Hur ärver vi varandra

[maprao]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

@maprao wrote:

Om du får äga en rai med ditt hus på tycker jag verkar oklart. Om hustrun avlider och du ärver henne säger många att du får “låna raien med huset på” så länge du önskar.
kj

Hmmmf….. låter märkligt detta , säger inte emot alls utan ser det som en enorm framgång för mig , då menas att om jag har en Gul Husbok(vilket jag har ) med adress i frugans fastighet. Då kan jag låna hennes tomt och bo lvar i det huset jag byggt , så länge jag vill. Rätt uppfattat 🙂

Nej, tyvärr fel. Om hon avlider och du ärver henne skrev jag. Att du då kan ärva huset och raien är helt klart. Blir du tvingad att sälja säljer du ju billigt till den du litar mest på och gör också upp om vem som har nyttjanderätten så länge du lever.

Kj

[Thaisambo]

Med tanke på oklarheterna så har Du inga som helst garantier.

Dock tycker jag att det förefaller vara klart att Du kan bo kvar upp till ett år efter ett sådant dödsfall, meningen är att man under det året – respitåret – ska klara ut de ägarrättsliga förhållandena, t ex sälja fastigheten om man nu arvsrättsligt fått hela.

Under förutsättning att inget annat delägarskap finns och ingen annan har ägarrättsliga anspråk så är det här en sak att hantera mellan Dig och den myndighet som har att utöva tillsynen. Rent praktiskt borde det innebära ett beviljande av ett tillsvidare uppskov från kravet på att sälja fastigheten inom ett år – man låter saken vara vilande från den för övervakningen ansvariga myndigheten och så kan man göra om inga andra rättsanspråk finns.

Ett sånt beslut – att inte göra nånting i saken – har förstås inte formell rättsverkan, men fungerar om ingen annan vill göra sina anspråk gällande.

Huruvida Thailand har något preskriptionssystem för sådana här rättsanspråk som kan tvinga fram en sån här försäljning pga initiativ från nägon rättshavare inom viss tid vet jag inte.

Sverige har ett sånt system, som reglerar t ex svartbyggen, som måste rivas om någon kräver det – men där tillämpas en tioårig preskriptionstid, svartbygget får stå kvar om det gått mer än tio år sedan anläggandet.

Prata med advokat eller Amphur för att reda ut detta och eventuellt skriva avtal med berörda intressenter om rätten att bo kvar om makan skulle gå bort, det ser jag som rekommendabelt – annars är detta en gråzon.

Ser att Kjell skrev ungefär detsamma …. Men med lite andra ordval.

[Phonthaisongthaisilk]

Detta med att som farang i Thailand “leva och bo tryggt” v erkar inte existera om man hårddrar saker till sin spets. att bygga ett hus som jag tänker mig inom snar framtid för med sig risker för stora ekonomiska förluster. Min fru äger marken själv , dvs det finns ett papper som jag skrivit på att jag inte har nån arvsrätt till denna , detta pga att hon faktiskt betalat denna mark för helt själv intjänade slantar innan vi träffades här i Sverige . Om jag då nu bygger ett hus på detta så funkar det säkert så länge min fru inte förolyckas eller går bort i förtig pga sjukdom. Min hustru litar jag på , däremot inte hennes idag tonåriga bern , de vet inte vad “sillatham” är för något . å andra sidan kanske jag inte vill leva som änkling uppe i Isaan , men skulle i alla fall svida att se huset misskötas samt ev säljas bort och mina sparslantar supas upp av nån Thaislyngel som gift in sig i familjen 🙁

[maprao]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Detta med att som farang i Thailand “leva och bo tryggt” v erkar inte existera om man hårddrar saker till sin spets.

Det tror jag är rätt konstaterat.
@Phonthaisongthaisilk wrote:

Min fru äger marken själv , dvs det finns ett papper som jag skrivit på att jag inte har nån arvsrätt till denna , detta pga att hon faktiskt betalat denna mark för helt själv intjänade slantar innan vi träffades här i Sverige .

