplad. Fattar inte varför eftersom hon inte vill ha barnen?

Skulle gärna vilja ta ett par ord med nye mannen!

[Thaisambo]

@Nille wrote:

En kompis fru begärde nyligen skilsmässa. 10 år hade de varit gifta. Världens snällaste kille så vitt jag vet. Mycket pengar, social, och ser bra ut dessutom. Det visade sig att hon haft en annan man sedan en tid, en man hon träffat på semester i Thailand….

Den mannen har nu polisanmält min kompis för upprepad misshandel och våldtäkt under alla dessa år. Stora barn har vittnat om att så inte är fallet. Socialen är nu frånkopplad. Fattar inte varför eftersom hon inte vill ha barnen?

Skulle gärna vilja ta ett par ord med nye mannen!

Det bör Du inte göra, dels är den nye mannen inte behörig sakägare utan han förefaller ha gjort en polisanmälan på allra högst hörsägen eftersom omständigheter långt tillbaka i tiden åberopas, dessutom kan motanmälan för falsk tillvitelse göras. Det förefaller inte vara gjort i det här fallet och sådana saker är olustiga eftersom de väcker nytt liv i hela affären.

Syftet med anmälan är förstås att få ut pengar, skadestånd m m, han är ju thailändare och bygger anmälan på synsättet att det är han som har ansvar för henne. Men så fungerar det inte i Sverige, här är det exfrun som är självständig sakägare och hon står inte under hans förmyndarskap.

Det är hon som ska stå för en formell anmälan, men det är klart att vem som helst kan vända sej till socialen om man observerar missförhållanden och socialen gör då en utredning, det är detta som skett.

Allmänne åklagarens ställningstagande är en helt annan sak och måste bygga på formellt korrekta grunder om vem som är sakägare och gjort anmälan, den är troligtvis avskriven utan åtgärd efter socialens inledande utredning – det är inte samma sak som en formell förundersökning.

Vad som är konstaterat är troligtvis att underlaget är otillräckligt för att ta beslut om att inleda förundersökning helt enkelt. Det är inte världens bästa läge för att på eget initiativ ta upp frågan om falsk tillvitelse direkt, men man kan ju prata med åklagaren.

[Nille]

Det var en svensk man som var på semester i Thailand hon träffade.

[ante]

Det var en svensk man som var på semester i Thailand hon träffade.

som formodligen ocksa fatt en hormonrubbning efter att fatt kontakt med en asiatiska.
laser man runt pa detta forum och andra forum sa ser man tydligt hur manga som
skriver sitter i denna glaskula. det racker att de far ett mejl och ett foto sa borjar de
skicka pengar. de tror blint pa de asiatiska damerna och ska sedan visa sig på styva
linan o forsvara dessa i vatt o torrt nar de i sjalva verket blir blasta.

nar sedan bubblan spricker ar det for sent.

sa de fa som fatt ett lyckligt o bra forhallande ar lyckligt lottade.

*************************************

[dancehall]

Hur har det gått om man får fråga? Sånt här är alltid lika hemskt ..

[yngDah387]

Hej Gorlvel!
Hur har du det i dagens läge? Har du fortfarande kontakt med henne som du hade ett tråkigt förhållande med? Jag hoppas bra. Tack för svar. Hälsn Yngve D

[Author]

Posts