Humörsvängningar?

[TeeRak]

Märkt att väldigt många thaitjejer har sjuka humörsvängningar. Är det något dom inte gillar så beter dom sig som man varit otrogen med 10 andra tjejer senaste veckan.

Har känt en tjej i nästan ett år, vi umgicks nästan dagligen i Thailand i över ett halvår. Tanken är att hon skall besöka mig här. Är bara flygbiljett kvar. Och senaste grejjen var att jag inte ringde henne när hon frågade om jag kunde göra det per sms. Saken var den att jag fick smset 5 timmar efter det skickats. Förklarade det, men får svaret att jag inte älskar henne för att jag inte kan ringa när hon ber om det.

Detta är bara ett exempel på hur små löjliga grejjer som hon kan tänka sig att bryta allting över. Detta hände säkert en 15-20 ggr över loppet av ett halvår. Sen går 1-2 dgr så är allt lungt igen. Saken är den att jag mår så sjukt illa varje gång det händer, då chansen för att det verkligen är över finns där. Och varje gång får ja försvara mig och förklara hur mkt hon betyder för mig, fast jag igentligen inte gjort något fel. Och har jag gjort nåt fel är det löjligt litet.

I början brydde jag mig inte så mkt om detta då hon inte betydde så mkt för mig. Men nu är det annorlunda. Som idag har det gått från att vara över för alltid, till att hon skall komma på besök, till att vara slut igen. Pga löjliga grejjer.

Kanske inte har med saken att göra, men det är ingen barbrud från Nana Plaza eller något som jag har på betalningslistan.

Någon som har tips på hur man tacklar detta? Jag har trampat på mina principer och svalt min stolthet åtskilliga ggr. Vilket jag aldrig skulle göra med en svensk tjej. Men jag klarar & andra sidan inte vara en total toffel som är henne till lags till 100%. Ibland säger jag saker som jag vet att hon mkt väl kan bli upprörd över, men då detta är hur jag är så kan jag inte hålla tillbaka mina tankar över hur hon beter sig ibland.

Även om jag vill vara med henne över allt annat kan jag inte släppa allt jag står för så vi kan vara tillsammans. Jag är väldigt tillmötesgående, hon är det inte.

Vet inte vad jag vill ha ut av detta. Kanske nån känner igen sig och har något att säga om detta. Tacksam för alla svar..

(vi båda är i 20 års åldern förövrigt)

[hille]

Ett omoget beteende hos en osäker person. Tror inte att det är något speciellt för thaitjejer (någon med mer erfarenhet än jag kanske säger emot…). Efter att ha följt mina tonårsbarns olika förhållanden genom åren så vill jag tro att det inte är alltför ovanligt bland svenska tjejer/killar heller. Dåligt självförtroende i kombination med att känna en osäkerhet i förhållandet, kanske?

[TeeRak]

Detta beteende är bra mkt vanligare hos thaitjejer än hos svenska. Har aldrig mött på en tjej som beter sig såhär i Sverige.

[Malee]

Jag har också en känsla av av konfirmationsbehovet (om det nu finns ett sånt ord) är större hos en thailändska. Naturligtvis inte hos alla men väldigt många. Kan bero på många saker, det är ju ett rätt dramatiskt folk…

Sen tror jag att thaiändsk tjej ofta inte känner säker på sin farang förrän hon gift. Hon är matad med historier om tjejer som blir blåsta, likväl som utlänningarna matas med historier om tjejer som blåser.

Vad du kan göra är att lugnt och sansat försöka förklara skillnaderna i kulturen och hur man kan bete sig, detta görs bäst på hemmaplan där hon kan se själv hur svenskar beter sig. Mao se till att hon kommer hit (om du orkar)

[wwwebster]

Hej,

De tendenserna som hon har blir inte bättre med åren utan tvärt om. Det spelar ingen roll om hon är gul, vit eller svart. Nu borde ni båda vara nykära och då har man överseende med så mycket. Är hon redan på detta viset så gör slut snart du kan och leta vidare. Ta ingen skit som du inte gjort dig förtjänt av.

Lycka till!

[Nille]

Intressant diskussion. Jag tror som Malee att thailändare har ett mycket större behov av att bli bekräftade än vad vi förstår eller kan hantera, eller mätta, för den delen. Antingen är din flickvän inte den du tror hon är, är oerhört labil, eller helt enkelt inte speciellt förälskad i dig. Jag tror dock också att det kan vara som hille skrev, att det är osäkerheten som lyser igenom, men framför allt tror jag att wwwebster kom med ett gott råd – detta blir nog inte bättre med åren.

Fasen vad diplomatisk jag var idag då 🙂

Mitt råd är att du sätter ner foten ordentligt och visar var skåpet skall stå. Skit i att svara på telefon. Dröj med sms svaren. Mao gör på deras barnsliga vis. Backar hon ur så tro mig för att känslorna aldrig fanns där.

Sedan mjuknar du på svenskt vis med tiden.

[Malee]

@Nille wrote:

Intressant diskussion. Jag tror som Malee att thailändare har ett mycket större behov av att bli bekräftade än vad vi förstår eller kan hantera, eller mätta, för den delen. Antingen är din flickvän inte den du tror hon är, är oerhört labil, eller helt enkelt inte speciellt förälskad i dig. Jag tror dock också att det kan vara som hille skrev, att det är osäkerheten som lyser igenom, men framför allt tror jag att wwwebster kom med ett gott råd – detta blir nog inte bättre med åren.

Fasen vad diplomatisk jag var idag då 🙂

Mitt råd är att du sätter ner foten ordentligt och visar var skåpet skall stå. Skit i att svara på telefon. Dröj med sms svaren. Mao gör på deras barnsliga vis. Backar hon ur så tro mig för att känslorna aldrig fanns där.

Sedan mjuknar du på svenskt vis med tiden.

Ojojoj – med det rådet tvivlar jag på att det finns överlevnadschans för TeeRaks förhållande (vilket är ett fantastiskt bra val av signatur… eller kanske inte) Enligt min erfarenhet testar många thailändska tjejer HUR mycket han älskar – för jag vidhåller att misstänksamheten ofta är större mot utlänningar än vi tror. Och jag håller inte heller med om att det inte blir bättre med tiden, det beror alldeles på vad tjafsandet har för grund. Vet TeeRak tex nåt om hennes bakgrund och familj? Nu menar den sanna bakgrunden, inte det som kommer fram i första läget. Hon kanske har blivit lurad och övergiven eller växt upp i en familj som inte är så bra?

Att sänka sig till sandlåde-nivå bruar aldrig någonsin vara konstruktivt – oavsett vad saken handlar om.

