Varför säger dom alltid ordet två gånger? ex. sabai sabai

[ragson]

Undrar över detta lilla fenomen, thaifolk säger ofta “sabai sabai” eller “reo reo” eller “cha cha” eller “mao mao”.
Alltså dubbelyttring när det som jag fattar det att det inte alls behövs. Det gör vi i Sverige också men inte alls på samma sätt som dom. Tex på frågan “hur mår du” säger vi oftast bara “jag mår bra” enbart.

Varför är det så?
Är det kulturellt?
Man är bara van med det?
Eller upprepar man för att förstärka betydelsen?
Eller hör dom illa?? 🙂

[hans1977]

@ragson wrote:

Eller upprepar man för att förstärka betydelsen?

Hej,

Ja, det är i första hand för att för att förstärka betydelsen. Man kan också ändra tonen i samband med upprepningen för att meningen ska låta lite roligare, men jag vet inte så mycket om just det och dessutom har jag misstankar om att det kan vara endast lokalt förekommande. Åtminstone så kan jag bara komma ihåg att jag har hört dem göra så i södra Thailand.

MvH,
Hans

[gosatta]

tycker man hör det i Bangkok också i vissa sammanhang. “hur långt är det till pubben? glai glai!” (sen om det är långt eller nära de lär jag mig aldrig å höra skillnad på 🙂 )

en kvasi förklaring om det nu är så mycket vanligare i södern kan ju vara att det är ännu vanligare i Malaysiska/Indonesiskan där det är mer grammatisk funktion i språket, där det både kan ändra betydelsen och användas som förstärkare.

[stgrhe]

@gosatta wrote:

tycker man hör det i Bangkok också i vissa sammanhang. “hur långt är det till pubben? glai glai!” (sen om det är långt eller nära de lär jag mig aldrig å höra skillnad på 🙂 )

en kvasi förklaring om det nu är så mycket vanligare i södern kan ju vara att det är ännu vanligare i Malaysiska/Indonesiskan där det är mer grammatisk funktion i språket, där det både kan ändra betydelsen och användas som förstärkare.

När man i Bahasa Malaysia och Bahasa Indonesia säger ordet två gånger betyder det att det är plural, ex. tuan (dam) respektive puan puan (damer).

Göran

[ragson]

Jag tycker jag hör det var jag än kommer. Speciellt “reo reo” som mer verkar vara ett ord igentligen.

[scherloff]

Det är endast adverb som upprepas på detta sätt, d.v.s. ord som beskriver en handling.

Att man säger ordet dubbelt har absolut inte någon förstärkande betydelse, som att yen yen skulle betyda att det var kallare än om man bara sa yen. Så är det alltså inte. Att man dubblerar ord görs för att visa att ordet beskriver en handling eller en egenskap, man gör det alltså för att skilja mellan adjektiv och adverb. Det dubbla uttalet har inte någon som helst förstärkande betydelse.

Exempel:

ahaan dii – God mat
gin dii dii – Ät bra/duktigt

Här säger man alltså dii dii för att det beskriver att dii i det här fallet är en handling, alltså att man äter bra/duktigt

Ett annat exempel:

khon soay – Du är vacker
khon yim soay soay – Du ler vackert

Att någon är vacker är ju inte någon handling. Att le är däremot en handling och då säger man således soay soay. Man visar då att ordet soay inte är ett adjektiv utan ett adverb.

Att man säger ordet två gånger är inte något helt godtyckligt, utan det finns ett speciellt tecken när man skriver thailändska som visar när man ska läsa ordet dubbelt. Man skriver alltså inte ordet två gånger utan sätter detta tecken efter ordet, man ser då att det ska dubbleras när man läser texten.

Att ändra tonen vid upprepningen för att det skulle låta roligare, ja det är inte något som har med korrekt thailändska att göra i alla fall. Däremot så gör man det av praktiska skäl. Man håller således inte samma betoning på de båda likalydande orden, t.ex. maag maag (eller maak maak som en del skriver, det stavas dock med ett G på slutet).

