Tappar faranger också "face"?

[Janni]

Har nyligen läst om det här om att thailändare inte vill “tappa ansikte” inför andra. Gäller det samma för faranger i thailand? Kanske märker en thailändare när en farang tappar ansikte men att farangen själv inte är medveten om det.

[gosatta]

ansikte är ju något man tappar själv, så om vi inte känner till det blir det nog svårt att tappa? 🙂

visst kan vi nog tappa ansikte i andras ogon ibland men det är ju rätt ointressant då thailändare tycker det är rätt lustigt när andra tappar ansiktet men att själv gora det är bland det hämskaste.. nej vi kan nog glatt atå utanfor det där.. sen kan vi ju självklart gora bort oss rejält (å då också självklart tappa ansiktet) men vi är ju (dom flesta av oss iaf) långt mindre kinkiga på att kunna ta att gora bort sig / bli bortgjord lite grann.

[boes]

Nagon , som kan skriva meningen pa Thai ?

[Herr Chang]

Håller med gosatta att detta med att tappa ansikte är värst för en själv. Om man är medveten om det. Och det gäller en farang.

Men för er utan skrupler kan jag tipsa om att thailändare kan manipuleras just med hänvisning till tappa ansikte. Bara en sån banal sak som ett möte för forummedlemmar. Jag anmäler mig själv och fru Chang, men senare säger hon att hon inte vill gå på detta möte. Indignerat hävdar jag då att jag förlorar ansikte om hon inte kommer. Det fungerar, oftast i varje fall 😉

Detta lilla trick bör dock utnyttjas sparsamt…

Herr Chang har talat.

[Seven]

Tack för tipset Herr Chang!

Mycket bra !

🙂 :salute: 🙂

[boes]

f.f. vore jag tacksam om nagon kunde ge LOOSE FACE PA tHAI Det ar ju tydligen sa vanligt, sa borde inte vara nagot problem – Men det ar det tydligen, varken frugan eller personalen har fattar riktikt vad jag pratar om…..

[Lung To]

Att tappa ansikte är inte bara en thailändsk fenomen, det förekommer i hela Östasien, t.ex. i Japan måste man begå harakiri(sjävmord) om man har tappat ansikte, ok det beror väl hur allvarligt är saken.

[gosatta]

måste var det väl rätt länge sen man behövde gör det 🙂 men ja du har rätt. . beteendet finns på många ställen.

[mrbo]

Javisst Janni,
visst kan även vi faranger tappa ansiktet i Thailändares ögon!
Förvånar mig lite att ingen redan har besvarat detta då vi tidigare i diverse publikationer fått lära oss vad man kan göra eller inte göra Bl.a boken Thailandsfeever!
Har förstått att en farang som blir förbannad – och visar det – verkligen tappar ansiktet. Vi har säkert alla uttryckt diverse svenska starka ord (på svenska) i trafiken om inte annat, administrativa “kullerbyttor” etc.
MVH mrbo

[Nille]

Jo men måste ju nästan vara thailändare för att känna att man tappat ansiktet?

Dessutom släpper de igenom utlänningars beteenden i större skala. Tar inte åt sig liksom.

Frågan blir ju knepig att besvara eftersom vi mest tappar ansiktet i betraktarens ögon. Vi har helt enkelt andra värderingar än dem så även om man vet att de tycker man tappar ansiktet behöver man inte tycka det själv – tycker jag.

Men visst tappar faranger ansiktet – även om de varken märker eller bryr sig om saken…

[Lung To]

Ok har säkert hänt att även jag själv har tappat ansiktet ett antal gånger och då har kommenterat saken med axelryckng och “shit happens”. Men jag har också fått mina thailändska vänner att tappa ansiktet och då jag visste inte ens om detta. Efteråt får veta av frugan att vännen är förbannat på mig pga. nån skitsak….nå då har ringt upp personen och bett ursäkt… tror att en farang lär sig aldrig när man ska inte trampa på sina thai vänners tår….inte ens jag fast har 17 års erfarenhet av thaifolk.

