Hem › Forums › Att bo i Thailand › Kultur, Samhälle & Politik, › Thailändska Titlar – släkt, yrke, social position, el status
- This topic has 43 replies, 8 voices, and was last updated 17 years, 2 months ago by
KillerRacer.
-
AuthorPosts
-
-
7 August, 2009 at 10:34 am #387652
Ska försöka bena ut titlarna så gott jag kan. Jag kanske missat något eller bara är otydlig, i så fall får ni påpeka detta.
I Thailand ser man alla som släkt, i vart fall när det gäller titlar. Det är en bra grund att försöka bena ut titlarna på.
Standardtidtlarna är:
Föräldrar, dvs. mamma och pappa.
Mamma och Pappa behöver inte vara biologiska föräldrar, de kan vara de som uppfostrat en eller rentav mammas och pappas _riktigt_ nära vänner.
Mä (แม่) – Mamma
Pa (พ่อ)-PappaFör lok krungs finnas även “Paa” ( med långt a) för utländsk pappa
Mostrar, fastrar, morbröder och farbröder.
Där skall ingå alla som inte är “mamma” och “pappa” men ändock deras vänner, eller skulle kunna tänkas vara det. Om man har barn skall man, om man vill vara fin, även titulera andra som moster eller morbror, dvs du använder samma titel på dem som dina barn använder.
Här är det viktigt att skilja mellan de som är yngre och äldre än en själv (om man är vuxen) eller de som är yngre eller äldre än ens föräldrar om man är barn. För att välja om någon är på mors eller fars sida utgår man nog först från om det är pappas eller mammas vän sedan tror jag det är mammas vän per automatik om det inte går att avgöra.
Lung (ลุง) -Äldre morbror/farbror
Bpa (ป้า) -äldre moster/faster
Na (น้า)- yngre morbror och yngre moster
Aa (อา)-yngre faster/farbrorIbland används även en blandning av “mä bpa” och “pa lung” för att stärka titeln ytterligare. Är inte säker på när men oftast till de riktiga “bpa” och “lung”
Titulera äldre människor:
Alla äldre människor skall man se som morfar/farfar eller mormor/farmor
Svärföräldrar har jag inte riktigt kläm på men man säger “khun pa” och “khun mä” (dvs mamma och pappa) samt “bpo” för att titulera dem som ens barn bör göra. Jag tror att farfar blir bpo men inte säker, kanske rentav förväxlat ta och bpo.
Bpo (ปู่) -Farfar och svärfar för tjejen
Ta (ตา) – Morfar
Jai (ยาย) – Mormor
Ja (ย่า) -Farmor
Om de är riktigt gamla, när de tom är såpass gamla att de inte längre kan anses vara ens far/morföräldrar, säger man “pa jai” eller “mä jai” (stor mamma, pappa)Titulera yngre människor:
Om man är fin bör man titulera yngre människor som “barn”. Dvs alla som är kompisar till ens barn eller som man själv kan se som barn till en själv.
Lok -Barn -
7 August, 2009 at 10:45 am #431067
I förhållande:
Följande titlar används på ens partner.Detta är i vart fall vad jag lärt mig, den exakta innebörden är jag inte säker på så ta det med en nypa salt.
Fään – Allt innan man gifter sig. Dvs pojk/flickvän, förlovad.
Sami -Den man är gift med, dvs jag tror kan användas av både honom och henne. Tror även detta är extra fint att säga.
Poa -Man
Mia -FruJag har även hört att man istället för att säga ovanstående säger “pappa till” och sedan någon av barnens namn, tror det blir “Pa/mä kao bock [killnamn]” och “Pa/mä kao i [tjejnamn] men detta är den “fula” versionen och mer isanskt. Hur exakt den thailändska versionen låter är jag inte säker på men skulle nog bli “Pa/mä kao ei [namn]”
-
7 August, 2009 at 10:56 am #431068
kul tråd! skulle dock gärna se thaistavningar på alla orden också om det är möjligt!
-
7 August, 2009 at 11:04 am #431069
@gosatta wrote:
kul tråd! skulle dock gärna se thaistavningar på alla orden också om det är möjligt!