Ordet maag ska uttalas med betoningen fallande, denna betoning kan närmast beskrivas med detta tecken: ^, man börjar alltså uttalet av ordet från en normalhög nivå för att sedan gå upp med rösten vid aa-ljudet för att sedan låta tonen gå ner igen på slutet av ordet. När man ska uttala ordet maag två gånger snabbt efter varandra så blir uttalet automatiskt rakt när man säger ordet maag första gången för att sedan göra det korrekta, fallande, uttalet på det sista maag-et. Det är helt vedertaget att man gör så, d.v.s. att i princip uttala första maag med rakt uttal för att sedan uttala det på det korrekta sättet den andra gången. Detta gäller även andra ord än just maag. Ord där man “svänger” mycket med tonfallet uttalas oftast med rakt uttal första gången före att sedan uttalas korrekt andra gången. Det har således en praktisk betydelse och inte något man gör för att få det att låta roligare.

Upprepning av ordet är heller inte något som betyder att det man menar skulle bli i flertal (pluralis).

[hans1977]

@gosatta wrote:

tycker man hör det i Bangkok också i vissa sammanhang. “hur långt är det till pubben? glai glai!” (sen om det är långt eller nära de lär jag mig aldrig å höra skillnad på 🙂 )

en kvasi förklaring om det nu är så mycket vanligare i södern kan ju vara att det är ännu vanligare i Malaysiska/Indonesiskan där det är mer grammatisk funktion i språket, där det både kan ändra betydelsen och användas som förstärkare.

Jag vill förtydliga att det är endast själva tonändringen som jag misstänker är lokalt förekommande i södra Thailand.

MvH,
Hans

[Travaren]

@ragson wrote:

Undrar över detta lilla fenomen, thaifolk säger ofta “sabai sabai” eller “reo reo” eller “cha cha” eller “mao mao”.
Alltså dubbelyttring när det som jag fattar det att det inte alls behövs. Det gör vi i Sverige också men inte alls på samma sätt som dom. Tex på frågan “hur mår du” säger vi oftast bara “jag mår bra” enbart.

Varför är det så?
Är det kulturellt?
Man är bara van med det?
Eller upprepar man för att förstärka betydelsen?
Eller hör dom illa?? 🙂

djing = säkert?!

djing djing = stensäkert!!

[hans1977]

@scherloff wrote:

Att man säger ordet dubbelt har absolut inte någon förstärkande betydelse, som att yen yen skulle betyda att det var kallare än om man bara sa yen. Så är det alltså inte. Att man dubblerar ord görs för att visa att ordet beskriver en handling eller en egenskap, man gör det alltså för att skilja mellan adjektiv och adverb. Det dubbla uttalet har inte någon som helst förstärkande betydelse.

Det är min lärare på ECC i Chonburi som har förklarat för mig att upprepningen har en förstärkande effekt, och det här är första gången som någon har opponerat sig mot det påståendet. Oavsett hur det är med detta så vill jag gärna lära mig thailändska på rätt sätt. Har du några bra referenser att rekommendera?

@scherloff wrote:

Att ändra tonen vid upprepningen för att det skulle låta roligare, ja det är inte något som har med korrekt thailändska att göra i alla fall. Däremot så gör man det av praktiska skäl. Man håller således inte samma betoning på de båda likalydande orden, t.ex. maag maag (eller maak maak som en del skriver, det stavas dock med ett G på slutet).

Vilken är din definition av korrekt thailändska? Det som står förklarat i böcker, eller det som folk dagligen pratar och förstår? Är talspråk eller skriftspråk (eller båda) korrekt thailändska?

@scherloff wrote:

Ordet maag ska uttalas med betoningen fallande, denna betoning kan närmast beskrivas med detta tecken: ^, man börjar alltså uttalet av ordet från en normalhög nivå för att sedan gå upp med rösten vid aa-ljudet för att sedan låta tonen gå ner igen på slutet av ordet. När man ska uttala ordet maag två gånger snabbt efter varandra så blir uttalet automatiskt rakt när man säger ordet maag första gången för att sedan göra det korrekta, fallande, uttalet på det sista maag-et. Det är helt vedertaget att man gör så, d.v.s. att i princip uttala första maag med rakt uttal för att sedan uttala det på det korrekta sättet den andra gången. Detta gäller även andra ord än just maag. Ord där man “svänger” mycket med tonfallet uttalas oftast med rakt uttal första gången före att sedan uttalas korrekt andra gången. Det har således en praktisk betydelse och inte något man gör för att få det att låta roligare.

Det verkar definitivt som att det är för att det ska bli roligt. Jag tror att det är fallande följt av låg ton som de brukar använda sig av, och jag är inte säker på att det är samma tonföljd alltid och att det fungerar på alla upprepningar.