Det tror jag man kan makulera men det vet Göran bättre, hoppas han svarar.

Men ärver hon ingenting från dig av det du intjänat innan ni träffades?? Om hon gör det varför ska du då inte ärva henne??

Kj

[Phonthaisongthaisilk]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Detta med att som farang i Thailand “leva och bo tryggt” v erkar inte existera om man hårddrar saker till sin spets.

Det tror jag är rätt konstaterat.
@Phonthaisongthaisilk wrote:

Min fru äger marken själv , dvs det finns ett papper som jag skrivit på att jag inte har nån arvsrätt till denna , detta pga att hon faktiskt betalat denna mark för helt själv intjänade slantar innan vi träffades här i Sverige .

Det tror jag man kan makulera men det vet Göran bättre, hoppas han svarar.

Men ärver hon ingenting från dig av det du intjänat innan ni träffades?? Om hon gör det varför ska du då inte ärva henne??

Kj

Nej , jag tänker på Thaivis även jag, mitt är mitt 🙂 Skrev både samboavtal samt samt som nu gifta avtal om att huset samt enskilda tillgångar är mina , men vid dödsfall så ärver hon mig som min hustru . Men det är ju skillnad …. Thai tänker på Thaivis , dvs . först familjen ,och däri ingår aldrig Farang som fullvärdig medlem .

[stgrhe]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Skrev både samboavtal samt samt som nu gifta avtal om att huset samt enskilda tillgångar är mina , men vid dödsfall så ärver hon mig som min hustru . Men det är ju skillnad …. Thai tänker på Thaivis , dvs . först familjen ,och däri ingår aldrig Farang som fullvärdig medlem .

Det här har inget med gula boken att göra men om det är Sverige du menar ärver inte din efterlevande fru något från dig om ni tecknat ett äktenskapsförord där hus och tillgångar är din enskilda egendom. För att så skall ske behöver du teckna ett inbördes testamente där du ger henne fullarvsrätt till alla tillgångar som inte per automatik ärvs av eventuella bröstarvingar.

Göran

[stgrhe]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Detta med att som farang i Thailand “leva och bo tryggt” v erkar inte existera om man hårddrar saker till sin spets.

Det tror jag är rätt konstaterat.
@Phonthaisongthaisilk wrote:

Min fru äger marken själv , dvs det finns ett papper som jag skrivit på att jag inte har nån arvsrätt till denna , detta pga att hon faktiskt betalat denna mark för helt själv intjänade slantar innan vi träffades här i Sverige .

Det tror jag man kan makulera men det vet Göran bättre, hoppas han svarar.

Men ärver hon ingenting från dig av det du intjänat innan ni träffades?? Om hon gör det varför ska du då inte ärva henne??

Kj

Kjell, frågan är lite komplicerad eftersom det finns olika lagparagrafer att ta hänsyn till. Men vid ett eventuellt dödsfall, i det här tänkta fallet hustrun, torde den efterlevande maken ärva kvarlåtenskapen om de skrivit ett testamente i Thailand. Utan testamente kommer maken, även i de fall han är thailändrare, en bra bit ner på listan över de som får dela. Två testamenten (man har inga inbördes testamenten i Thailand), ett för vardera maken är absolut A och O här i Thailand.

Det problem som kan uppstå vid arv av mark är om arvet överklagas och beslut tas i domstol. Än större problem kan det bli vid en eventuell skillsmässa, om den leder till stridighet med avgörande i domstol, eftersom, det till skillnad från arvslagsstiftningen, inte finns något lagrum där mark kan överlåtas till den utländska parten. Normalt skall ju kvarlåtenskapen av det som är Sin Somros delas rakt av men det finns domstolar, som med hänvisning till de berörda dokumentet, dömt marken helt till den thailändska partens fördel.

Med anledning av detta rekommenderar jag att man som utlänning åtminston “äger” själva huset(n) eftersom man som minst då erhåller hälften av dess värde. Huset går att skiljas ägarmässigt från marken men är mer komplicerat om det görs när huset väl är klart.