Jag med! Jag har inte thailändskt tangentbord eller kan stava tillräckligt bra så ni kan glömma att jag kan fixa det! Vissa saker blir liksom inte detsamma med denna svensk/engelska stavningen.
-
7 August, 2009 at 11:20 am #431070
Nu kommer den jobbigaste biten av allt: Alla syskon-titlar!
Syskon:
Det finns typ en miljon variationer på hur man bör förhålla sig till syskontitlar, när, var, hur. Det är ibland hårfint mellan äldre syskon och en yngre morbror/moster. Var gränsen går är upp till var och en. Oftast brukar syskon för mig vara de som inte har någon som helst relation till min mor (de jag träffar och hon aldrig träffar) och sedan de som är barn till någon som mamma är bekant med. Alla mammas vänner är yngre morbror/moster (såvida de inte är äldre än henne, då är allt ju mer självklart)Det är även att rekommendera att man som vuxen ALDRIG säger “nang” till någon annan än ett barn! Använd då “Na” (yngre moster/morbror) istället.
Standard:
Pi -äldre syskon
Nang -yngre syskonPi chai (พี่ชาย) -äldre bror
Pi sao (พี่สาว) -äldre syster
Nang chai (น้องชาย) -yngre bror
Nang sao (น้องสาว) -yngre systerPå isan:
Ai – äldre bror
Eai -äldre syster
Nang -yngre syskon
Man kan även säga “Bock ai” och “I eai”, detta är typ som “brorsan” och “syrran” men beakta att “Bock” och “I” egentligen är skällsord! -
7 August, 2009 at 11:23 am #431071
till äldre manlig släkting brukar jag hälsa: Sawatii krap khun phå.
till äldre kvinlig släkting: sawtii krap khun yah.det är bra att Waia också samtidigt . Det blir extra artigt 🙂 Travaren
-
7 August, 2009 at 11:33 am #431072
Vill man ha uppmärksamhet av en äldre servitör säger man gärna ” phi “.
en yngre sevitör säger man ” nong “Travaren
-
7 August, 2009 at 11:34 am #431073
@Travaren wrote:
till äldre manlig släkting brukar jag hälsa: Sawatii krap khun phå.
till äldre kvinlig släkting: sawtii krap khun yah.det är bra att Waia också samtidigt . Det blir extra artigt 🙂 Travaren
Khun är typ en titel som står för “herr”, “fru” och “fröken”. Det är något man bör lägga till för att vara extra fin. Så det man egentligen säger i travarens fall är något som borde liknas med “Goddag Herr Farfar”
Din “phå” är nog samma som min “pbo” och “yah” min “ja”.“Krap” och “ka” är något tjejer och killar använder ungefär i samma sammanhang som “sir” och “ma’am”. Exakt när var hur är svårt att säga, jag vet det bara eftersom det är kodat i min dna så jag kan inte förklara. Skulle jag försöka skulle jag säga efter varje mening och innan titeln. Om någon vill försöka så varsågod.
-
7 August, 2009 at 11:41 am #431074
Finns det något sätt någon kan klargöra betoningen.
Phi exempelvis är ju viktigt med en uppåt ton på slutet.
Risken är ju annars att det bli Phi som också betyder spöke och är föga uppskattat av “systern”Been there done that :blackeye:
-
7 August, 2009 at 11:44 am #431075
@jjonsson wrote:
Finns det något sätt någon kan klargöra betoningen.
Phi exempelvis är ju viktigt med en uppåt ton på slutet.
Risken är ju annars att det bli Phi som också betyder spöke och är föga uppskattat av “systern”Been there done that :blackeye:
F.ö så brukar man säga “spöke” om någon som är konstig eller dumihuvet och allmänt sett som en skällsordstitel.
T.ex. i byn så fanns där en konstig kille som fick “spöke” efter sitt namn, jag vet inte anledningen men han var inte omtyckt och barnen allmänt skraja för honom. NOT GOOD, kan bara säga att om du säger “spöke” till någon finns där bara risk att du blir ihjälslagen…
Tänk på talet “pi”, det är förvisso inte “rätt” men nog för att du inte ska bli ihjälslagen.