Sen undrar jag också om du (lugnt och stilla) förklarat för henne hur hon får dig att må med sina diva/prinsess-fasoner. Om inte är det dags att säga: Jag älskar dig oerhört men jag klarar inte av att kastas mellan hopp och förtvivlan när du har sånt hett hjärta. Om du är född med hett hjärta som du inte kan kontrollera det måste jag – trots min kärlek til dig – avsluta vårt förhållande. Jag orkar inte! Eller nåt annat bra…

God natt från kärleksakuten där vi idag firat 1-årig bröllopsdag :love3:

[Dudde]

Jag känner igen mig ivad du skrivet TeeRak.
Min flickvän hade exakt samma problem och kan få minsta lilla grej att värka som jordens undergång.

Efter nån dag brukar allt vara som glömt men visst får man lägga ner mycket mer bekräftelse i ett förhållande med en Thailändska än med en Svenska.
Iaf enligt mina egna erfarenheter.

Men precis som dig tog det mycket hårt på mig när dom kan hota med att bryta upp en relation över rena skit saker i min mening.
Men surar man till och visar att man verkligen tog illa upp brukar hon skifta skepnad snabbare än vad man vänder en fem öring.
Är väl som nån skrev att dom vill testa hur starka känslor man verkligen har.
Men för min del har det blivit bättre.
Hon har väl förstått att jag verkligen älskar henne. Tog cirka 8 månader men sen började allt bli mycket bättre.

[Nille]

Helt klart tur vi har lite damer här också 🙂

Faktumet att du lämnat henne i Thailand gör inte tvivlet bättre. Att du lovar att du älskar henne ändå betyder nog inte så mycket. Lite besynnerligt dock att ni umgicks var dag i 6 månader, och ändå har detta problem. Nytt råd från mig: följ Malees råd EN gång, efter det följ mitt 🙂

I Thailand är det väl som så att man förutsätter otrohet, mia noi, mm och att flytta är väl en bekräftelse på det i deras ögon. Glöm inte att deras kompisar pratar och kanske tom idkar skadeglädje.

Det finns ett knep dock, och det är att köpa henne någon dyr present. Av någon underlig anledning fungerar det ofta som ett bevis på hur mycket man älskar. Så har du dragit från Thailand utan att lämna något bakom dig så… kanske hon inte förstår att din kärlek kommer från ditt hjärta och att du faktiskt måste jobba för att överleva.

Som jag skrev tidigare tycker jag inte du skall sänka dig till deras nivå. Det kan fungera gott med att inte visa sig så jäkla blödig (läs: förälskad upp över öronen).

Lycka till!

[TeeRak]

@Malee wrote:

Enligt min erfarenhet testar många thailändska tjejer HUR mycket han älskar…

Jo tack. Hon har rent utav testat mig, vilket också är en sak jag har riktigt svårt för. Kan ta det senaste exemplet. Vi höll på att fixa ett visa åt henne så hon kan komma på besök här. Samma dag som hon skulle till embassaden så ber hon mig ringa henne. När jag frågar om visat så säger hon att hon inte fick det. Och anledningen hon uppger låter en aning konstig. Sen säger hon att hon kan söka nytt visum om tidigast 3 månader.

Då börjar det kännas som nåt är fel. Men vill inte säga rakt ut att jag inte tror henne. Hon frågar hur vi ska göra nu, och jag säger att jag vill prata med ambassaden först. Hon frågar hur gärna jag vill att hon kommer hit. Och när jag svarat på det så säger hon att hon åker hit ändå, utan visa. Börjar jag småskratta, och förklarar att det inte funkar så. Till slut medger hon i alla fall att hon fick visat. Men ville se vad jag skulle göra/säga om hon inte fick det. Om jag skulle lämna henne för att hon inte kunde komma hit.

Jag förklarar direkt hur fel det är att göra något sånt här. Hon ber om förlåtelse och säger att det var enda sättet att få reda på “sanningen”.
Liknande saker har hänt 2 ggr innan. Inte av riktigt samma allvarlighetsgrad, men fortfarande sådant man bara inte gör.
Skulle det hänt med en svensk tjej så hade det varit bye bye rakt av, men jag tror inte hon förstår hur illa det verkligen är att göra en sån grej.

@Malee wrote:

Vet TeeRak tex nåt om hennes bakgrund och familj? Nu menar den sanna bakgrunden, inte det som kommer fram i första läget.

Vet väldigt mkt om hennes familj, kan säga att hon inte haft en lätt uppväxt. Och jag är därför lite mer tålmodig med saker och ting. Men tycker & andra sidan att när man haft en jobbig uppväxt så borde man förstå andra människors känslor och hur man beter sig bättre än dom som haft en problemfri uppväxt. Kanske har fel där, men så det känns i alla fall.

@Malee wrote:

Sen undrar jag också om du (lugnt och stilla) förklarat för henne hur hon får dig att må med sina diva/prinsess-fasoner.

Jag har förklarat många ggr hur illa jag mår när sånt här händer. Hon förstår mig, och säger att det inte skall hända igen. Men hon är väldigt kortsiktig, glömmer/tänker inte på tidigare händelser alltid.

Men saken är den att hon har sagt själv att hon har problem med detta. Att hon kokar över för småsaker. Tror tom att hon fick medicin ett tag som hjälp. Men då denna gjorde henne väldigt trött så fick hon lägga ner det.

Har jag ex. gått ut en kväll i Bkk med vänner utan henne. Så får hon för sig att jag pratat med massa tjejer, och ibland har hennes vänner sett mig med nån tjej, fast jag inte pratat med en tjej på hela kvällen. Då vill hon bryta upp för att hon är rädd att någon skall ta mig ifrån henne i framtiden och anser att det är bättre att bryta nu, innan det hela går djupare.

Men ingen av oss kan avstyra det hela, hon säger att hon har försökt att lämna mig, men kan inte. Samma gäller mig, känns som min framtid skulle må bättre utav att vi skildes åt. Men hoppet om att det skall bli bättre finns där.

Well, tror det får räcka. Orkar inte spy ut alla mina problem på ett forum. Ville bara svara på lite frågor, blev lite mer än tänkt..=)

[Malee]

TeeRak, det du berättar är inget jag inte hört förr. Testningen kan ofta vara helt överj-vlig enligt västerländskt tänkande. Men det är en test, mao kommer det förmodligen att lugna sig om hon får en ring på fingret… OBS, inte garanterat. Men heta, passionerade människor brukar lugna ner sig med tiden – men om man väljer att bygga en framtid med en sådan får man ta fram allt sitt tålamod! Det låter lite allvarligt att hon tom varit till doktorn. Över huvud taget får jag lite konstiga vibbar av henne. Beteendet påminner mig om “professionell flickvän” Sorry, men det gör det faktiskt – det betyder inte att hon är det. Hon kan ha plockat upp det från kompis eller nåt!