Göran

[Mikko]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

@maprao wrote:

Om du får äga en rai med ditt hus på tycker jag verkar oklart. Om hustrun avlider och du ärver henne säger många att du får “låna raien med huset på” så länge du önskar.
kj

Är det inte bara Amerikaner som får äga en rai men detta lika osäkert ??
Vi svenskar kan inte äga ett endaste dugg land .
Men vid ett ev dödsfall inom ett år kan jag skriva ett hyres kontrakt av landet med ev arvtagare eller innan redan med ev fru . Är jag hellt fel ute ?

Ang det jag läste att skriva äktenskaps förord om ev hus , kvarlåtenskap mm ska detta avtal bevittnas av 2 st och registreras samtidigt som äktenskap registreras . Har det inte registrerats samtidigt eller före så är det bara domstolen som kan godkänna och registrera ett avtal mellan makar efter giftemåls registrering .
Men det du ägde innan äktenskap är ditt eget och det hon hade hennes

mikko

[Phonthaisongthaisilk]

Detta med att jag kan äga det hus jag bygger , det har jag klart för mig. Det skall skrivas bygglov och annat i mitt namn.
detta med ett inbördes testamenete , det har jag skrivit ett , dvs om hun är min lagvigda hustru när jag avlider så ärver hon mig fullt ut som min hustru , om vi däremot separerar skiljs) så får hon intet 🙂

[Mikko]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Detta med att jag kan äga det hus jag bygger , det har jag klart för mig. Det skall skrivas bygglov och annat i mitt namn.
detta med ett inbördes testamenete , det har jag skrivit ett , dvs om hun är min lagvigda hustru när jag avlider så ärver hon mig fullt ut som min hustru , om vi däremot separerar skiljs) så får hon intet 🙂

Men isf måst detta godkännas av domstol och registreras av domstolen , så tolkar jag lagen.
Du kan inte skriva ett avtal med din registrerade fru efter du gift dig Amphur bara
Ditt testamente gäller om den också registreras i Amphur där ni bor och bevittnas men gäller kvarlåtenskap .
Inte arvsrätt som ex land som du aldrig kan äga.
Så fattar jag lag texterna som finns översatta på Engelska…
Oavsett vad du köper in, bygger , registrerar utan godkännda registreringar efter giftemål eller domstols godkännande så är det 50/50 vid skiljsmässa

Titta på inlägg (skriv aldrig på ) Göran svarade mig och med lagtext

mikko

[stgrhe]

@Mikko wrote:

Är det inte bara Amerikaner som får äga en rai men detta lika osäkert ??
Vi svenskar kan inte äga ett endaste dugg land.

Amerikaner får äga land på samma villkor som vi svenskar, dvs

1) Genom att investera 40 miljoner baht i thailändska statspapper under fem år och dessutom få regeringens tillstånd; eller

2) Genom arv och då i högst ett år.

I båda fallen gäller det högst en rai och i det första fallet endast i vissa områden.

Det amerikanska medborgare har rättighet till och endast de, är att äga ett bolag till 100%, dvs. utan thailändskt delägande.

Göran

[stgrhe]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Detta med att jag kan äga det hus jag bygger , det har jag klart för mig. Det skall skrivas bygglov och annat i mitt namn.
detta med ett inbördes testamenete , det har jag skrivit ett , dvs om hun är min lagvigda hustru när jag avlider så ärver hon mig fullt ut som min hustru , om vi däremot separerar skiljs) så får hon intet 🙂

Inbördes testamenten gäller inte i Thailand så har du ett sådant tecknat i Sverige gäller det endast där. Du och din fru bör båda ha var sitt testamente enbart för den egendom ni har i Thailand. Testamentena skall vara tvåspråkiga men behöver inte registreras hos någon myndighet för att vara giltiga. De bör dock vara undertecknade av en thailändsk jurist.