Min hundrande editering av denna post: Gosatta håller på att försöka lägga in den thailändska stavningen. Så kanske det blir lite lättare.
-
7 August, 2009 at 11:51 am #431076
@jjonsson wrote:
Finns det något sätt någon kan klargöra betoningen.
Phi exempelvis är ju viktigt med en uppåt ton på slutet.
Risken är ju annars att det bli Phi som också betyder spöke och är föga uppskattat av “systern”Been there done that :blackeye:
Phí, utalas högt och kort kan man säga. ” Phí, bia chang krap.” ( kypare, en changöl, tack ) Travaren
-
7 August, 2009 at 1:04 pm #431077
När man ska försöka titulera sig själv måste man vara oehört medveten om vilka man pratar med. I thailändskan finns oerhört många ord för ”jag”. Nedan kommer alla versioner av ”jag” jag kan komma på.
”Jag” till vardags:
Chan -Något jag skulle använda som direktöversättning av svenska ”jag”.
Pom – Den artigare versionen för killar. (Pom betyder f.ö hår om det är exakt samma ord vet jag inte)Det är även vanligt förekommande att man använder sin titel istället som ”jag”. Dvs om jag pratar med de yngre kusinerna säger jag ”pi”. Yngre killar säger man oftast ”pom” medan jag själv säger ”no” (thailändska ordet för råtta- หนู) när jag pratar med älre människor. Att jag säger ”no” om mig själv är tydligen för att man som tjej-barn gör det i isan. Så barn som inte är från isan eller har isansk bakgrund säger inte ”no” (det är i vart fall vad jag hört och jag har aldrig hört att något bangkokbarn som inte är av isansk bakgrund säger ”no heller). Isanska tjejbarn kan även säga ”kaoi” istället för ”no”.
Man kan även som tjej använda sitt namn istället som ”jag” och pratar om sig själv i tredjeperson. Tillexempel om man heter Eva säger man bara att ”Eva vill gå hem”. Jag tror inte killar använder denna versionen utan ni säger ”pom”. (Edit: killbarn kan dock göra det men inte vuxna killar) Denna versionen är vanligast bland thailändska barn (tjejbarn) som vill titulera sig själv när de pratar med äldre människor. Ibland används denna versionen även bland äldre tjejer som är lika i ålder, tex klasskamrater.
Formella ”jag” :
Dichan –Den artigare versionen för tjejer. Denna är väl även oerhört formell så man använder den inte till vardags.
Ka –Används när man är riktigt hög chef och pratar med oerhört låga anställda. T.ex. använder kungar och krigsherrar i filmerna titeln ”ka” om sig själv. Det är alltså inget man använder som titel om man pratar med sin städerska utan måste vara MYCKET högre i rank än så. (Jag tror även det är samma som tjejens ”ka” som motsvaras av killens ”krap”)Andra ”jag” :
Go –Man är otroligt ful i munnen om man säger ”go”. Vanligt i isan dock att man använder. -
7 August, 2009 at 1:20 pm #431078
Det är lika viktigt att hålla koll på samtalspartnern när man titulerar andra. Ordet ”du” finns även det i lika versioner.
Du till vardags:
Tö (เธอ)– Det ord som mest liknar svenskans ”du”.
Khun (คุณ)– Mer som ”Ni” och används för att vara artig och formell.Liksom med ”jag” kan man använda den man tilltalars namn och titel istället för ”du”. Man kan även säga ”no” till isanska flickor men absolut inte ”kaoi”. Såvida det inte är ett barn eller en mycket nära vän, så säger man aldrig någons namn utan titel och använder det som ”du”. Även på barn bör man säga ”nang” (น้อง) före namnet.
Formella ”du”:
Jag kommer inte på rak arm på något formellt ”du” annat än ”khun”.