“Men tycker & andra sidan att när man haft en jobbig uppväxt så borde man förstå andra människors känslor och hur man beter sig bättre än dom som haft en problemfri uppväxt. Kanske har fel där, men så det känns i alla fall. “ Ja, jag vågar påstå att du har fel, människor med svår uppväxt blir inte bättre på kommunikation, snarare tvärtom! En som känt sig oälskad i livet försöker med alla medel skrämma bort någon som älskar – det är skrämmande, för då förlorar man kontrollen. Fatta’ru?

Ett tips om svartsjukan/hysteri-utbrotten; kör med “byta-skor”-varianten. När hon lugnat sig efter anfall byter du dig mot henne i historien och frågar hur hon känner sig då. Och detta gör du varje gång.

Hur som helst önskar jag er lycka till!

[Alsun]

Nu har jag följt denna tråd hela och jag får tyvärr en väldigt olustig känsla. :scratch:
Jag har inte bott i Thailand lika länge som Malee men mina år har dock givit mig mycket kunskap om “affärsmässig kärlek”. Det är tyvärr inte helt ovanligt att denna “psyktaktik”, som det faktiskt är frågan om, används medvetet för att sedan ha den totala kontrollen av mannen i fråga.
Kvinnan ifrågasätter allt, vem har du träffat, vem har du pratat med osv. Mobiltelefonen kontrolleras dagligen och mycket bråk leder tyvärr ofta till att mannen ändrar sitt beteende för att slippa allt bråk. Jag har exempel på när män slutat att umgås med tidigare vänner (både män o kvinnor) för att flickvännen ogillar det. Vännerna ses ofta som ett hot för dessa tjejer eftersom de inte är förblindade av kärlek så kanske de försöker få mannen att vara lite kritisk och inte svälja allt.
Hennes utspel efter att du varit ute med vänner är klassisk och även det att en vän till henne sett dig! Bråket har för avsikt att du till slut tycker att det inte är värt att gå ut och hellre stannar hemma.

Jag anser att du absolut inte ska tolerera mer av henne än du gör av en svensk tjej. Jag tror att du är en snäll o mysig kille och dina inlägg här visar hur mycket du bryr dig, fortsätt var den du är för du behöver garanterat inte “göras om”.
Sätt stopp omedelbart och om hon verkligen älskar dig eller inte så har du svaret ganska snart.
Jag önskar dig av hela mitt hjärta ett lycka till med kärleken :love3:

[Malee]

Vi får byta namn på forumet till Doktor Phil & Philippa snart :wav:

[TeeRak]

@Malee wrote:

Ja, jag vågar påstå att du har fel, människor med svår uppväxt blir inte bättre på kommunikation, snarare tvärtom! En som känt sig oälskad i livet försöker med alla medel skrämma bort någon som älskar – det är skrämmande, för då förlorar man kontrollen. Fatta’ru?

Det kan jag hålla med om. Men & andra sidan behöver inte en svår uppväxt ha med hur älskad man var, eller hur 😉

[wwwebster]

Jag måste bara fråga, vad ser du hos henne igentligen? Hon verkar ju ha noll sympatiska drag. Trots allt elende som man läser om på forumen så finns det gott om mycket sympatiska, trevliga tjejer med empati i Thailand.

[TeeRak]

@wwwebster wrote:

Jag måste bara fråga, vad ser du hos henne igentligen? Hon verkar ju ha noll sympatiska drag. Trots allt elende som man läser om på forumen så finns det gott om mycket sympatiska, trevliga tjejer med empati i Thailand.

För om vi bortser från hennes utbrott så är hon helt underbar. Och då hon tom själv har sagt att hon har problem med sina utbrott så får det mig att vilja hjälpa henne att lösa det på något sätt.

Både tror och hoppas att det blir bättre om vi skulle prova att bo tillsammans. Då det borde ge henne känslan av ett säkrare förhållande. Får se hur det funkar när hon kommer hit. Blir det bättre så kan jag börja fundera på Bangkok igen, om inte så får jag väl avstyra det hela, även om det skulle va riktigt jobbigt.

Anyway, tacksam för era tankar om det hela..

[Malee]

@TeeRak wrote:

@Malee wrote:

Ja, jag vågar påstå att du har fel, människor med svår uppväxt blir inte bättre på kommunikation, snarare tvärtom! En som känt sig oälskad i livet försöker med alla medel skrämma bort någon som älskar – det är skrämmande, för då förlorar man kontrollen. Fatta’ru?

Det kan jag hålla med om. Men & andra sidan behöver inte en svår uppväxt ha med hur älskad man var, eller hur 😉

Nej alldeles rätt, men oavsett vad det svåra bestått i kan det (ofta) krångla till folk som “nästan är vuxna”. I 20 årsåldern anser jag man är det, nästan vuxen… slå mig inte nu TeeRak! :bounce:

[TeeRak]

@Malee wrote:

Nej alldeles rätt, men oavsett vad det svåra bestått i kan det (ofta) krångla till folk som “nästan är vuxna”. I 20 årsåldern anser jag man är det, nästan vuxen… slå mig inte nu TeeRak! :bounce:

Att åldern skulle bestämma om man är vuxen eller ej tycker jag är helt fel. Jag har vänner som snart är 30, och anser mig vara betydligt “vuxnare” än dom. Men har även träffat folk som är ett par år yngre som är väldigt mogna för sin ålder.

Sen är personen i fråga nästan 30. Men ingen fara, jag är inte så karatesugen idag..;)

[hille]

Generellt sett så ökar väl “vuxenheten” med åldern. Även om det, som du själv påpekar, finns undantag dvs “yngre som är ovanligt mogna för sin ålder”!

[Nille]

I det här fallet med förhållande över gränserna, svensk och thai, måste vi väl alla ändå betraktas som barn vid vårt första besök? Detta torde vara en mogen inställning.

Jag var väl inte världens vuxnaste 27 åring, och är väl inte världens vuxnaste 42 åring men jag är fast övertygad om att jag samlat mycket erfarenhet av mina nära på 14 år I landet, både på egen hand, och i andrahand. Jag trodde jag var färdiglärd redan när jag var 17, men det var jag ju inte. Jag lär mig fortfarande. Tack och lov.

Jag tror det kan vara förödande att ha den inställningen att man själv drar bättre slutsatser än andra, inte går på nitar som de andra, innan man själv har någon egentlig egen erfarenhet att tala om.