Göran

[stgrhe]

Det finns sex arvsklasser i Thailand där arvingarna äver i följande grad (sektion 1629 av The Civil and Commercial Code Law):

1. Efterlevande barn
2. Föräldrar
3. Helsyskon
4. Halvsyskon
5. Far- och morföräldrar
6. Morbröder, farbröder, mostrar och fastrar (ej ingifta sådana)

Efterlevande maka/make är också en arvinge enligt sektion 1635 av CCCL.

Genom ett testamante bestämmer man själv hur arvet skall fördelas och tvingande arv, så som för svenska bröstarvingar, finns inte.

Göran

[Mikko]

@stgrhe wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Detta med att jag kan äga det hus jag bygger , det har jag klart för mig. Det skall skrivas bygglov och annat i mitt namn.
detta med ett inbördes testamenete , det har jag skrivit ett , dvs om hun är min lagvigda hustru när jag avlider så ärver hon mig fullt ut som min hustru , om vi däremot separerar skiljs) så får hon intet 🙂

Inbördes testamenten gäller inte i Thailand så har du ett sådant tecknat i Sverige gäller det endast där. Du och din fru bör båda ha var sitt testamente enbart för den egendom ni har i Thailand. Testamentena skall vara tvåspråkiga men behöver inte registreras hos någon myndighet för att vara giltiga. De bör dock vara undertecknade av en thailändsk jurist.

Göran

Göran en fråga då . Om ex en som enligt testamentet blivit avlös överklagar arvet . Måste inte detta testamente vara registrerat för att få 100% betydelse och inte kan överklagas . Nu pratar jag gällande regler i Thailand

[flintstone]

Varför inte välja den enklaste och enligt mig, den säkraste metoden…?
Låt den en thai (hustru, vän e dyl) bli ägare och skriv ett 30 års leaseavtal på marken och registrera avtalet i landoffice.
Det är, vad jag vet, det säkraste sättet för en farang att “äga” mark i TH.

[Phonthaisongthaisilk]

@flintstone wrote:

Varför inte välja den enklaste och enligt mig, den säkraste metoden…?
Låt den en thai (hustru, vän e dyl) bli ägare och skriv ett 30 års leaseavtal på marken och registrera avtalet i landoffice.
Det är, vad jag vet, det säkraste sättet för en farang att “äga” mark i TH.

Detta är vad jag funderat på en längre tid, dock kan detta tydligen förklaras ogiltigt om min maka dör och barnen
ärver min avlidna maka, men då infinner sig frågan om barnen inte redan innan min maka går bort av min maka kan tvingas att skriva på ett avtal som tvingar arvtagare att låta hennes ev.änkling sitta i “orubbat bo”.

[hasseigoteborg]

@flintstone wrote:

Varför inte välja den enklaste och enligt mig, den säkraste metoden…?
Låt den en thai (hustru, vän e dyl) bli ägare och skriv ett 30 års leaseavtal på marken och registrera avtalet i landoffice.
Det är, vad jag vet, det säkraste sättet för en farang att “äga” mark i TH.

Det kostar ju en slant i avgift att registrera ett leasingavtal. 1,5% av leasingens värde. Och dom går inte med på att sätta det till 0. Och detta är oberoende av vem som är lease-givare/tagare.

Sedan finns ju ett alternativ. Usufruct. Denna har till skillnad från leasingen möjlighet till lifetime istället för 30 år. DVS det kan gälla till farangen dör. Om ägaren dör följer avtalet med till arvingarna som fortfarande inte kan kasta ut farangen. Avgiften för detta avtal är även det 1,5% men om man är gifta så är det några hundra thb.