Jag har dock hört att man säger ”rao” (เรา -vi) istället för ”du” till någon.Andra du:
Nang (นาง och uttalas med låångt a mer åt ”aj”-aets håll.)- Säger man om man till tjejer. Används av äldre familjemedlemmar för att titulera typ tonårstjejer eller bara för att titulera någon som ”tjejen”. Oftast vanligast bland äldre att säga till småtjejerna. Även ett smekord. (Betyder ungefär samma som jing sao, หญิงสาว om någon kan förklara det)
Jing (หญิง) – Samma som ovan nang bara att det är ett annat ord.
Hamm – Säger man till killar i samma fall som med ovan ”nang” och “jing”.
Mung –Ett väldigt fult sätt att säga ”du” på. Används liksom ”go” väldigt mycket i isan.—
Jag tror detta var precis alla titlar jag kunde komma på!
Har jag missat någon så får ni la skrika till. -
7 August, 2009 at 3:04 pm #431080
@glegolo wrote:
Killerracer.. nu hamnade jag i ett gapflabb från min fru.. Jag skulle impa på henne… hello Sami, sa jag!!! Det betyder
husband/man…… och används av henne till honom… Nun får jag leta upp ett annat käckt ord ifrån dig och fixa denna skrattsituation här hemma.
Good night
Glegolo :sunny: :sunny: :sunny: :sunny:Ajfn! :pale: Får editera fort som fn! Kan du inte fråga henne vad motsvarigheten till “sami” heter? Var bergis på att det användes av båda…
Jag kunde tyvärr inte editera mina poster längre… Så istället för “tror” så byt ut det mot “man kan inte”. Eller så gör ni som glegolo och får er ett skratt hemma!
Äsch, hade jag vart mer vaksam hade jag ju sett det själv…
Wife – pan ra ya
(http://www.learningthai.com/family.html)det borde du kunna använda istället glegolo!
Oh! Nu kan man köpa sig bonuspoäng: Om er fru är äldre än er kan ni säga “pi [namn]”…
När någon menar min kille säger de alltid “Pi” eller “ai” om honom istället för “fään”. -
7 August, 2009 at 3:20 pm #431082
@glegolo wrote:
Hon säger “pallehjaa” jag skriver nu precis som hon uttalar det…..
Bra jobbat tycker jag…..
jag sparar detta och det blir träning av nu..Glegolo
Jag editerade min post om du inte såg det och lade in en länk, dä fanns uttalet i en fin fil.
Jag tror även jag hittat ett annat fel. “Ka” kan nog även användas som “jag” av lägre folk om man pratar med kungen eller något… Måste påpeka att jag är osäker på dess användning helt. Jag har aldrig använt det själv och lär knappast göra det, tror knappast någon annan här lär göra det heller. Men det är i vart fall ett oerhört formellt och oerhört fint sätt att säga “jag” på.
Det jag säger om min farangpappa “paa” stavas ป๋า på thai.
-
8 August, 2009 at 8:36 am #431084
@Suanil wrote:
Kul tråd KillerRacer! 🙂
Kan säga att även vi som är från Bangkok säger Noo (råtta) om oss själva som barn.
Och att säga sitt namn som tredjeperson istället för Jag (Pom, Chan) så är det även vanligt att både tjejer och killar gör det.
Detta kan även användas i kombination med andra personens namn.T.ex:
Jag heter At på Thailändska, min jämnåriga kusin heter Lak.
-Lak jaak tja gkin ahaan cap At mai?
(Vill Lak äta mat med At?)Jag tror att killar som är äldre, dvs nästan män, slutar prata om sig själva som tredje person. Jag hör aldrig mina “morbröder” säga sina namn utan de säger “pom” istället. Är det bara något som “råkat” hända kanske? :scratch:
Angående “noo” har du isansk bakgrund alls? dvs är typ din mormor eller mormorsmor från isan? Jag vet att om isanska föräldrar flyttat till bangkok så säger barnen “noo”. Jag har bara hört att “thailändska” barn inte säger det utan de har isansk bakgrund, om än kanske långt bak. Som sagt, om du säger att ni säger “noo” i bangkok så tror jag dig, jag undrar bara varför någon sagt så. :scratch: Det är oerhört få “thailändska” barn jag träffat som inte har isansk bakgrund men de få jag träffat säger sina namn så jag trodde det fanns lite sanning bakom det hela.