[kostvet]

Om man nu ska lägga till ett thai ordspråk som passar in i denna diskussion.

“Khai pha oaw na rod” översatt ” sälj kläder för att rädda ansiktet” betyder att om man hamnar i en sån situation där man är tvungen att rädda ansiktet så måste man kanske till och med sälja sina kläder eller bli av med ägodelar för att inte tappa ansiktet.

[stgrhe]

Nej, jag är inte av den åsikten att vi faranger “tappar ansiktet” i den bemärkelsen som befolkningarna i de sydostasiska och ostasiska länderna menar. Däremot kan vi nog bli mer eller mindre generade om vi gör bort oss offentligt men en sådan fadäs ligger ju på ett mycket mer ytligt plan.

Första gången som jag minns att jag gjorde bort mig, även om jag inte visste det då, var när jag gick i första klass. Vi hade skolgång på lördagar på den tiden och sista lektionen på lördagarna kallades för roliga timmen.

Under en sådan rolig timme ville vår snälla fröken, Elsa Sundström, att vi skulle gissa gåtor. Jag kunde en rolig gåta och räckte upp handen. Jag visste att den var rolig därför att det var min morfars favoritgåta och när han berättade den skrattade alla. Gåtan löd så här:

“Vad är det för likhet mellan Eifeltornet of en nylonstrumpa?”

Ingen kunde svara på gåtan så nöjd och glad gav jag svaret på frökens uppmaning:

“Båda leder upp till härligheten!”

Jag fick en örfil av vår snälla fröken men förstod ingenting just då – det var ju en rolig gåta!

Göran

[Herr Chang]

Detta är en svår fråga. Betyder “tappa ansikte” att man själv skäms, eller att andra tycker att man borde skämmas?

Härom kvällen blev jag arg och skällde ut fru Chang i närvaro av ett antal andra thailändare. Jag ansåg det vara motiverat, men det gjorde antagligen inte de övriga. Man tyckte nog att både jag och fru Chang tappade ansikte.

Så har jag då tappat ansikte fastän jag anser att jag gjorde rätt? Jag kunde förstås hanterat situationen på ett annat sätt, och framfört min kritik av fru Chang på ett mer diskret sätt. Men ska jag ständigt anpassa mig till thailändskt tänkande?

Herr Chang har talat.

[stgrhe]

@Herr Chang wrote:

Detta är en svår fråga. Betyder “tappa ansikte” att man själv skäms, eller att andra tycker att man borde skämmas?

Härom kvällen blev jag arg och skällde ut fru Chang i närvaro av ett antal andra thailändare. Jag ansåg det vara motiverat, men det gjorde antagligen inte de övriga. Man tyckte nog att både jag och fru Chang tappade ansikte.

Så har jag då tappat ansikte fastän jag anser att jag gjorde rätt? Jag kunde förstås hanterat situationen på ett annat sätt, och framfört min kritik av fru Chang på ett mer diskret sätt. Men ska jag ständigt anpassa mig till thailändskt tänkande?

Herr Chang har talat.

Det du tar upp Herr Chang är en synnerligen intressant fråga eller egntligen flera frågor. Min tolkning av att skämmas som svensk är när jag själv tycker att jag skäms.

Du och din thailändsk fru bor i Sverige och ni har säkert också format er egen blandkultur. Hade utskällningen skett i Thailand inför andra thailändare menar jag att du kunde hanterat situationen bättre därför att åhörarna rimligen inte kan förväntas känna till annat beteende än deras eget. Nu var det inte Thailand utan i Sverige och rimligen borde de närvarande thailändska åhörarna vara införstådda med det svenska sättet. Liksom vi som bor i Thailand bör visa hänsyn och respekt för de Thailandska värderingarna borde man kunna förvänta sig motsvarande av thailändare boende i Sverige.

Göran

[Author]

Posts