Same same but different – en berättelse

Dagen efter. En vanlig dag på jobbet med msn igång i bakgrunden. Pling! En ny användare som vill chatta “we met yesterday, remember me?”. Ja självklart, hur skulle jag inte kunna komma ihåg det? Vi började chatta och fortsatte även på kvällen. Chattandet fortsatte idoget både på dagarna och kvällarna.

Ibland kom svaren snabbt, ibland dröjde det 5 minuter eller mer. Ibland hjälpte hennes syster till med engelskan, ibland satt hon själv med en ordbok. Blev imponerad av att hon orkade sitta och slå upp så många ord, och så ofta. Det blev korta enkla meningar, sällan grammatiskt korrekt men fullt förståeligt. Hon hade kommit till Sverige i April och skulle åka hem i Juli. Under tiden skulle hon hjälpa sin syster med hennes barn.

Allt mellan himmel och jord diskuterades. Ämnet gled ofta in på mat. Förstod ganska snabbt att mat spelar en viktig roll för thailändare. Visst hade man ju käkat både pad thai och kyckling med röd curry till lunch lite då och då men hade ju aldrig hört talas om gastronomiska fenomen som t.ex “som tum” och “nam prik a pik”. Spännande grejer!

Några geografilektioner fick man också. Vart bor hon undrar du? Bangkok och isan. Hade väl hyffsad koll på vart Bangkok ligger på kartan. Men isan? Hm, hittade inte den staden på google earth… Aha! Ok, det visade sig vara hela norra Thailand. Ungefär som Norrland a.k.a. lapphelvetet här i Sverige där jag kommer ifrån. 🙂 En mer noggrann beskrivning av var blev nordöstra Thailand vid Mekongfloden nära Laos. Så egentligen kommer hon från Laos menade hon, same same but different?!

Efter ett par dagar bestämde vi att vi skulle träffas en gång till. Allt flöt på och chattande och dejtande fortsatte
intensivt. Jag kände mig väldigt soft och relaxad med henne. Inte alls som med svenska tjejer, som det av någon outgrundlig anledning oftast bara blir stelt, tråkigt och formellt med. Har väl inte träffat rätt helt enkelt? Eller så är man väl en sån där udda typ som inte kan få en “riktig” tjej, hmm?

Började samtidigt att googla om Thailand. Idag finns ju forum för det mesta så det måste finnas nåt svensk-thai-forum tänkte jag. Till slut hittade jag hit. Som jag skrev tidigare, ett forum fyllt med många goda råd och tips! Jjonsson´s jupaporn-tråd har varit guld värd. Så många situationer man känner igen sig i och kan skratta gott åt så här i efterhand.

Hon hade aldrig varit någon annanstans än hembyn, några tempel i närheten av den, fabriken i Bangkok och hos systern i Stockholm. Jag ville ge henne så många upplevelser som möjligt och dejterna varierade med allt från gamla stan, kaknästornet, thairestauranger, kolmården etc etc. Eftersom jag är intresserad av skidåkning garanterade jag henne att hon skulle få uppleva snö innan hon åker hem. Snö? Mitt i sommaren? Ja! Färden gick till Torsby där det finns en skidtunnel med konstsnö där tokar som jag själv kan åka längdskidor även under sommarhalvåret. Konstsnö, jag förklarade att det är same same but different, nästan som natursnö. Minus tre grader i tunneln och snö. Lite kallt kanske, men kul! Härligt att få uppleva kontrasterna mellan 20-25 plus- och 3 minusgrader. Världen är bra liten, det visade sig att det finns minst en man i Torsby som har en fru från Thailand! Torsby är alltså mer än bara Svennis och fotboll!