Jag tycker du gör rätt TeeRak, att du ber om råd. Mina var hårda, andra mjuka. Jag tycker du fått jättebra råd och du skall nog överväga att använda dem i ditt beslutsfattande.

Ps. Jag tycker ert problem låter som ett i mängden, oavsett ålder.

Ps. Vi vill gärna höra fotsättningen

Lycka till / Nille

[TeeRak]

(blev väldig lång och personlig text, men skulle vara evigt tacksam om tidigare postare i ämnet tar sin tid att läsa det hela och ge sin åsikt, tack på förhand)

Well, nu är jag tillbaka. Tjejen va här, i 3 veckor, utav 8 planerade. När hon va här gjorde vi en mängd saker tillsammans. Planerade även att ta en weekend till Paris tillsammans. Under tiden här så packa hon väskan 3 ggr. De två första gångerna pga gräl mellan oss. Helt löjliga saker som hände och hon fick för sig att åka hem, men det handlar om hennes dåliga anger management som jag nämt tidigare. Vilket hon erkänt själv att hon har problem med. Så det löste vi.

3e gången väskan packades så va det dock inte pga att vi grälat. I kort gick det till så här; Jag sitter och letar flyg till Paris, hon ropar på mig och ber mig sätta sig brevid henne i soffan. Då förstår jag direkt att något är galet. Hon tar upp giftermål, och hur hon har försökt få mig att ändra inställning till det hela. Men att hon inte orkar försöka mer, så hon vill bryta vårat förhållande.

Detta efter att hon har pratat med vänner och familj om oss, där hon fått höra att vi känt varandra länge nog för att giftemål ska tas upp.

Jag blev helt förstörd, och kunde väl inte klämma fram så mkt ur ordväg. Mer än att jag fråga ett flertal ggr om hon va helt säker på sin sak, vilket hon var. Och då jag inte alls känner mig redo för giftermål så kunde jag inte tillägga så mkt, utan fråga bara om hon kunde vänta tills jag kände mig redo. Men hon tyckte att vi umgåtts länge nog (10 mån.) och orkar inte hållas “hängande” längre.

Körde henne till flyget dagen efter. Och nu är hon på annan plats i europa hos en vännina sedan ett par veckor tillbaka. Där hon kommer stanna i ca 10 dgr till innan hon beger sig tillbaka till Thailand.

Redan 2 dgr efter vi gjort slut, så börjar hon skicka sms, om hur dåligt hon mår. Och vi pratar dessutom. Och hon frågar om jag vill komma ner till hennes vänninas hus (i Europa) så vi kan prata om saken. Jag försöker få ur henne vad som fått henne att ändra sig, och vad hon tror om framtiden för oss. Men detta kan hon ej svara på, för att det va hon som lämna mig, så vill hon ej säga mer än att jag är välkommen ner att prata om det hela.

Så jag tar mig tid att tänka, jag vill ner utan tvekan, men då hon inte kan förklara sig, så vill jag tänka igenom det hela. Efter två dgr skickar jag ett svar, att jag kan komma ner med ett villkor på att vi båda är tillmötesgående när vi pratar ut. Hon kommer med ett eget villkor, som jag ej kan lova. Och där tog det slut på den konversationen den kvällen. Sen är det nästan dött i två dgr, hon svarar knappt på två dgr. Sen ringer jag hennes väninna och får svaret att hon redan åkt tillbaka till Bangkok. Tänker i 10 sek. och kommer fram till att det är i stort sett omöjligt. Messar och får till svar att hon fortfarande är kvar.

Ringer sen samma kväll och pratar med henne. Och då har hon ändrat sig. Hon sa att hon tagit sig tid och tänkt under dessa två dagar. Och att hon nu inte vill komma tillbaka om vi inte kan gifta oss. Jag försöker återigen få ur henne varför detta är så viktigt, och hur det kan vara viktigare än vårat förhållande. Men allt jag får som svar är, att jag inte kommer förstå, att det är “womens feeling”, och att det är annorlunda för thai, m.m. Inget helt konkret med andra ord.

Och kan bara känna, att om det ställs som ett ultimatum så kan jag ej göra annat än att acceptera det hela och gå vidare, hur svårt det än kommer bli. Men då jag inte vet grundanledningen till att hon tycker att det är så viktigt att gifta sig så känns det så fel att bara släppa det hela. Vi har prat några gånger, och känslorna finns fortfarande där. Hon gråter när vi pratar, och hennes vän säger att hon gråter nästan varje kväll över sitt beslut. Men hon kan inte komma tillbaka.

Jag ställde frågan vid ett tillfälle, vad är skillnaden om vi bor ihop i några år som pojkvän&flickvän, eller som gifta. Då sa hon att när det tar slut, så kan hon åtminstonde jobba här. Och då klarna det lite för mig.

Jag vet inte hur det funkar, men om vi gifter oss så kommer hon efter ett tag få ett svenskt pass/medborgarskap (även om vi bara gifter oss i Thailand?)? Vilket öppnar upp ganska stora delar av världen för henne antar jag. Då känner jag mig direkt lite utnyttjad. Men & andra sidan förstår jag henne, då hon har två barn att ta hand om. Och den dagen det tar slut mellan oss, om vi inte varit gifta, så har hon i princip inget att falla tillbaka på. Utan kan bara ta sig ett vanligt kneg i Thailand för 10,000 bhat/månad. Vilket skulle bli svårt med två barn i privatskola.

Det är enda anledingen jag kan komma på till varför giftermål skulle vara så viktigt för henne, framtiden för henne och hennes barn.

Nu blev det väldigt ingående och personligt, men kanske finns nå där ute med mer erfarenhet än mig som kan tolka det hela på ett bra sätt.

Och till saken. Jag känner mig ej redo för att gifta mig med en kvinna från andra sidan världen. Visst vi har känt varandra i snart ett år. Men vi har haft många “ups and downs” inder våran tid. Säkert hade vi med en ring på vårat finger klarat av det hela bättre, men kan ej se hur det kan vara så viktigt. Men nu står jag i alla fall här utan henne, och om en dryg vecka så åker hon tillbala till Thailand, och då stänger jag dörren för alltid. Vill bara ta reda på innan om det skulle vara så fel att gifta mig med henne trots allt. Tänker ge henne en chans till att förklara varför det är så viktigt, och är det pga framtiden efter våran tid tar slut så kan jag väl förstå henne.

Men sammtidigt är jag rädd för framtida komplikationer vid ett ev. giftemål. Sitta i en thailändsk domstol pga rätttvister i våran/min egendom vill jag inte uppleva. Kanske någon här kan berätta snabbt om jag på något sätt riskerar mina tillgångar här i Sverige om vi gifter oss i Thailand? Vet att det finns äktenskapsförord osv. Tror inte att detta skulle inträffa, men risken finns ju alltid där.