MvH,
Hans

[Nille]

Nu är ju jag ingen expert men nog menar man så här:
reo = snabbt
reo reo = snabbare

Prova att säga den senare till en moppechaffis och se vad som händer 🙂

fast å andra sidan blir det nog inte samma sak med
yen=kallt
yen yen =jättekallt
:scratch:

Som sagt var. Jag ser gärna att det blir mer språktrådar här. :thumbleft:

Fråga på! Men gör det helst i en ny tråd!

[Nille]

Diskussionen om glai vs glai (långt bort eller nära) vart en egen tråd :cyclopsani:

[peripetin]

@scherloff wrote:

Att ändra tonen vid upprepningen för att det skulle låta roligare, ja det är inte något som har med korrekt thailändska att göra i alla fall. Däremot så gör man det av praktiska skäl. Man håller således inte samma betoning på de båda likalydande orden, t.ex. maag maag (eller maak maak som en del skriver, det stavas dock med ett G på slutet).
.

Kanske inte passar i denna tråden men vill gärna kommentera stavning vs uttal på ordet maak (มาก). Stämmer att sista bokstaven är ett g – ga gai men när ga gai hamnar i slutet av ett ord blir uttalet av denna konsonant ett k-ljud. Man ska dock inte markera ljudet utan mest tänka det.
liknande gäller ju tex ordet bpratet (ประเทศ) där saw sala ändras till t-ljud i stället för s-ljut i slutet.

[Herr Chang]

@Nille wrote:

Nu är ju jag ingen expert men nog menar man så här:
reo = snabbt
reo reo = snabbare

Prova att säga den senare till en moppechaffis och se vad som händer 🙂

fast å andra sidan blir det nog inte samma sak med
yen=kallt
yen yen =jättekallt
:scratch:

Som sagt var. Jag ser gärna att det blir mer språktrådar här. :thumbleft:

Fråga på! Men gör det helst i en ny tråd!

Intressant att du tog just det exemplet! Fru Chang säger “yen” när hon menar kylskåpet, och “yen yen” när hon menar frysen.

Nu vet jag inte om det är korrekt thailändska, eller bara uttryck hon använder med mig.

Herr Chang har talat.

[Nong]

@scherloff wrote:

Det är endast adverb som upprepas på detta sätt, d.v.s. ord som beskriver en handling.

Att man säger ordet dubbelt har absolut inte någon förstärkande betydelse, som att yen yen skulle betyda att det var kallare än om man bara sa yen. Så är det alltså inte. Att man dubblerar ord görs för att visa att ordet beskriver en handling eller en egenskap, man gör det alltså för att skilja mellan adjektiv och adverb. Det dubbla uttalet har inte någon som helst förstärkande betydelse.

Exempel:

ahaan dii – God mat
gin dii dii – Ät bra/duktigt

Här säger man alltså dii dii för att det beskriver att dii i det här fallet är en handling, alltså att man äter bra/duktigt

Ett annat exempel:

khon soay – Du är vacker
khon yim soay soay – Du ler vackert

Att någon är vacker är ju inte någon handling. Att le är däremot en handling och då säger man således soay soay. Man visar då att ordet soay inte är ett adjektiv utan ett adverb.

Att man säger ordet två gånger är inte något helt godtyckligt, utan det finns ett speciellt tecken när man skriver thailändska som visar när man ska läsa ordet dubbelt. Man skriver alltså inte ordet två gånger utan sätter detta tecken efter ordet, man ser då att det ska dubbleras när man läser texten.

Att ändra tonen vid upprepningen för att det skulle låta roligare, ja det är inte något som har med korrekt thailändska att göra i alla fall. Däremot så gör man det av praktiska skäl. Man håller således inte samma betoning på de båda likalydande orden, t.ex. maag maag (eller maak maak som en del skriver, det stavas dock med ett G på slutet).

Ordet maag ska uttalas med betoningen fallande, denna betoning kan närmast beskrivas med detta tecken: ^, man börjar alltså uttalet av ordet från en normalhög nivå för att sedan gå upp med rösten vid aa-ljudet för att sedan låta tonen gå ner igen på slutet av ordet. När man ska uttala ordet maag två gånger snabbt efter varandra så blir uttalet automatiskt rakt när man säger ordet maag första gången för att sedan göra det korrekta, fallande, uttalet på det sista maag-et. Det är helt vedertaget att man gör så, d.v.s. att i princip uttala första maag med rakt uttal för att sedan uttala det på det korrekta sättet den andra gången. Detta gäller även andra ord än just maag. Ord där man “svänger” mycket med tonfallet uttalas oftast med rakt uttal första gången före att sedan uttalas korrekt andra gången. Det har således en praktisk betydelse och inte något man gör för att få det att låta roligare.