-
8 August, 2009 at 8:42 am #431085
Jag tror detta med att säga noo om sig själv är vanligt även för dem som inte har Isaan bakgrund.
Jag vet att noo betyder råtta men jag trodde inte det betydde det i detta fall… 🙂 Är det inte som så att man namnger barn (smeknamn) så att man skall hålla spöken ifrån dem? Noo kan ju förklaras därifrån isf.
-
8 August, 2009 at 9:00 am #431087
Ser en sak som borde klargöras:
@Killerracer wrote:
Jai (ยาย) – Mormor
Ja (ย่า) -Farmor
Om de är riktigt gamla, när de tom är såpass gamla att de inte längre kan anses vara ens far/morföräldrar, säger man “pa jai” eller “mä jai” (stor mamma, pappa)Har tydligen varit dum nog att använda “jai” som både “mormor” och “stor”, det är dock två helt olika ord.
Jai (ใหญ่)som i Stor uttalas med ett kort a som i svenska ordet “aj” men med mer tryck på a:et så att det blir mer [j+aj}
Jai (ยาย) som i Mormor har ett längre a. Aet låter mer som “ah” som man säger när man får ont. Så det blir mer [j+ah+j]
Ja (ย่า) -Farmor blir som mormor fast utan j-ljudet [j+ah]Förstod ni??
-
8 August, 2009 at 9:05 am #431088
@Nille wrote:
Jag vet att noo betyder råtta men jag trodde inte det betydde det i detta fall… 🙂 Är det inte som så att man namnger barn (smeknamn) så att man skall hålla spöken ifrån dem? Noo kan ju förklaras därifrån isf.
Skulle inte förvåna mig i så fall =P
Jag trodde att rått-liknelsen kom från att man brukar säga “no noi”, “liten råtta” till både barn och råttor… Ytterligare en ordlek.
Suanil: Ett projekt för vår skull =) Du får veta mer om din bakgrund samtidigt som du löser våra (mina) teorier. :cheers:
-
8 August, 2009 at 12:17 pm #431089
@KillerRacer wrote:
@glegolo wrote:
Hon säger “pallehjaa” jag skriver nu precis som hon uttalar det…..
Bra jobbat tycker jag…..
jag sparar detta och det blir träning av nu..Glegolo
Jag editerade min post om du inte såg det och lade in en länk, dä fanns uttalet i en fin fil.
Jag tror även jag hittat ett annat fel. “Ka” kan nog även användas som “jag” av lägre folk om man pratar med kungen eller något… Måste påpeka att jag är osäker på dess användning helt. Jag har aldrig använt det själv och lär knappast göra det, tror knappast någon annan här lär göra det heller. Men det är i vart fall ett oerhört formellt och oerhört fint sätt att säga “jag” på.
Det jag säger om min farangpappa “paa” stavas ป๋า på thai.
Lite komplettering här. Ordet “Ka” med kort a men i vissa fall kan även ett långt a höras om personen son pratar vill bekräfta eller betona ngt speciellt. Ordet “Ka” är ett typist feminint ord som används i artighet avslutning på en mening eller som ett ja eller som en instämningsfras.
Ordet “Ka” som Killerracer nämnde används EJ till KUNGEN inte ens till prins och prinsessorna. “Ka” används av “vanligt” folk som är eller vill visa artighet.
I Thailand så är det så här att det finns ord som används av “vanligt” folk och ord, fraser eller hur man titulerar sig inför kungen och dennes familjemedlemar. Det finns en hel del regler kring detta för till exempel till kungen titulerar man sig själv som “Ka Pra Phuta Chaw Tai Pha Ra Ong Pra Baat” det betyder ungefär så här att man instämmer sig under kungens fötter, att man är i underkastelse för hans höghet. Till kungen titulerar man honom så “Pra Ong Tann” en kort version alltså betyder ungefär att han befinner sig högre än ens huvud.Det finns flera olika uttryck som man använder beror på vem i kungafamilj man talar med eller vad man pratar om och i vilken sammanhang. Such!!! som tur är så jag hel vanlig människa.