Sedan, vad kan hon mer få för fördelar? Försöker bara förstå hur giftemål
kan vara så viktigt för henne, samt att det måste hända så snart.

Och vad gäller det ekonomiska så har jag hjälpt henne med div. saker, ex. hennes barns årsavgift i skolan, skoluniform/böcker m.m. Och om hon haft problem med pengar så har jag funnits där, och det vet hon. Så faktumet att hon nu väljer att gå sin väg ändå visar ju att hon inte är ute efter några pengar som det i många fall kan vara.

Usch, några rader till så har vi en hel bok. Men i kort, jag vill vara med henne, vi har pratat om att bo ihop i Bangkok i en lägenhet tillsammans med hennes två barn. Jag kan jobba därifrån utan större problem. Men känner mig ej redo för att gifta mig (jag 23, hon 28). Därför väljer hon att gå vidare i livet, trots att hon just nu, som jag mår väldigt dåligt.

Klarar jag att gå vidare utan henne….ja. Men om det är rätt beslut vet jag ej.

Så nu har jag två alternativ:

1. Gå vidare i livet, och försöka komma över henne hur svårt det än kommer att bli.

2. Ev. invänta på några vettiga svar här innan jag frågar henne än en gång varför giftermål är så viktigt för henne. Och om jag får ett godtagbart svar så kan vi försöka igen om jag känner att jag kan tänka mig att gifta mig med henne inom en snar framtid. Men gör jag det så är det bara för att vi skall kunna vara tillsammans, visst hade det känts bra att introducera henne som min fru för andra. Men inget som väger över all min andra oro inför framtiden.

Innan allt detta så har jag inte brytt mig så mkt om giftemål när jag tänkt på framtiden med någon. Men har ändå sett det som en stor sak. Kanske är jag för allvarlig i frågan? Det handlar ju trots allt bara om lite pappersarbete och två personer som älskar varandra, vilket vi gör.

Nu får det räcka, kan fortsätta i all evighet, men drar ett sträck här. Skulle vara glad om tidigare postare i ämnet ger sin åsikt i det hela. Försök gärna vara objektiv men sammtidigt ha i tanke att jag älskar den här tjejen, och att vi hållt ihop i snart ett år..

[Malee]

Jag har läst igenom tråden från början till slut och mitt råd är, tyvärr:
1. Gå vidare i livet, och försöka komma över henne hur svårt det än kommer att bli.

Du är i mina ögon utsatt för känslomässig utpressning, om det är så redan nu – innan ni är gifta – hur kommer det då blir senare? Sorry, men du ville ha ärliga åsikter.

[Per Adebratt]

Vad säger man! Har man hört den förut?

Jag kan bara säga så här, du är inte ensam. Det du går igenom gör massor med unga och äldre killar runt om i världen som har fallit för en vacker Thailändska.

Mitt enda råd är! Hoppa av medan du kan, rädda dig själv och gå vidare!!!!

[Nille]

Kan du åka till Bangkok och jobba därifrån så kanske det kan vara ett alternativ, om du nu älskar henne så mycket och verkligen vill ha henne till nästan vilket pris som helst. Tar du henne för boende i Sverige tror jag du riskerar ett helvete. Ni behöver verkligen inte gifta er.

Personligen skulle jag försöka gå vidare. Ni har redan provat. Det finns viss chans att hon är sinnessjuk tycker jag det låter som, och då spelar det ju ingen roll vad du gör. Hon är inte ditt ansvar, inte ännu.

Jag tycker det låter som om hon har bråttom att hinna med så mycket som möjligt på så kort tid som möjligt.

[Tony_h]

Har också läst från början och tycker att du ska släppa taget och gå vidare i livet även om jag förstår att det känns tungt. Kommer ihåg när jag träffade min fru för 9 år sedan, visst har det varit tunga stunder ibland, missförstånd, kulturella skillnder i tänkande och beteende, speciellt det första året. Dock aldrig så kraftigt som det du beskriver. Vad gäller giftemål så var det tjejen som bromsade när jag tog upp det, hon ville bo med mig och känna sig säker på att vi funkade ihop innan vi gifte oss, redan när vi bott ihop ett kort tag så kändes förhållandet bra men det tog i alla fall flera år innan vi kom till skott och gifte oss.

[Svenne Farang]

Har läst igenom hela tråden från början jag också och det verkar inte bra. Jag får dåliga vibbar hela tiden när jag läser, det bästa är nog att du släpper henne och går vidare.

Det är lätt att träffa tjejer i Thailand men de flesta passar inte som hustru till en farang i Sverige till exempel. En del killar tycker det är kalasbra för de skulle aldrig drömma om att bli seriösa med en thaitjej, de vill bara ha kul. En del blir förälskade och en del söker en livskamrat.

Problemet är alltså för dom som är seriösa, att hitta en seriös och schysst tjej. Tyvärr är det nog så att man får träffa några dåliga först :blackeye: så man lär sig undvika dom och på det viset veta att, :cheers: Aha, nu har jag träffat en tjej som kanske är schysst.

Thaitjejer är himmel eller helvete (de flesta svenska tjejer är något mittimellan), det betyder att dom som är dåliga är urusla verkligen, dom kan förstöra ditt liv om du inte ser upp, jag skämtar inte. Medan de som är bra är fullkomligt fantastiska vänliga, ömma, älskvärda, uppoffrande personer som kommer att göra allt för dig. Det låter inte som du har träffat en sån tjej just nu. Men hon finns där ute nånstans, jag tycker du ska gå vidare och försöka hitta henne istället.

[wwwebster]

Hej igen,

Jag tycker upprikigt synd om dig…. Det är hårt att säga till någon att vakna upp. Nille skrev att hon verkar sinnessjuk och jag kan bara hålla med.
Se dig själv i spegeln och fråga dig själv om hur du vill vara och uppfattas. Fråga dig själv om du verkligen tror att allt blir frid och fröjd bara ni gifter er?

[TeeRak]

@wwwebster wrote:

Fråga dig själv om du verkligen tror att allt blir frid och fröjd bara ni gifter er?

Mycket bra fråga. Har tänkt på detta innan jag läste ditt inlägg. Men behövde väl kanske se det från annat håll med.

Om jag tror det skulle bli bättre efter giftemål? Ja.
Om jag tror det skulle bli helt bra, som ett förhållande “ska” vara. Nej.

