Död i Thailand utan försäkring

[stigaberg]

Många gamla oförsäkrade utflyttade vänner från Sverige har dött senaste tiden och lämnat stora skulder och förtvivlade thailändska sambor efter sig, flera har barn i Sverige som inte längre bryr sig om sin gamla pappa som kanske har druckit för mycket eller något annat skäl som gjort att dom brutit kontakten.
Det jag gärna vill veta av någon som verkligen vet är vad händer enl regelboken direkt efter ett dödsfall ?
Kroppen måste till Bangkok enl uppgift, varför och till vilken kostnad ?
Kan den brännas här och till vilken kostnad, måste då tillbaka från Bangkok.
Kan den begravas i Thailand ?
Kostnaden enl ud för hemtransport av kista ca 80-90000 kr. urna ca 10000 kr
Hoppas någon har svar på dessa frågor.
Valle

[Hemska Sven]

Att dö i Thailand borde inte ge några problem, om man talat om för sina anhöriga hur man vill ha det efter det att man lämnat jordelivet. En Buddistisk begravning behöver inte kosta mer än 20000 baht för en falang, men kan givetvis kosta mycket mer om man vill. Närmaste tempel ordnar det efter anhörigas önskemål. Att behöva ta kroppen till Bangkok om den inte ska transporteras till Sverige är bara påhitt. Men att skriva ett testamente i Thailand samt skriftligt berätta om man har några speciella önskningar, kan vara ett sett att göra det enklare för de efterlevande. Men alla har förstås inte några besparingar och då kan det bli utgifter för efterlevande. :flower:

[Lung Lennart]

En bekant till mig dog i Thailand utan försäkring. Barnen i Sverige brydde sig dock. Att hålla liv i honom ett par veckor på intensivvården på Bangkok Hospital kostade 300 000 Skr som skickades ner, men han dog ändå.
Änkan (Thai) fixade begravningen, ingen tur och retur Bangkok av kroppen krävdes. Traditionell Buddhistisk begravning och kremering på ortens tempel. Askan ströddes sedan ut i Siambukten.
Till alla överåriga som mer eller mindre permanent bor i Thailand, se till att ni har försäkringsskydd så att era barn i Sverige slipper utgifter för er. Blod är tjockare än vatten för många, även om det finns sådana som inte vill ha men gubben därnere att göra.

[Nille]

@Lung Lennart wrote:

En bekant till mig dog i Thailand utan försäkring. Barnen i Sverige brydde sig dock. Att hålla liv i honom ett par veckor på intensivvården på Bangkok Hospital kostade 300 000 Skr som skickades ner, men han dog ändå.
Änkan (Thai) fixade begravningen, ingen tur och retur Bangkok av kroppen krävdes. Traditionell Buddhistisk begravning och kremering på ortens tempel. Askan ströddes sedan ut i Siambukten.
Till alla överåriga som mer eller mindre permanent bor i Thailand, se till att ni har försäkringsskydd så att era barn i Sverige slipper utgifter för er. Blod är tjockare än vatten för många, även om det finns sådana som inte vill ha men gubben därnere att göra.

Bra slutpoäng där Lung Lennart. Vilket jobbigt läge man sätter barnen i. Även om man dragit, bildat ny familj, bett om att inte bli räddad, är det ju jättesvårt att bara låta sin förälder ligga och dö. Fan inte rättvist mot sina barn. Åtminstone se till så man inte blir körd till Bangkok Hospital som kommer hålla liv i gubben så länge pengarna tickar in. Bu för dem.

[Hemska Sven]

Bra slutpoäng där Lung Lennart. Vilket jobbigt läge man sätter barnen i. Även om man dragit, bildat ny familj, bett om att inte bli räddad, är det ju jättesvårt att bara låta sin förälder ligga och dö. Fan inte rättvist mot sina barn. Åtminstone se till så man inte blir körd till Bangkok Hospital som kommer hålla liv i gubben så länge pengarna tickar in. Bu för dem.[/quote]

Klart att det är lätt att bli blödig om gubben ligger på dödsbädden, men det alternativ ni snackar om dvs försäkring är inte ens möjlig för många mindre bemedlade svenska pensionärer. Både priset, åldern och eventuelle krämpor kan göra att försäkring är en omöjlighet. Vad återstår då? Flytta tillbaka, hem till sina barn i Sverige, knappast ett troligt scenario. Döden kommer vare sig man vill eller ej. Men Bangkok Hospital ska vi varna alla man känner för, de vanliga sjukhusen duger gott att dö på. :flower:

[Thailandaren]

Jag trodde Bangkok Hospital var bland de bästa sjukhusen i landet och har mycket proffisionell personal. Självklart därav ochså dyrare.

Sent from my iPad using Tapatalk

[Hemska Sven]

Klart är att deras sjukhus är extremt fräscha och du får bra vård där, men mer och dyrare vård än vad som krävs. Prisskillnaden mot ett vanligt sjukhus är mycket stor. Frågan är om man dör lugnare om man vet att de anhöriga blir “rånade”, när man tagit ner skylten.

Skickat från min HTC Desire 820s dual sim via Tapatalk

[villamoa]

Hej.