Det finns som sagt massor med ord och uttryck som används för kungligheter,munkar och ord som är artiga.
Till exempel när kungen kliper sig heter “Song Krueng Yai” för “vanligt folk” heter ju “Tatt Phom” på Thai och när kungen kläd på sig heter “Chalong Pra Ong” eller “Sai Suer Pha” alltså för folket.
Till exempel på artiga ord som
Ma= hund, Sunakk=hund
Moo=gris=,Sugorn=gris
Hua=Huvud,Sri Sa
Patsawa=kissa
Utchara=bajsa
Phai Lom=PruttaJa det är vad jag hinner med idag men om ngn vill lära dessa avancerade ord så finns det en “regelbok” för det som heter nån ting med “Ra Cha Supp” alltså ord som används för kungligheter och i den finns en avsnitt som behandlar artighetfraser,som nämns här ovan.
Tack för orden
-
8 August, 2009 at 12:32 pm #431090
Måste påpeka att jag inser att kostvet har rätt angående att “ka” i båda fallen uttalas olika, de låter dock oerhört lika.
kosvet: säger man inte “chaow ka” till kungen? Då menar jag att man säger något som liknar “min herre” och “ka” i detta fallet blir “jag”. Eller har jag tolkat det uttrycket fel?
-
8 August, 2009 at 12:48 pm #431091
Jag tror det skulle underlätta om ni använde även den thailändska stavningen när ni diskuterar detta på detaljnivå. När det inte går att höra skillnad kan man ju oftast åtminstone läsa den.
-
8 August, 2009 at 12:51 pm #431092
Förlåt, hade nog gjort det om jag hade kunnat stava till det. 🙁
-
9 August, 2009 at 9:44 am #431093
@KillerRacer wrote:
Det är lika viktigt att hålla koll på samtalspartnern när man titulerar andra. Ordet ”du” finns även det i lika versioner.
Du till vardags:
Tö (เธอ)– Det ord som mest liknar svenskans ”du”.
Khun (คุณ)– Mer som ”Ni” och används för att vara artig och formell.Liksom med ”jag” kan man använda den man tilltalars namn och titel istället för ”du”. Man kan även säga ”no” till isanska flickor men absolut inte ”kaoi”. Såvida det inte är ett barn eller en mycket nära vän, så säger man aldrig någons namn utan titel och använder det som ”du”. Även på barn bör man säga ”nang” (น้อง) före namnet.
Formella ”du”:
Jag kommer inte på rak arm på något formellt ”du” annat än ”khun”.
Jag har dock hört att man säger ”rao” (เรา -vi) istället för ”du” till någon.Andra du:
Nang (นาง och uttalas med låångt a mer åt ”aj”-aets håll.)- Säger man om man till tjejer. Används av äldre familjemedlemmar för att titulera typ tonårstjejer eller bara för att titulera någon som ”tjejen”. Oftast vanligast bland äldre att säga till småtjejerna. Även ett smekord. (Betyder ungefär samma som jing sao, หญิงสาว om någon kan förklara det)
Jing (หญิง) – Samma som ovan nang bara att det är ett annat ord.
Hamm – Säger man till killar i samma fall som med ovan ”nang” och “jing”.
Mung –Ett väldigt fult sätt att säga ”du” på. Används liksom ”go” väldigt mycket i isan.—
Jag tror detta var precis alla titlar jag kunde komma på!