Sedan har man ju alltid detta med om man kan/vill bo kvar. Även om man är buden av ett leasing/Usufruct så kan ju släkten ställa till ett helvete som man inte vill/törs bo kvar. Särskilt då om vi pratar tomt utanför dom normala farangområdena.

hf

[maprao]

@hasseigöteborg wrote:

Sedan har man ju alltid detta med om man kan/vill bo kvar. Även om man är buden av ett leasing/Usufruct så kan ju släkten ställa till ett helvete som man inte vill/törs bo kvar. Särskilt då om vi pratar tomt utanför dom normala farangområdena.
hf

Trots att vi bor på vischan har vi drygt 30 mil till närmaste släkting och det är ett bra avstånd på alla sätt och vis.

Kj

[Hemska Sven]

Strålande rekommendation FLINTSTONE, precis som jag också listat ut. Detta plus testamente till frun för det övriga av tillgångarna som du vill ska tillfalla henne. Dör hon före dig så sitter du säkert i huset tills leasingavtalet går ut. Enda nackdelen är den än så länge relativt lilla årliga uthyrningsskatten som ska betalas. :flower:

[stgrhe]

@flintstone wrote:

Varför inte välja den enklaste och enligt mig, den säkraste metoden…?
Låt den en thai (hustru, vän e dyl) bli ägare och skriv ett 30 års leaseavtal på marken och registrera avtalet i landoffice.
Det är, vad jag vet, det säkraste sättet för en farang att “äga” mark i TH.

Mark är i förekommande fall bara en del i ett arvsbo så en markleasing är inget substitut för ett testamente. När det gäller mark och om man är gift med en thailändsk medborgare, är för övrigt en “usufruct” eller en “superficies” bättre alternativ än markleasing.

Göran

[stgrhe]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

@flintstone wrote:

Varför inte välja den enklaste och enligt mig, den säkraste metoden…?
Låt den en thai (hustru, vän e dyl) bli ägare och skriv ett 30 års leaseavtal på marken och registrera avtalet i landoffice.
Det är, vad jag vet, det säkraste sättet för en farang att “äga” mark i TH.

Detta är vad jag funderat på en längre tid, dock kan detta tydligen förklaras ogiltigt om min maka dör och barnen
ärver min avlidna maka, men då infinner sig frågan om barnen inte redan innan min maka går bort av min maka kan tvingas att skriva på ett avtal som tvingar arvtagare att låta hennes ev.änkling sitta i “orubbat bo”.

Det är rätt uppfattat att en fru, i det här fallet, kan säga upp ett avtal som tecknats med hennes make inom äktenskapets ramar och det kan hon göra också en viss tid efter det att äktenskapskilnad inträtt. Däremot, om hon avlider, har inte hennes arvingar den möjligheten utan lagen säger att de måste honorera en markleasing, usufruct, superficies eller habitation right.

Vidare, något som motsvarar det svenska “orubbat bo” finns inte i Thailand.

I ditt fall är det bäst med en usufruct som gäller så länge du lever i kombination med ett testamente där du ärver din fru. Usufruträtten ger dig då rätten att bo kvar så länge du lever och testamentsrätten ger dig möjlighet att, inom ett år efter din frus bortgång, sälja eller ge bort marken till vilken thailändare du vill med fortsatt rättighet att bo kvar.

Göran

[maprao]

Kanske lite trög men jag har inte förstått följande.

Kan en usufruct också sägas upp under äktenskapet?
Kan farangen säga upp det avtal som som många skrivit på beträffande avsägande av arvsrätt beträffande mark?

Kj

[stgrhe]

@maprao wrote:

Kanske lite trög men jag har inte förstått följande.

Kan en usufruct också sägas upp under äktenskapet?
Kan farangen säga upp det avtal som som många skrivit på beträffande avsägande av arvsrätt beträffande mark?

Kj

I the Civil and Commercial Code Law finns den en paragraf, som är viktig. Det är paragraf 1469 som lyder:

“Any agreement concluded between husband and wife during marriage may be avoided by either of them at any time during marriage or within one year from the day of dissolution of marriage; provided that the right of third persons acting in good faith is not affected thereby.”