Har senaste dagarna faktist funderat på att gå hela vägen med den här tjejen, men ibland har jag kommit på mig själv och undrat vad jag igentligen sysslar med. För mitt eget livs bästa så vet jag att jag borde gå vidare, men ibland/oftast känns det helt enkelt inte på det sättet. Men nu kommer hon att lämna Europa om en dryg vecka och återvända till Thailand. Och när hon gör det så kommer jag stänga dörren för alltid (hoppas jag). Så om inte något radikalt händer snart så kommer det antagligen inte bli något mer, tråkigt nog.

Det jobbiga är att jag kanske ska åka ner till Thailand trots allt med några bekanta till vintern och spendera några månader i landet. Och känner jag mig själv rätt så kommer jag till 99% kontakta henne och vilja träffa henne där nere igen. Kommer vara jobbigt och vara så nära varandra men inte kunna umgås.

Men men, jag får väl försöka ta tag i mina problem på egen hand nu. Men jag är evigt tacksam för alla vettiga svar jag fått av er här. Ett flertal som verkligen orkat läsa hela tråden och gett sina egen mening om saken. Tack återigen!

[Cathy]

Som Malee skrev så blir du utsatt för känslomässig utpressning. Det verkar som om det är viktigare för henne att bli gift än att ni två är tilsammans. Hade hon älskat dig och varit säker på er kärlek så hade hon inte haft så bråttom. Hon hade respekterat att du är 23 år gammal och vill känna dig redo, ni har trots allt bara varit illsamans i 1 år. Hon gör så som hon gör för att få sin vilja igenom. Att du ska få skuldkänslor och sedan ge med dig. Hon pressar dig: ni kan bara vara tillsammans om ni gifter er. Vad är det för sätt? Gå vidare… för din egen skull.

[Glyn]

Tee-Rak! Hur gick det egentligen? Nu är det nästan ett halvår sedan du skrev, tog det verkligen helt slut mellan er?

Jag tycker det är spännande att läsa om sånt här eftersom jag kanske, kanske är i början av något som kan bli ett förhållande med en thailändska.

[Cathy]

Grattis och lycka till Glyn! Hoppas det blir något bra utav det! :flower:

[Glyn]

Tack Cathy! Vilket oväntat trevligt forum jag har hittat :sunny:

[Herr Chang]

För det första vill jag rätta en av trådskaparens missuppfattningar. Det krävs inte att man är gift för få uppehållstillstånd i Sverige. Det räcker att påvisa en varaktig relation. Så att endast vara sambo räcker gott och väl både för UT och PUT. Men det är förvisso mycket möjligt att thaidamen som diskuteras här trodde att det var nödvändigt att vara gift.

Vad gäller svartsjuka gränsande till sjuklig misstänksamhet kan jag bara rekommendera motattack med motsvarande misstänkliggörande av damen. Dock på ett något subtilt sätt där man framlägger hypoteser om att man skulle kunna misstänka damen för det ena och det andra. Det må innebära något dygns tystnad från damens sida, men så plötsligt är allt glömt. Och det dröjer längre till nästa tillfälle, men man blir nog aldrig av med det.

Bara min erfarenhet efter mer än fem år med fru Chang.

Herr Chang har talat.

[Rosarin]

Med risk for att lata lite vrang pa rosten:

Har last hela traden och blir stundom illamaende nar jag laser om den har sortens psykisk misshandel som den har tjejen haller pa med.
Hon anvander sig av kanslomassig utpressning, hotar sig till saker och straffar/plagar dig for bagateller som mest liknar en piss i mississippi..
Grundlaggande tankar som att skilja pa sak och person verkar inte finnas sa mycket av.
Att tro att “du alskar mig inte tillrackligt mycket-metoden” ska funka visar lite var hennes mentala mognad ligger.

Om man inte ringer exakt pa minuten har for fasen ingenting med hur mycket man alskar nagon. Bara for att man inte tycker om att ga kladd i gron groddrakt pa tisdagar kl.17 och ens partner fullkomligt ALSKAR det sa alskar man ju inte sin partner mindre for det…eller?
Ja, jag tror ni hajar vad jag menar. *ler*

Blir uppriktigt bara ledsen over att lasa hur hon genom psykisk och kanslomassig misshandel och utpressning har forsokt att tjata sig till ett aktenskap!!!

TeeRak:

Hur har det gatt for dig?
Har ni rett ut saker och ting eller har du gatt vidare?
Kampar du annu sa ar mitt rad att sluta plaga dig med det har. Du fortjanar mycket battre an den har sortens manipulation.
Du behover inte ha det sa har. Det finns andra relationer, tro mig. *ler*
Ifall du forfarande kampar sa finns det heller ingen skam i det, du ar ju kar for tusan och det vet vi ju alla hur det ar.
Du ar inte den forsta och knappast den sista att bli forblindad av karlek till en thailandsk kvinna.*ler*
Mitt rad ar i alla fall fortfarande att du forsoker se objektivt pa det och det kandes som om du nagonstans hade en varningsklocka som ringde men att du inte riktigt ville lyssna pa den.
Skriv garna och beratta hur det har gatt. Nar du vill och kan. 🙂

Glyn:

Later som om du ar precis i borjan av ett aventyr.
Valkommen att beratta hur det gar for er. Antingen har eller under My Story-delen har pa forumet.
Onskar er all lycka!

Vanligen Rosarin 🙂

[ThaiJanne]

Puh nu har även jag läst hela denna tråden läste den i början för längesen men först nu läste jag “upplösningen”-
Om det nu var slutet? Jag hoppas det iaf.
Skriv gärna Teerak hur det gick.

@Svenne Farang wrote:

Har läst igenom hela tråden från början jag också och det verkar inte bra. Jag får dåliga vibbar hela tiden när jag läser, det bästa är nog att du släpper henne och går vidare.

Det är lätt att träffa tjejer i Thailand men de flesta passar inte som hustru till en farang i Sverige till exempel. En del killar tycker det är kalasbra för de skulle aldrig drömma om att bli seriösa med en thaitjej, de vill bara ha kul. En del blir förälskade och en del söker en livskamrat.

Problemet är alltså för dom som är seriösa, att hitta en seriös och schysst tjej. Tyvärr är det nog så att man får träffa några dåliga först :blackeye: så man lär sig undvika dom och på det viset veta att, :cheers: Aha, nu har jag träffat en tjej som kanske är schysst.

Thaitjejer är himmel eller helvete (de flesta svenska tjejer är något mittimellan), det betyder att dom som är dåliga är urusla verkligen, dom kan förstöra ditt liv om du inte ser upp, jag skämtar inte. Medan de som är bra är fullkomligt fantastiska vänliga, ömma, älskvärda, uppoffrande personer som kommer att göra allt för dig. Det låter inte som du har träffat en sån tjej just nu. Men hon finns där ute nånstans, jag tycker du ska gå vidare och försöka hitta henne istället.