Hennes flygbiljett hem var bokad till slutet av Juli. Det kändes enormt tråkigt att inte få vara tillsammans längre när vi nästan precis träffats. Då visade det sig att det går att förlänga visumtiden, och flygbiljetten var ombokningsbar. Så vad väntar vi på sa jag? Ringde migrationsverket och de berättade exakt vad jag skulle söka på på deras webbsida och
vilken blankett jag skulle fylla i. Det var inte helt enkelt att fylla i blanketten, men det gick till slut. Tog ledigt en dag från jobbet för en tur till migrationsverket. Vi åkte tidigt och trodde vi skulle vara där först, men det var visst fler som trodde samma sak.

Efter en lång väntan så var det ca 10 nummer kvar i kön innan vår tur. Då kommer en tant och sätter upp lappar om att idag kan de minsann inte ta emot betalningar med kontokort pga datastrul. Och jag som förstås förlitar mig på tekniken och aldrig har kontanter. Fick springa till närmaste bankomat och ta ut cash. Det skulle tydligen gå snabbare att få beslut om förlängning om man betalade på en gång. Det tog väl 15min fram och tillbaka till bankomaten, hann precis tillbaka, 1 nummer kvar i kön innan vår tur. 25 grader ute och en kvarts sprint, svetten rann ordentligt när vi satt i båset med alla papper. Det måste ha sett riktigt knasigt ut! Cashade 1500:- och vi fick beslutet på en gång, hon fick stanna 3 månader till…

Efter att ha träffats i ca två månader och jag hjälpt henne att få visumet förlängt i ytterligare tre så tyckte hon att det var dags att flytta in hos mig. Ok! Varför inte? Hon hade ju redan sovit över nån helg och det gick ju bra. Många tyckte att nu gick det minsann alldeles för snabbt: “Oj, ska hon redan flytta in? Gud va konstigt?”. Men vad är det som är så konstigt egentligen? Vad är det man ska vänta på? Som så mycket annat här i livet är det ju en coin-flip. Antingen funkar det eller så funkar det inte. En kollega tyckte att det var jättekul, hon hade nämligen flyttat ihop med sin man efter bara två månader (gifta sedan 10+ år tillbaka).

Dörren till en helt ny värld som hittills bara stått på glänt öppnade sig nu ännu mer. Det dröjde inte länge innan man hade en riskokare i köket. Vi har nog besökt alla thai-affärer i Stockholmsområdet med omnejd. Fisksås och en drös med andra flaskor med diverse såser, konservburkar av alla möjliga slag i köksskåpen och massor av färska grönsaker. Hon övertygade mig ganska lätt att frysta grönsaker inte är bra: “Buy for what?” , “Well, it´s easy”, “Maybe easy, but taste nothing because only water inside and no good”. Så sant, khao pad pak med frysta grönsaker är faktiskt inte alls lika gott
som med färska grönsaker. Inga mer frysta grönsaker helt enkelt!

Jag måste erkänna att jag tycker inte att fisksås i ren form är sådär supergott. Men för finsmakaren som vill ha ett kanske lite udda snacks-recept så kommer ett här: Blanda thai-salt, chili och fisksås efter tycke och smak. Små sura äpplen, körsbär eller blåbär, ta det som finns hemma helt enkelt och doppa i blandningen och ät, “aroi, ching ching!”.
Men för min del “mái aroi”, eller “mái aroi mak” (hoppas det blev rätt stavning och ordning på orden nu..) 🙂

Allt flöt på. Jag var på jobbet på dagarna och hon hemma i lägenheten. Det var alltid lika spännande att komma hem. Jag försökte komma iväg lite tidigare till jobbet och ta kortare lunch så man kunde skynda hem så tidigt som möjligt. Vad skulle man få för spännande mat? Vad hade hon hittat på under dagen? Mycket ris blev det förstås. Vem kunde ana att
något så enkelt som khao kai tiew, ris med thai-omelett, kunde vara så gott? Och sticky rice med laap gai, mums!

Ofta var hon ute på promenad och hon upptäckte snabbt att det finns ju faktiskt svamp på marken! Och mycket av den varan dessutom. Vet inte hur många kilo vi plockade under sommaren/hösten, men många blev det. Frysen var konstant full med förvälld svamp. Fryst svamp går bra, men inte grönsaker: “Freeze for what?”, “Because can not eat all now”. Logiskt, same same but different!