Således, om man tolkar innebörden av den paragrafen bokstavligt bör det vara möjligt att förklara det berörda dokumentet ogiltigt för så vida: 1) det tecknats inom äktenskapet; 2) tredje part skadas inte; och 3) dokumentet anses vara en överenskommelse mellan makarna och inte en överenskommelse mellan den utländska parten och myndigheten.

Jag är nog benägen att tro att det dokumentet inte kommer att anses som ett avtal mellan makarna beroende på att det strider mot andra lagparagrafer att man som utlänning inte får äga mark. Inom kontrakt är det viktigt att man skall ha klart för sig att man aldrig kan förhandla bort något som strider mot den lag som avtalet baseras på.

Göran

[maprao]

@stgrhe wrote:

@maprao wrote:

Kanske lite trög men jag har inte förstått följande.

Kan en usufruct också sägas upp under äktenskapet?
Kan farangen säga upp det avtal som som många skrivit på beträffande avsägande av arvsrätt beträffande mark?

Kj

I the Civil and Commercial Code Law finns den en paragraf, som är viktig. Det är paragraf 1469 som lyder:

“Any agreement concluded between husband and wife during marriage may be avoided by either of them at any time during marriage or within one year from the day of dissolution of marriage; provided that the right of third persons acting in good faith is not affected thereby.”

Således, om man tolkar innebörden av den paragrafen bokstavligt bör det vara möjligt att förklara det berörda dokumentet ogiltigt för så vida: 1) det tecknats inom äktenskapet; 2) tredje part skadas inte; och 3) dokumentet anses vara en överenskommelse mellan makarna och inte en överenskommelse mellan den utländska parten och myndigheten.

Jag är nog benägen att tro att det dokumentet inte kommer att anses som ett avtal mellan makarna beroende på att det strider mot andra lagparagrafer att man som utlänning inte får äga mark. Inom kontrakt är det viktigt att man skall ha klart för sig att man aldrig kan förhandla bort något som strider mot den lag som avtalet baseras på.

Göran

1. Således kan en usufruct sägas upp under äktenskapet eller ett år efter en separation.

Då uppkommer föjlande fråga. Om min bror tecknar en usufruct min hustru, kan den då sägas upp? Det är ju inte något avtal inom äktenskapet. Jag kanske sedan kan få min brors tillåtelse att bo där.

2. Jag har till landoffice avsagt mig något som jag inte har eller kommer att kunna få enligt lagen!!

Kj

[hasseigoteborg]

@maprao wrote:

Då uppkommer föjlande fråga. Om min bror tecknar en usufruct min hustru, kan den då sägas upp? Det är ju inte något avtal inom äktenskapet. Jag kanske sedan kan få min brors tillåtelse att bo där.

2 Reflektioner.
Om ni gör så så blir det ju skatt på usufruct’en.
Och vad händer om din bror trillar av pin.

hf

[stgrhe]

@hasseigöteborg wrote:

@maprao wrote:

Då uppkommer föjlande fråga. Om min bror tecknar en usufruct min hustru, kan den då sägas upp? Det är ju inte något avtal inom äktenskapet. Jag kanske sedan kan få min brors tillåtelse att bo där.

2 Reflektioner.
Om ni gör så så blir det ju skatt på usufruct’en.
Och vad händer om din bror trillar av pin.

hf

Helt rätt, i stället för ca 100 baht kommer det att kosta 1.5% av det av land office ansatta värdet på fastigheten. Sedan håller jag med Hasse om faran i att låta din bror stå som s.k. “usufructuary” eftersom rätten kommer att upphöra i och med hans frånfälle.

Då är det bättre med en usufruct i ditt namn och ett testamente från din fru som ger dig marken i händelse av en förtida död för henne. Du kan då ge marken till en av dina döttrar men din usufructrätt kommer att finnas kvar. I det läget finns heller ingen möjlighet för din dotter att säga upp rätten.

Visst, riktigt heltäckande är det inte men lever man i ett sunt och harmoniskt äktenskap och tillika inte bor i fruns by, är det nog det bästa sättet man kan “försäkra” sig på.