Kan bara skriva under på detta talar av egen erfarenhet.’Mycket bra inlägg.
Tur att jag såg att de var “dåliga” i ett tidigt skede, vet i fasen vad som hänt annars. :pale:

[TeeRak]

Kommer med uppföljning snart, om någon är intresserad, orkar inte just nu dock. Befinner mig i Thailand sen 5 månader tillbaka..

[Gunnar]

Säg inte att hon har blivit gravid ….

[Tony_h]

@TeeRak wrote:

Kommer med uppföljning snart, om någon är intresserad, orkar inte just nu dock. Befinner mig i Thailand sen 5 månader tillbaka..

Ja det klart vi är intresserade, återkom när du har tid och ork.

[boes]

@TeeRak wrote:

Kommer med uppföljning snart, om någon är intresserad, orkar inte just nu dock. Befinner mig i Thailand sen 5 månader tillbaka..

Teerak – Vi väntar alla spännt på hur det går för dig !
De fleste av oss som deltar här har en genuin erfarenhet av Thailand och många av oss även av thailändskor – så när du orkar – kom igen. Läs boken: Thailand Fever tillsammans med din tjej – kanske kan lösa vissa problem.
Glöm inte att Thailand har minnst 30 mio underbara kvinnor – varför haka upp sig på en , som verkar dingdong ?
Boes

[tabberaset]

Det här verkar helt sjukt. Idag är jag hypersensitiv för det Du beskriver efter att ha tagit mig genom “Private Dancer” :http://tabberaset.blogspot.com/2008/04/privat-dancer-mnsklig-nedmontering-i.html.
Shit! Du verkar vara en självplågare teerak. Lägg av relationen annars dör du! iI alla fall inombords, förblöder av alla motiga känslor och dubbla budskap, förgås.
Min egen galenskap kan förklaras och är harmlös mot andra (inbillar jag mig). Min väna hustru förespråkar att den som brusar upp ALLTID är den som förlorar och det är ju sant och jag kommer ihåg vår första allvarliga diskussion då hon tittade på mig och sa: Vad är det för fel på Dig som blir så arg på mig. ALLTSÅ var och en ansvarar för sin egen lyskraft! Varför skulle jag må dåligt av en annan människa? Då har jag ju antagit den människans skepnad. Det handlar om att älska sig själv och det är thailändare bra på och västerlänningar usla på – här är det ett skällsord!. En del av att Älska sig själv är att ta hand om sig själv på bästa sätt. Det är inte att ta hand om sig själv att låta andra påverka ens liv på det sätt som Din thailändska flickvän gör, det är att utradera sig själv och vem vill vara med en sådan?

[Ake Bursell]

savasdee cap, tee rak,

Nu skall jag skriva ett riktigt jobbigt inlägg. Jag skriver det mot bakgrund av fyra äktenskap (två Thai) och ett otal förhållanden( -jag är rätt åldersdigen), och mot bakgrund av engagemang i familjetvister där många är Svensk/Thai, eftersom jag rör mig i de kretsarna.

Jag tror Du håller på att skaffa Dig ett helvete. Jag känner igen allt Du skriver från dussintals tvister, oftast om barn och även från mitt första äktenskap med en Thaitjej som betedde sig som Din. Min uppfattning om problemet är att Thaitjejerna nog inte är mer obalanserade än vissa svenskor, men dom är oändligt mycket mindre disciplinerade, har en orealistisk uppfattning om världen och saknar det mesta av den allmänbildning som vi tror är självklar. Av någon anledning tror hon det är OK att bete sig som hon gör, hon tycker säkert att det är Ditt fel (allting!) och denna uppfattning kommer hon säkert att framhärda i. Jag tror inte Du kommer att kunna påverka henne hur mycket Du än försöker och jag tror inte hon kommer att vara nöjd hur mycket Du än lägger manken till. När Du är mjuk och backar kommer hon säkert flytta fram sina positioner och så är läget oförändrat. Troligen skulle hon behöva terapi för sitt beteende, det är inte normalt och jag tror inte vänliga förklaringar från Din sida räcker för att ändra ett beteende som säkert är en väsentlig del av hennes karaktär. Det är synd om er båda, de förklaringar till hennes uppträdande som andra skribenter lämnat är säkert riktiga men det hjälper ju inte er. I Dina kläder skulle jag dumpa henne, men det är ju lätt för mig att skriva. Jag gjorde inte så själv när jag var i Din situation och jag fick ett helvete.

Hälsningar Åke B.

[boes]

TeeRak – vi har inte hört från dig sedan 30.augusti 2008 – är allt väl ?
Take care och lyssna på brain trusten här i detta utmärkta forum !
Good luck
Boes

[TeeRak]

Well, jag har helt enkelt varit lat med att posta uppföljning, det är rätt mkt som hänt efter vi skiljdes åt i aug. -07. Men jag ska försöka skriva ner kortfattat inom närmsta dagarna va som hänt, är väl det minsta jag kan göra efter alla vänliga svar på mitt första inlägg…t.b.c

[Bokblad]

Jag tror i grund och botten det är en språk och kulturkrock i uttrycken. Att sitta och snacka i telefon eller över internet om om dessa tingest som tass upp i tråden med sin partner är totalt omöjligt. Man måste se höra och känna på varandra för att en ordentlig komunikation ska kunna uppstå. Annars blossar missförstånden upp och krockar på direkten. Det är min erfarenhet.

10% procent är verbala uttryck 90% är nonverbala människor emellan om man nu ska tro på vad kroppsspråkforskningen säger.

[Herr Chang]

Helt rätt Bokblad,

Vi sitter här och försöker kommunicera med våra tangentbord. Och så finns det några smileys som vi fåfängt försöker använda för att förtydliga vad vi menar.

Inget går upp mot möte öga mot öga.

Vad gäller thai-farang relationer så är det tyvärr inte alla som har möjlighet att vara tillsammans “på prov” innan man tar det stora steget att byta land.

Själv är jag lyckligt lottad då jag tillbringade mycket tid med fru Chang i Thailand innan hon kom till Sverige på UT. Tre besöksvisum innan detta, så fru Chang visste mycket väl vad som väntade. Jag förstår givetvis att denna procedur ej är möjlig för många av diverse skäl, men tror att det är en starkt bidragande orsak till att vi fortfarande är tillsammans efter sex år.

Herr Chang har talat.