Upprepning av ordet är heller inte något som betyder att det man menar skulle bli i flertal (pluralis).

Mjaä. Här i nordöstra Isaan används suay suay för att förstärka betydelsen, very beautiful. Ung. som suay mak mak.

[scherloff]

@Nong wrote:

@scherloff wrote:

Det är endast adverb som upprepas på detta sätt, d.v.s. ord som beskriver en handling.

Att man säger ordet dubbelt har absolut inte någon förstärkande betydelse, som att yen yen skulle betyda att det var kallare än om man bara sa yen. Så är det alltså inte. Att man dubblerar ord görs för att visa att ordet beskriver en handling eller en egenskap, man gör det alltså för att skilja mellan adjektiv och adverb. Det dubbla uttalet har inte någon som helst förstärkande betydelse.

Exempel:

ahaan dii – God mat
gin dii dii – Ät bra/duktigt

Här säger man alltså dii dii för att det beskriver att dii i det här fallet är en handling, alltså att man äter bra/duktigt

Ett annat exempel:

khon soay – Du är vacker
khon yim soay soay – Du ler vackert

Att någon är vacker är ju inte någon handling. Att le är däremot en handling och då säger man således soay soay. Man visar då att ordet soay inte är ett adjektiv utan ett adverb.

Att man säger ordet två gånger är inte något helt godtyckligt, utan det finns ett speciellt tecken när man skriver thailändska som visar när man ska läsa ordet dubbelt. Man skriver alltså inte ordet två gånger utan sätter detta tecken efter ordet, man ser då att det ska dubbleras när man läser texten.

Att ändra tonen vid upprepningen för att det skulle låta roligare, ja det är inte något som har med korrekt thailändska att göra i alla fall. Däremot så gör man det av praktiska skäl. Man håller således inte samma betoning på de båda likalydande orden, t.ex. maag maag (eller maak maak som en del skriver, det stavas dock med ett G på slutet).

Ordet maag ska uttalas med betoningen fallande, denna betoning kan närmast beskrivas med detta tecken: ^, man börjar alltså uttalet av ordet från en normalhög nivå för att sedan gå upp med rösten vid aa-ljudet för att sedan låta tonen gå ner igen på slutet av ordet. När man ska uttala ordet maag två gånger snabbt efter varandra så blir uttalet automatiskt rakt när man säger ordet maag första gången för att sedan göra det korrekta, fallande, uttalet på det sista maag-et. Det är helt vedertaget att man gör så, d.v.s. att i princip uttala första maag med rakt uttal för att sedan uttala det på det korrekta sättet den andra gången. Detta gäller även andra ord än just maag. Ord där man “svänger” mycket med tonfallet uttalas oftast med rakt uttal första gången före att sedan uttalas korrekt andra gången. Det har således en praktisk betydelse och inte något man gör för att få det att låta roligare.

Upprepning av ordet är heller inte något som betyder att det man menar skulle bli i flertal (pluralis).

Mjaä. Här i nordöstra Isaan används suay suay för att förstärka betydelsen, very beautiful. Ung. som suay mak mak.

Det förekommer naturligtvis dialekter och “mål” här i Thailand precis som i andra länder. Just i Thailand är det dessutom en mycket stor del av befolkningen som inte behärskar sitt språk ordentligt, d.v.s. kan inte läsa, skriva och tala korrekt. De flesta på landsbygden är lågutbildade (kanske speciellt i Isaan som vad jag har förstått är Thailands fattigaste region) vilket förklarar att de inte behärskar det (även för thailändare) svåra språket på ett riktigt sätt. Men i korrekt Thai används inte upprepningen av ett ord för att förstärka betydelsen. Det är ju alltid intressant att höra om olika varianter på hur man använder ett språk, men på en språkfråga så torde nog det riktiga vara att utgå riks-språket, i det här fallet alltså “riksthai”.

[dalahesten]

@Herr Chang wrote:

Intressant att du tog just det exemplet! Fru Chang säger “yen” när hon menar kylskåpet, och “yen yen” när hon menar frysen.

Nu vet jag inte om det är korrekt thailändska, eller bara uttryck hon använder med mig.