Göran

[Nemo]

Det säkraste sättet är att inte äga någonting, utan att hyra.

[SatanG]

@Nemo wrote:

Det säkraste sättet är att inte äga någonting, utan att hyra.

Ännu säkrare är nog att stanna hemma 🙂

/ SatanG

[maprao]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

avtalen är för att barnen inte skall kunna ta huset ifrån mig så länge jag känner för att bo där, man vet aldrig vem av oss som först faller ifrån…..

Efter vad jag förstår är det då bättre med inbördes testamenten.

Men det finns andra trådar som tar upp detta i detalj.

Kj

[Birger]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

avtalen är för att barnen inte skall kunna ta huset ifrån mig så länge jag känner för att bo där, man vet aldrig vem av oss som först faller ifrån…..

Efter vad jag förstår är det då bättre med inbördes testamenten.

Men det finns andra trådar som tar upp detta i detalj.

Kj

Inbördes testamente finns inte i thailändsk arvslagstiftning. Ni måste skriva var sitt, farliga saker. Hon kan ju ändra sitt och det behöver inte falangen veta…

[Phonthaisongthaisilk]

Mmmmm… kändes även för mig lite svajigt detta med inbördes testamente , en usufrucht tillsamans med en Superficies
skulle ju enligt tidigare inlägg i annan tråd vara det optimala för att “säkert bo kvar” 🙂

[maprao]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Mmmmm… kändes även för mig lite svajigt detta med inbördes testamente , en usufrucht tillsamans med en Superficies
skulle ju enligt tidigare inlägg i annan tråd vara det optimala för att “säkert bo kvar” 🙂

ALLA avtal tecknade mellan makar under äktenskapet kan sägas upp när som helst under äktenskapet, en usufrucht tillsamans med en Superficies t.ex. De kan också sägas upp efter en skilsmässa upp till 6 eller 12 månader, jag kommer inte ihåg vilket. De kan också sägas upp ensidigt av bara en part, alltså vem som helst kan säga upp vad som helst.

En bokvarförsäkring om din hustru avlider är ett rätt utformat testamente förutsatt att hon inte makulerar eller ändrar det före en ev bortgång.

Kj

[hasseigoteborg]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

En bokvarförsäkring om din hustru avlider är ett rätt utformat testamente förutsatt att hon inte makulerar eller ändrar det före en ev bortgång.

Kj

Problemet med ett testamente på bostaden är väl dock att man som falang inte får äga mark i Thailand. Så ärver du ett hus och tomt så har du ett år på dig att sälja tomten.

Det är kanske här ett usufrucht kan göra en skillnad. Du äger förvisso inte bostaden men du har rätt att bo kvar.

Sedan tror jag inget av dessa försök att rädda boendet fungerar om man byggt i fruns hemby. För där kommer nog släkten snabbt som attan se till att du inte vill bo kvar så dom kan ta över. Jag menar då att man kommer ju aldrig att trivas att bo i en håla där hela befolkningen bestämt att vi vill inte ha kvar farangen.

hf

[Phonthaisongthaisilk]

Kan nog stämma, dock skall detta inte byggas i Thaibyn utan i en mindre stad ca, 15 km från familjen….

[stgrhe]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Mmmmm… kändes även för mig lite svajigt detta med inbördes testamente , en usufrucht tillsamans med en Superficies
skulle ju enligt tidigare inlägg i annan tråd vara det optimala för att “säkert bo kvar” 🙂

ALLA avtal tecknade mellan makar under äktenskapet kan sägas upp när som helst under äktenskapet, en usufrucht tillsamans med en Superficies t.ex. De kan också sägas upp efter en skilsmässa upp till 6 eller 12 månader, jag kommer inte ihåg vilket. De kan också sägas upp ensidigt av bara en part, alltså vem som helst kan säga upp vad som helst.

En bokvarförsäkring om din hustru avlider är ett rätt utformat testamente förutsatt att hon inte makulerar eller ändrar det före en ev bortgång.