Bär och frukt har det också plockats en hel del. Härligt med en tjej som gillar att vara ute i skogen. Men, helst inte när det är mörkt. Det finns nämligen risk för spöken då. Huvaligen! Jag kände att jag älskar henne mer och mer för varje dag som går. Har ni någonsin sett en thaitjej klättra upp i ett äppelträd för att plocka de bästa och finaste äpplena? Om inte så kan jag berätta att det är en störtskön syn. Så spontant, enkelt och naturligt. Vem kan motstå en tjej som gör en sån sak? Inte jag i alla fall.

Allt var ju inte en dans på rosor hela tiden. Tvärtom. Jag hade läst om den så kallade tysta leken här på forumet. Jag har hittills aldrig behövt uppleva den. Jag tror att det beror mycket på att jag tidigt förklarade att om något är fel och hon inte säger vad som är fel så blir det helt omöjligt att rätta till felet och undvika det i framtiden. Fel är till för att rättas inte tystas. Jag inbillar mig att hon verkligen förstod vikten av att kommunicera. Jag minns så väl när hon slog upp ordet tålamod i ordboken och hur hon uttalade det nästan felfritt. Tålamod! Kwaam oht ton! Något som vi båda måste ha. Varje gång det “hettar till” eller blir för mycket av det goda (läs “thai-style”) tänker jag tillbaka på det.

Köpte boken Thailand Fever och vi läste den tillsammans ganska tidigt i vår relation. Vi kunde skratta åt en hel del som stämde precis med verkligheten. Annat pratade vi igenom och försökte förklara med konkreta exempel. Varför tar man inte hand om sina nära och kära på ett bättre sätt i Sverige? Vad är egentligen greeng-jai? Det finns tydligen minst 700 kombinationer med ordet jai i det thailändska språket. Det tycker jag säger en hel del om thailändsk kultur och deras sätt att vara. Hur många motsvarande ord finns det på svenska?

Under allt chattande och dejtande var ett givet inslag att försöka lära sig av varandras språk. Krokodil (jaw-ra-kay) är konstigt nog ett av de första thailändska orden som riktigt fastnade. För att effektivisera svenskainlärningen så fick hon en briljant idé. Post-it lapparna med svenska ord, hur man uttalade det och motsvarigheten på thailändksa satt snart överallt i lägenheten. På badkaret, garderobsdörren, spisen, kylskåpet etc. Detta visade sig vara mycket effektivt och är
något jag kan rekommendera till alla! Man slår verkligen två flugor i samma smäll, hon lärde sig svenska ord och jag thailändska.

Tiden gick snabbt. Alldeles för snabbt. Hon skulle åka hem i oktober. Hösten kröp allt närmare. Träden började skifta färg, suay mak, jättevackert, tyckte hon. Jag kände att jag bara måste åka med henne till Thailand. Fick tag på en billig biljett, 16 dagar skulle jungfruresan bli …

Innan jag fortsätter med att berätta om jungfruresan till Thailand tänkte jag flika in med lite annat.
Lite reaktioner och tankar.

Familjen reagerade inte så mycket egentligen. Det kanske är en reaktion i sig? Läste ett betänkansvärt thailändskt ordspråk på nån site som löd något i stil med “se upp med den som inget säger, man vet aldrig vad den tänker”. Hmmmm..

Det blev många reaktioner i kompiskretsen. Många olika men ändå lika reaktioner. En del helt sjuka…

“Vadå? Fick du ingen avsugning efter första dejten?!?”
– Öhhhh, nääee.. ?

“Wow, nu kommer du få jättemycket och skitbra sommarsex.”
– Ok, intresseklubben antecknar.

“Passa dig, hon har ju husdjur (son). Det kommer bara bli massa huvudvärk med det.”
– Kan ju lika gärna träffa en svensk “riktig” tjej med “husdjur”?