[Rospigg]

Först vill jag protestera något. I de råd som ges kan man läsa att TeeRak skall säga si och så. Det kräver att man skall ha ett bra gemensamt språk. Annars kan det bli stora problem.

Då jag träffade den som senare blev min fru så var jag måttligt intresserad. Att förklara det när hon knappast kunde någon engelska och jag var dålig på thailändska var inte lätt. Efter en del träffar i Stockholm där hon vistades så försökte vi oss på att vara ett par. Några humörsvängningar märktes inte då eftersom hon var över öronen förälskad i jämförelse med mig.

Efter första barnet som kom ganska snabbt så började också det dåliga humöret märkas på allvar. I början förklarade jag det med att det hade med mensen att göra. Hon kunde gnälla om allt möjligt och löjligt. Skulle ha hjälp med i stort sett allt. Vartefter månaderna gick och blev till år så blev det bara värre. Försökte i början ställa upp och hjälpa till och svälja skiten för att det skulle vara lugnt. Det hjälpte inte heller. Tvingades under några månader äta lungnande medicin för att klara av jobbet och kom hem allt senare. Till slut blev jag arg och började skälla och bråka tillbaka. Det höll på att sluta olyckligt. Jag var orolig hur detta skulle påverka barnen. Till saken hör att hon kunde fyra av bländande leenden och vara mycket charmig och trevlig mot sina vänner och bekanta m.fl. Alla, utan undantag, säger att hon är så trevlig och hjälpsam. Det gjorde att jag oftast, för att inte säga alltid, fick stå vid skampålen. Att påstå att det blir bättre med åren stämmer alltså inte alls.

Vi bor fortfarande under samma tak för barnens skull men har för övrigt inte mycket mera med varandra att göra. Att lita på en thailändare känns inte så lätt numera. Och uttryck som Äntligen kommer min tiirak känns bara som larviga. De vet inte vad som kan vänta dem i framtiden.

En med otur och många bortkastade år.

[norrman]

Hej, Thailänska tjejer är så svartsjuka och är så mycket otrogna att de tror du gör samma sak och pga. detta är de som “ashole” och snällaste samtidigt. De gör allt för att ha kontrollen men aldrig giv dom det. Du kan alltid hitta en ny tjej det är 1000 tals som är bra med 🙂

[Nisse]

@norrman wrote:

Hej, Thailänska tjejer är så svartsjuka och är så mycket otrogna att de tror du gör samma sak och pga. detta är de som “ashole” och snällaste samtidigt. De gör allt för att ha kontrollen men aldrig giv dom det. Du kan alltid hitta en ny tjej det är 1000 tals som är bra med 🙂

Detta är nog sant när det gäller distansförhållanden men knappast i ett förhållande där man delar vardagen tillsammans. Eller kanske om båda parter är bar-flyes…

[TeeRak]

Hej, jag har varit väldig dålig på att följa upp i denna posten. Känns nästan som jag är skyldig vissa det efter deras genomtänkta poster. Det har gått en hel del tid sedan första posten, en hel del har hänt, och det va ett helt avslutat kapitel i livsboken, trodde jag. Men ska följa upp snart..

Och norrman, svartsjukan kanske är starkare hos dessa damer, om inte så är dom dåliga på att kontrollera sina känslor. Men otrogna vet ja inte. Visst förekommer det mycket otrogenhet bland thailändska tjejer, men då är det mkt arrangerade förhållanden tror jag, ung/gammal, fattig/rik..

[Bangkok tjej]

Det finns många svartsjuka tjejer i hela världen, och jag tror inte att thai tjejer är ensamma om att vara otrogna utan det är nog mer thai män som står för den delen. :albino:

[tabberaset]

Omega 3 i mängder!!! Bra tips.
Fler bra tips hittar du här: http://www.tabberaset.se ….fast det förstås inte vad gäller humörsvängningar för det finns inte hemma hos os TACK VARE OMEGA 3!

[jjonsson]

@Bangkok tjej wrote:

Det finns många svartsjuka tjejer i hela världen, och jag tror inte att thai tjejer är ensamma om att vara otrogna utan det är nog mer thai män som står för den delen. :albino:

SÅ sant så sant…
Har knappast något med kultur att göra
Däremot är nog thaitjejer mer vaksamma just för att thaimännen har en förmåga att vara otrogna hela tiden om jag fattat det hela rätt…

[Thaisambo]

@jjonsson wrote:

SÅ sant så sant…
Har knappast något med kultur att göra
Däremot är nog thaitjejer mer vaksamma just för att thaimännen har en förmåga att vara otrogna hela tiden om jag fattat det hela rätt…

Det är klart att humörsvängningarna och vantrivseln kan bero på ren nervrositet, att hon helt enkelt inte känner sej bekväm och säker utan undrar vad han håller på med egentligen….
Såna funderingar och grubblerier är inte bra för något förhållande, det gnager och tär.

[Rosarin]

Hej Tee rak.

Hur mår du och hur går det för dig?
Vi är oroliga för dig här, som du kanske märker.
Förstår att det har hänt mycket och det kanske är svårt att veta vart du ska börja men ta lite i taget.
Min känsla är att du är rätt så utmattad just nu.

Det är inte alltid lätt att ta sig ur en destruktiv relation, det är ärligt talat skitsvårt.
Känslorna är ju oftast inte överrens med förnuftet och samvetet är snabbt där och gapar om att göra “det rätta”. Och hoppet inte minst….hoppet är ju det sista som överger människan.

Jag kom att tänka på en thailändsk bekant som känner lite och hennes lilla son. Ibland ber hon att få en puss av sin son (som är 4år) och om han inte vill ge henne en puss så säger hon “älskar du inte mamma?”.
På så sätt ger hon ju sonen helt fel uppfattning om vad det innebär att älska sin mamma. Sjukt att börja manipulera barn på det där viset.
Antagligen har hennes mamma gjort likadant mot henne som barn och det är därifrån hon har lärt sig.
Är det här något ni andra känner igen eller är det kanske bara hon som beter sig så mot sitt barn?

Kanske inte beskriver allt men det är ett exempel på sånt som kan i viss mån förklara många thailändska kvinnors svartsjuka och kontrollbehov.
Detta gäller inte alla thailändska kvinnor som väl är, men det verkar onekligen ganska vanligt.

På något sätt känns det som om att många kvinnor aldrig har upplevt vad kärlek är, annat än till materiella saker och ägodelar. Minst sagt ledsamt.
Kärlek mellan människor är ju något helt annat och man rår ju inte för vem man blir kär i. Spelar ingen roll vad andra säger för när man är kär studsar allt som teflon och rinner av.

Sköt om dig och skriv snart.

Kram Rosarin

[Author]

Posts