Herr Chang har talat.

Är inte kylskåp “too-yenn” och “yen yen” är samma sak som “cha cha”? Eller är jag helt ute och cyklar… :study:

Väldigt intressant med språktrådar förövrigt. Man vill ju höra vad folk säger runtomkring en. :thumbright:

[ragson]

såvitt jag vet är yen = kallt. och cha cha = ta det lugnt eller långsamt.

[scherloff]

@ragson wrote:

såvitt jag vet är yen = kallt. och cha cha = ta det lugnt eller långsamt.

Ja cha kan betyda långsamt, men då ska man ha hög betoning. Har man rak betoning betyder det te. Detta visar att det är mycket svårt att skriva om thailändska ords betydelse genom att använda latinska bokstäver.

En översiktlig bild av hur komplext det thailändska språket är får man om man kollar på den här sidan på Wikipedia:

http://en.wikipedia.org/wiki/Thai_script

Av denna översikt förstår man att det krävs ett stort mått av intresse, tålamod och envishet samt en skicklig språklärare om
man ska kunna lära sig att behärska detta minst sagt svåra språk…

[ragson]

Den sidan är jättebra, tack. Som du säger Scherloff, thaispråket är inte lätt, men jag är en envis dalkarl (masasatan som dom kallade mej på televerket en gång i tin 🙂 ). Och som tur är har jag bra med tid på mej. Det får ta sina år helt enkelt…

[Thai Oversattning]

@dalahesten wrote:

@Herr Chang wrote:

Intressant att du tog just det exemplet! Fru Chang säger “yen” när hon menar kylskåpet, och “yen yen” när hon menar frysen.

Nu vet jag inte om det är korrekt thailändska, eller bara uttryck hon använder med mig.

Herr Chang har talat.

Är inte kylskåp “too-yenn” och “yen yen” är samma sak som “cha cha”? Eller är jag helt ute och cyklar… :study:

Väldigt intressant med språktrådar förövrigt. Man vill ju höra vad folk säger runtomkring en. :thumbright:

Tror du tänker på ใจเย็นๆ “cai yen yen” som betyder “ta det lungt”, har aldrig sett att man använder เย็น med betydelsen långsamt.

[ragson]

herr “thai översättning” 🙂 , du verkar vara en fena på södra thailand. Jag var på Koh phiphi nu i Mars. På resorten där vi bodde sa en utav staffen: “yaa ropp ropp” eller “a rop rop”. Han menade att det var syddialekt för “cha cha” alltså ta det lugnt. Kan det stämma?
Roligt låter det iiallafall… 🙂

[Thai Oversattning]

Känner inte igen det från din transkribering, däremot förekommer uttalet แช “chae” på sydthai (Nakhon Sri Thammarat) istället för ช้า “chaa”.

Vänligast

Fredrik

[Thai Oversattning]

Med lite närmare eftertanke gissar jag på att du menar อย่า och รบ.

Så อย่ารบ ๆ yaa rop rop.

Vilket skulle betyda “bråka inte”. Kanske personen hade svårt för att förklara vad det betydde och tyckte ช้าๆ passade bra.

Bara en tanke… någon annan som vet?

[sunsern]

@Thai Översättning wrote:

Med lite närmare eftertanke gissar jag på att du menar อย่า och รบ.

Så อย่ารบ ๆ yaa rop rop.

Vilket skulle betyda “bråka inte”. Kanske personen hade svårt för att förklara vad det betydde och tyckte ช้าๆ passade bra.

Bara en tanke… någon annan som vet?

Jo du! varför säger man två gånger i samma ord,jag bruka höra svensken säga sakta sakta,
Thailändska folk säger två gånger i samma ord för att de vill inte säga flera ord så väljer de säger samma ord 2.1=2 🙂
Ex Reav Reav =Extra snabb,snabbare och sam upp fattat på thailändska ,
Reav Reav= Reav gvar nee heeg’ mm,,,,,,,
Yaa rop rop,det gå inte att säga så!!!!
om man vill säga två gånger så,Yaa rop Yaa rop,Det samma förklaring ovan på ,Extra eller sluta bråka direkt . :scratch:
Yaa= gaan harm,jutt. =inte,stopp
Rob= taa loo,=bråka och thailändska vi kan inte säga bara rob,så vi måste har mera ord som hjälpa Rop att blir mening .mm :salute:

[ragson]

@sunsern wrote:

@Thai Översättning wrote:

Med lite närmare eftertanke gissar jag på att du menar อย่า och รบ.