“Hon vill bara utnyttja dig för att komma till Sverige.”
– Den coin-flippen måste man ju ta.

“Hon vill bara åt dina pengar.”
– Pengar, pengar, pengar, Jag hatar pengar. Pengar betyder inte ett skit för mig. Pengar har en tendens att förändra de flesta människor, tyvärr oftast till det sämre. De 7 dödssynderna skulle garanterat aldrig skrivits ner om det inte vore för pengar. Mänsklighetens kanske sämsta uppfinning? Vem är det egentligen som bestämmer att en person är värd mer eller mindre än någon annan egentligen? Orkar inte ens tänka på det. Det kanske blir svårt att övertyga resten av planeten men vill man förändra världen måste man åtminstone börja med sig själv.
– Har skickat 5000 bath till föräldrarna varje månad sen i Juli. Ett F12-besök kan man väl ändå bjuda på? Vill skicka mer av ren välvilja men det har inte behövts. 5000 är samma summa som hon själv mäktat med att skicka efter att ha jobbat på fabrik i Bangkok 8-22 sex dagar i veckan.
– Har låtit henne shoppa loss ett par gånger faktiskt. Mycket som har varit paeng, dyrt alltså, men har förklarat att så är det här i Sverige.
– Med visdom uppsnappad härifrån forumet så visade jag tidigt i vår relation ställningen på mitt bankkonto, månadslön och fasta månadsutgifter.

“Häftigt med thaitjej, lycka till!”
– Det här kom från 2 st faktiskt, tack för det! Verkligen uppskattat! Det är verkligen skithäftigt! Man får åka berg- och dalbana varje dag, mestadels är åket en ren njutning. Ibland kanske åket stannar längst uppe på toppen för att sedan göra en läskig störtdykning rätt ner igen.

Tråkigt att så många reaktioner handlar om sex och pengar. Men det är väl kanske de 2 viktigaste sakerna för gemene man?

Hur som helst. Det måste vara ödet att jag befinner mig i den här situationen just nu. För ca 1.5 år sen tog det emot enormt på jobbet. Från att ha varit en riktig arbetsmyra hade jag ingen motivation alls, det enda man hörde var snack om aktiekursen och om hur alla måste jobba ännu hårdare fastän alla redan jobbade övertid. Jag jobbade ofta både kvällar och helger. Till vilken nytta? Aktiekursens välmående kanske? Personalen mådde illa. Företaget mådde illa. Själv hade jag nog begynnande magsår och en hälsoundersökning visade på lite förhöjt blodtryck. Högt blodtryck rimmar illa när man tränar 4-5 gånger i veckan och knappt fyllt 30.

Bästa kompisen som jobbar i samma bransch hade precis flyttat till Norge och han tyckte att jag också skulle flytta dit.
Han utlovade ingen stress alls och bara massa positiva grejer. Allt var i princip klart, jag skulle också dra till Norge.
Men i sista sekund kom någon konstig magkänsla att jag måste stanna kvar. Alla tyckte att jag var dum i huvet som stannade kvar. Det tyckte jag själv också och jag vet idag inte varför jag stannade kvar. Men det visade sig vara ett bra val.

Vändningen kom när min före detta chef frågade om jag inte ville börja på hans nya ställe, en hjälporganisation. Utan att tveka tackade jag ja på en gång. Brydde mig inte ens om lönen, hade fått tokhög lön om jag stannat kvar på gamla jobbet. Men som sagt pengar betyder ingenting för mig. Vem vill inte jobba för en hjälporganisation? Det är ju lön nog bara det. Redan första arbetsdagen kände jag hur kroppen mådde bättre. Äntligen kunde ju lilla jag hjälpa till och göra något vettigt för världen. Strax därefter kom även första dejten med thaitjejen. Det var verkligen tham dee – dai dee,
tham chua – dai chua. Gör bra – få bra, gör dåligt – få dåligt. Harmoni!