Har just fått reda på att min far är döende i cancer i Thailand,han har avsagt sig kontakt med oss i Sverige. Vårdats hemma av sin flickvän, nu klarar hon inte att vårda honom mer då han är för sjuk. Tyvärr finns inte pengar till varken sjukhus eller mediciner. Vi barn (han har inte haft större kontatk med oss)har inte heller möjlighet att skicka några pengar till detta heller. gubben har ingen försäkring heller så, det känns inge vidare att veta att han ligger där och har ont. Nu vill man bara att det ska gå snabbt och han får en vila från allt.

De har levt på hans folkpension i alla år, men den räcker inte till längre sen han blev sjuk. Frågan är vad händer efter hans död, hur har flickvännen råd att bo kvar i huset, måste säkert sälja och försöka hitta ny försörjning. Är dock väldigt tacksam att hon orkat ta hand om honom alla dessa år då han är en ilsk och jobbig gubbe. Synd att man inte planerar bättre för sin ålderdom och död.

[Nille]

Tack för att du delar med dig. Ja, detta är ett jobbigt läge oavsett vilken historia man än har. I din fars läge har han väl antagligen bestämt sig för att dö när pengarna tar slut, det är så de brukar resonera. När man sen är där känner man att man inte är redo. Någon ringer hem med svansen mellan benen och gör en pudel. Din far är i gott sällskap är jag rädd för.

[Hemska Sven]

@villamoa wrote:

De har levt på hans folkpension i alla år, men den räcker inte till längre sen han blev sjuk. Frågan är vad händer efter hans död, hur har flickvännen råd att bo kvar i huset, måste säkert sälja och försöka hitta ny försörjning. Är dock väldigt tacksam att hon orkat ta hand om honom alla dessa år då han är en ilsk och jobbig gubbe. Synd att man inte planerar bättre för sin ålderdom och död.

Jag är i en liknande situation, förutom att jag har bra kontakt med mina biologiska barn. Det är svårt att planera för sin död om ekonomin är klen, din far kanske avstår cancervård som ofta är extremt dyr och kanske bara förlänger pinan? Smärtlindring kan man få även i Thailand.
Inte ens många yngre människor med försörjningsbörda har planerat något för sin död, som kan komma snabbt.
Jag brukar fråga mig själv ibland när jag funderar över framtiden: Hur ser alternativen ut? Då är det lätt att stanna kvar i Thailand. Det kan inte vara sämre att dö här i Thailand än i Sverige.

[Nille]

@Hemska Sven wrote:

@villamoa wrote:

De har levt på hans folkpension i alla år, men den räcker inte till längre sen han blev sjuk. Frågan är vad händer efter hans död, hur har flickvännen råd att bo kvar i huset, måste säkert sälja och försöka hitta ny försörjning. Är dock väldigt tacksam att hon orkat ta hand om honom alla dessa år då han är en ilsk och jobbig gubbe. Synd att man inte planerar bättre för sin ålderdom och död.

Jag är i en liknande situation, förutom att jag har bra kontakt med mina biologiska barn. Det är svårt att planera för sin död om ekonomin är klen, din far kanske avstår cancervård som ofta är extremt dyr och kanske bara förlänger pinan? Smärtlindring kan man få även i Thailand.
Inte ens många yngre människor med försörjningsbörda har planerat något för sin död, som kan komma snabbt.
Jag brukar fråga mig själv ibland när jag funderar över framtiden: Hur ser alternativen ut? Då är det lätt att stanna kvar i Thailand. Det kan inte vara sämre att dö här i Thailand än i Sverige.

Dör man långsamt kan det vara mycket sämre, dör man snabbt är det mest ett problem för de efterlevanden. Vet inte hur jag skall göra när den dagen kommer faktiskt. Men om mina barn är i sverige blir ju valet lättare.

[Mikko]

Har ju sett några av mina vänners begravningar efter sjukdom .
En av dom hade varken fru eller sambo utan alla hans saker tog hyres väninnan då kompisen skickades till Bangkok för avvaktan om barnen hans skulle skicka hem honom till Sverige . Kostnaderna för dom steg för högt så han begravdes i tempel i Bangkok utan kostnader för någon. Den andra kompisen insjuknade i canser och jag hann träffa honom många gånger och hade samtal med honom om hans önskningar i allt . Han ville lämna allt till sambon men hann aldrig skriva ett testamente. Då han dog så var ju ambulans , polisen och läkare där på plats . Polisen pratade med mig som vittne och jag sa hans önskningar om allt och detta fungerade utan problem . Sambon fick allt han lämnade efter sig och dagen efter begravdes han i tempel där dom bodde . Jag själv har frågat en advokat om testamente och han svarade att jag kan skriva ett själv som ska vara på engelska och sen också översatt till Thai men översättarens godkända stämpel och 2 vittnen som garanterar min egen underskrift vilket jag gjort . Tror ju inte att mina egna barn är intresserade av att komma hit eller vara intresserade av möbler eller annat . Jag har så bra sambo och hennes dotter att jag vill att hon ska ta allt vidare i deras liv . Begravningen vill jag att ska ordnas här vi bor . Mina egna barn som är vuxna har jag pratat med om detta och dom tycker att det är ok

[Hemska Sven]

Testamente är ett sätt att visa att man bryr sig om sina närmaste även efter ens egen död. Det borde väl alla skriva? Risken att dö tillsammans i en olycka är finns också, så utformningen av testamentet är viktigt beroende på hur familjesituationen ser ut. Det är motbjudande att tala om döden när man fortfarande är frisk, men saker förändras snabbt ibland, och då kan det vara för sent. :flower:

[Author]

Posts