Så อย่ารบ ๆ yaa rop rop.

Vilket skulle betyda “bråka inte”. Kanske personen hade svårt för att förklara vad det betydde och tyckte ช้าๆ passade bra.

Bara en tanke… någon annan som vet?

Yaa rop rop,det gå inte att säga så!!!!
om man vill säga två gånger så,Yaa rop Yaa rop,Det samma förklaring ovan på ,Extra eller sluta bråka direkt . :scratch:
Yaa= gaan harm,jutt. =inte,stopp
Rob= taa loo,=bråka och thailändska vi kan inte säga bara rob,så vi måste har mera ord som hjälpa Rop att blir mening .mm :salute:

Jag är helt 100% på att han sa “ya rop rop”. Vi stannade till och pratade och undrade över orden. Och han var noga med att förklara att det visst betydde “tare coolt”. I allafall på koh phiphi…

[sunsern]

@Thai Översättning wrote:

@dalahesten wrote:

@Herr Chang wrote:

Intressant att du tog just det exemplet! Fru Chang säger “yen” när hon menar kylskåpet, och “yen yen” när hon menar frysen.

Nu vet jag inte om det är korrekt thailändska, eller bara uttryck hon använder med mig.

Herr Chang har talat.

Är inte kylskåp “too-yenn” och “yen yen” är samma sak som “cha cha”? Eller är jag helt ute och cyklar… :study:

Väldigt intressant med språktrådar förövrigt. Man vill ju höra vad folk säger runtomkring en. :thumbright:

Tror du tänker på ใจเย็นๆ “cai yen yen” som betyder “ta det lungt”, har aldrig sett att man använder เย็น med betydelsen långsamt.

OK,,,, Cai= substantiv ,Yen= atjektiv ,yen yen och cha cha,det inte samma sak ,innan sätt i hopp två ord för blir menig,
kala på Substantiv.Ex Cai cha cha,det kan man inte säga,men om Cai =namn till en människa ,en man som heter Cai,så du kan tala om han ,Cai cha cha. Cai måste har ett ord till att blir perfex ord Hua Cai.
Hua cai tään cha.
Hua cai tään reav.
:scratch: 💡

[sunsern]

@Thai Översättning wrote:

Med lite närmare eftertanke gissar jag på att du menar อย่า och รบ.

Så อย่ารบ ๆ yaa rop rop.

Vilket skulle betyda “bråka inte”. Kanske personen hade svårt för att förklara vad det betydde och tyckte ช้าๆ passade bra.

Bara en tanke… någon annan som vet?

🙂 Yaa rop =bråka inte,men om man säger Cha Cha medan folk bråka ,Det betyder de får bråka men ta lite lugn . :thumbright:
Yaa rop rop=det kanske samma betyder???? Jag har inte hört det förut ,,,

[peripetin]

Här har vi ett exempel där en upprepning av ordet ändrar betydelsen en aning
ordet – ใครๆ ( krai krai) betyder här Anyone/everybody/vem som helst, ใคร (krai) betyder who/vem. Sen beror det givetvis helt på hur man använder ordet i en mening också men rakt översatt så kan man tillämpa det här. :study:

[Spiritfish]

Hej,

Ursäkta Scherloff, men när Thailändare säger ordet två gånger efter varandra förstärker dom meningen.

[Spiritfish]

@dalahesten wrote:

@Herr Chang wrote:

Intressant att du tog just det exemplet! Fru Chang säger “yen” när hon menar kylskåpet, och “yen yen” när hon menar frysen.

Nu vet jag inte om det är korrekt thailändska, eller bara uttryck hon använder med mig.

Herr Chang har talat.

Är inte kylskåp “too-yenn” och “yen yen” är samma sak som “cha cha”? Eller är jag helt ute och cyklar… :study:

Väldigt intressant med språktrådar förövrigt. Man vill ju höra vad folk säger runtomkring en. :thumbright:

Korrekt!

EDIT:
Eller iofs kanske helt korrekt,

ตู้เย็น dtuu yen = Kylskåp.
เย็น ๆ yen yen = Väldigt kallt. Eftersom du säger ordet två gånger efter varandra, annars bara kallt om du säger det en gång.
ช้า ๆ chaa chaa = Väldigt sakta Eftersom du säger ordet två gånger efter varandra, annars bara sakta om du säger det en gång.

[Author]

Posts