Har jag missat någon så får ni la skrika till.Hej. Jag undrar i vilket sammanhang man säger “rao” till någon? Travaren
-
9 August, 2009 at 10:22 am #431094
@Travaren wrote:
Hej. Jag undrar i vilket sammanhang man säger “rao” till någon? Travaren
Angående rao (เรา)
Det framgick ju dåligt av det jag skrev ja. Får göra ett bättre försök:
Jag tror om det är nya människor som man inte känner. Typ om du på något vänster träffar Eva på en thaifest och börjar chitchatta med henne bara för att ni sitter vid samma bord. Det är i sådana sammanhang jag hört folk säga “rao”, de har ingen aning om vem människan de pratar med egentligen är. Jag är inte säker men det känns som om det är lika formellt som “Ni” fast det används i vardagssammanhang. Det är nog inget man säger i formella sammanhang som när du pratar med din jurist eller något sånt utan ett sätt att vara mer formell i vardagssammanhang. TROR JAG! Jag har på tok för dålig erfarenhet av riktigt formella sammanhang, kanske man använder det där med…Kosvet, suanil eller någon annan kanske har bättre erfarenhet av “rao”.
Tillägg: beakta att detta “rao” inte betyder “vi” i detta sammanhang utan “du”…
-
9 August, 2009 at 1:12 pm #431096
Vidare angående “rao” som “du” å finns där tydligen en liten diskussion angående betydelsen av ordet “เรา” på detta engelska forum.
“Now what’s really going to drive you nuts is when I tell you that there are situations where the word เรา means ‘you’
Doesn’t that sound crazy?!
But it happens. Especially (and most commonly) in interview-type scenarios. “
http://www.thai-language.com/ubb_cgi/ultimatebb.cgi?ubb=get_topic;f=43;t=000928
-
9 August, 2009 at 1:49 pm #431098
@jaiburiram wrote:
Skulle det kunna vara i betydelsen “du och jag” ?? Jag skulle vilja se ett exempel !
De flesta sammanhang jag hört det i är när man försökt bena ut gemensamma intressen,såsom:
gemensamma restauranger: “Rao kröi brai tan ahan ti ran … mai?” (Brukar du äta på restaurang …?)
eller gemensamma bekanta: “Rao kröi brai ban … mai?” (brukar du besöka…?)Jag uppfattar inte det som att man då menar “du och jag” utan mer “du”.
Om man tar exemplet från sidan så var det i intervjusammanhang det främst användes:
Interviewer: Do you ever feel at a loss for words that people summize you as the kind of girl who just burns through men?
Interviewer: บางทีเรารู้สึกอึ้งไหม ว่าคนจะสรูปว่าเราเป็นผู้หญิงที่เปลืองผู้ชายอย่างนี้Där uppfattar jag det som att man absolut inte kan mena “du och jag”.
Kanske borde sätta oss ner och lyssna extra noga vid intervjuer efter det där “rao”.
-
10 August, 2009 at 11:10 am #431101
“Rao” verkar vara allround. Min fru älskar att använda det på alla de sätt som beskrivits ovan och ibland även när hon menar “jag”. “Chan” använder hon nästan aldrig, det blir “hennes namn”eller “mamma” när hon pratar med barnen. Hon uppskattar också om jag undviker “phom”. Du är alltid “khun” och 3. pers”khun+namnet”. Hon kommer från Bangkok, mina svägerskor från Chiang Mai använder lite andra ord. Är det lokala variationer eller vad??
Bekräftar tråden att språket är lite diffust eller är det jag som inte förstår??
Kj
-
10 August, 2009 at 11:21 am #431102
Är det mest i Bangkok de använder “rao” som “du” ? :silent: travaren
-
10 August, 2009 at 11:22 am #431103
jo språket verkar skilja sig väldigt mycket, helt ovetenskapliga observationer men har svårt att komma ihåg att jag har varit i något annat land där folk faktiskt verkar ha så svårt att förstå varandra! små enkla saker kan ta 10 20 minuter att få fram och folk verkar ha väldigt svårt att förstå även dom minsta dialektförändringarna, det har hänt fler än en gång att jag har varit tvungen att snacka engelska med folk för att två Thailändare helt enkelt inte förstår varandra.
men när det gäller Bangkokfolket så tror jag ofta dom bara inte vill förstå för att visa sig lite finare / bättre.
summa sumarum, språket känns ibland komplett ologiskt och inte ultimat för kommunikation.
-
10 August, 2009 at 11:51 am #431105
@maprao wrote:
“Rao” verkar vara allround. Min fru älskar att använda det på alla de sätt som beskrivits ovan och ibland även när hon menar “jag”. “Chan” använder hon nästan aldrig, det blir “hennes namn”eller “mamma” när hon pratar med barnen. Hon uppskattar också om jag undviker “phom”. Du är alltid “khun” och 3. pers”khun+namnet”. Hon kommer från Bangkok, mina svägerskor från Chiang Mai använder lite andra ord. Är det lokala variationer eller vad??
Bekräftar tråden att språket är lite diffust eller är det jag som inte förstår??
Kj
Istället för “Phom”, kan jag då säga “nai” (mr)? tex: Nai Olav gamlang tan ahan krap. :study: Travaren
-
10 August, 2009 at 12:02 pm #431106
@Travaren wrote:
Istället för “Phom”, kan jag då säga “nai” (mr)? tex: Nai Olav gamlang tan ahan krap. :study: Travaren
Nai låter förjvlt att använda som “jag” :scratch: (tycker jag då) huruvida det går eller inte säger jag inget om.
Nai är något jag hör mina morbröder säger till sina söner när de ropar på dem så kanske jag är hjärnskadad av det. Men nai låter för mig som något man mer använder på andra än om sig själv.F.ö så håller jag med er angående att det verkar diffust ibland. Jag håller mig till det jag är van vid och det funkar när man är bland släkt och vänner.
Ber även om ursäkt om jag förvirrar er med nya saker, men kör på det ni redan kan, allt nytt är för om ni vill lära er mer nya saker.
-
12 August, 2009 at 6:50 pm #431107
Ordet “Ka” betyder “ja” inte “jag”. “Ka” används av kvinnfolket som en artig avslutning på en mening eller som ett svar till ett rop t ex om ngn ropa på dig så säger “ka” fast med ngt längre a.
Angående ordet “rao” har tyvärr inte thaitangentbord där kan ej skriva det på Thai. Men i alla fall så jag sett att många har inte riktigt kläm på vad den har för ordklass. Det är nämligen så här att ordet “rao” har olika “användninsområden” i en mening.
Betydelse och användning av ordet “rao”
“rao”=vi
“rao”=jag, används när man pratar med en kompis eller med personer i samma ålder, denna “rao” är en artig form av jag men på Thai som används inom kompiskrets,men ej i formellt sammanhang. T ex man kan inte använda ordet “rao” till en tjänsteman om man inte känner denna personligen förstås.
“rao”=du, används av en äldre person som talar till en yngre person oftast i frågande sammanhang. T ex “Noi khin khoa rue yang rao na? = Noi har du ätit eller?Som sagt Thai har många ordklasser för olika personer son man talar till och dessa ord kan i sin tur ha andra användningsområden eller rent av andra betydelse.
Killerracer “Chow Ka, eller Chaw ka” säger man ALDRIG till kungen eller dennes närmsta familjemedlemar. “Chow ka,eller Chaw ka” säger man möjligen förr i tiden till munkar och även nu till högre uppsatta personer. Det förekommer att man säger “Chow ka eller Chaw ka” i många thaisåpor där tjänare till t ex rika människor med rang säger “Chow ka eller Chow ka” som betyder ungefär som “ja frun, ja herre”
“Chow Ka, eller Chaw ka” är feminint d v s används av kvinnfolk. Motsvarande för karlar är “Kha rapp”.Om ngn vill veta mer så rekommendera jag att studera Thai på riktigt alltså inte sådana ostandardiserade kurser. Många thai vet tyvärr inte vad ordklass är därför man måste man lära sig från ngn som vet och kan förklara på ett ngt förståndigt sätt annars blir man bara förvirrad av det hela.
Thai är lika svårt/lätt som svenska för svenska folket. Det finns många thai som inte får godkänt på sina Thai prov och detta gäller även svenska för svenskar. Så konstigt är det inte!
Jag håller gärna i forsättning till vanligt vardag Thai/svenska. Hahahaaaah
-
13 August, 2009 at 6:08 am #431108
Tack för att du tog dig tid att svara Kostvet! Redde ut en hel del för mig faktiskt.
-
-
AuthorPosts
- You must be logged in to reply to this topic.