Kj

Det du syftar på Kj är generalklausulen 1469 i Civil and Commercial Code Law:

“Section 1469 of the Thailand Civil and Commercial Code
Any agreement concluded between husband and wife during marriage may be avoided by either of them at any time during marriage or within one year from the day of dissolution of marriage; provided that the right of third persons acting in good faith is not affected thereby.”

Mellan makar fungerar en usufruct som en “bo-kvar-försäkring” i händelse av förtida bortgång hos den thailändska makan/maken medan ett testamente som bäst kan ge “äganderätt” under ett år genom att fastigheten ärvs. Innan tolvmånadersperioden är över måste den utländska arvtagaren ha sålt/givit bort fastigheten till en thailändare.

Göran

[Nong]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Mmmmm… kändes även för mig lite svajigt detta med inbördes testamente , en usufrucht tillsamans med en Superficies
skulle ju enligt tidigare inlägg i annan tråd vara det optimala för att “säkert bo kvar” 🙂

ALLA avtal tecknade mellan makar under äktenskapet kan sägas upp när som helst under äktenskapet, en usufrucht tillsamans med en Superficies t.ex. De kan också sägas upp efter en skilsmässa upp till 6 eller 12 månader, jag kommer inte ihåg vilket. De kan också sägas upp ensidigt av bara en part, alltså vem som helst kan säga upp vad som helst.

En bokvarförsäkring om din hustru avlider är ett rätt utformat testamente förutsatt att hon inte makulerar eller ändrar det före en ev bortgång.

Kj

Detta är inte helt korrekt. Avtal kan sägas upp inom äktenskapet av makarna gemensamt. En leasing av t.ex. mark och/eller hus, som ägs av hustrun och, som ingåtts under äktenskapet kan sägas upp av endera parten ensidigt. Men det gäller inte en usufruct eller superficies. Dessa avtal kan inte sägas upp av markägaren ensidigt utan gäller tills usufructuarien eller superficiarien avlider. Om inte en begränsad giltighetstid skrivits i avtalet. Avtalen fortsätter att gälla också vid ev. forsäljning av marken.

[maprao]

“Section 1469 of the Thailand Civil and Commercial Code
Any agreement concluded between husband and wife during marriage may be avoided by either of them at any time during marriage or within one year from the day of dissolution of marriage; provided that the right of third persons acting in good faith is not affected thereby.”

@Nong wrote:

En leasing av t.ex. mark och/eller hus, som ägs av hustrun och, som ingåtts under äktenskapet kan sägas upp av endera parten ensidigt. Men det gäller inte en usufruct eller superficies. Dessa avtal kan inte sägas upp av markägaren ensidigt utan gäller tills usufructuarien eller superficiarien avlider. Om inte en begränsad giltighetstid skrivits i avtalet. Avtalen fortsätter att gälla också vid ev. forsäljning av marken.

Och detta är du 100 % säker på??

Kj

[Phonthaisongthaisilk]

Förmodligen gäller dett då inte en Usufr.samt Superf.
Övriga avtal mellan makar kan då i alla fall sägas upp ensidigt när som helst , MAO inget värde alla i äktenskapliga avtal 🙂 IOFS kan ett sådant vara ok om maka make avlider och ev barn gör anspråk, men om den ena parten avlider då finns ju inte längre nåt avtal eller :scratch:

MAO Superf. och Usufr. är det som gäller …. 🙂 Vem vet om dessa är hållbara bo kvar garantier tro…..

[Hemska Sven]

Min lösning med 30-års leasing av sambo verkar vara mera säkert om hon avlider först? Har skrivit testamente om jag avlider först. Men vi är ju som sagt bara sambos! :flower:

[Montnoveau]

[/quote]
Vi svenskar kan inte äga ett endaste dugg land .
mikko[/quote]

Jag har hela tiden haft för mig att en utlänning – alltså även svensk – kan äga 49% av mark?

[stgrhe]

@Montnoveau wrote:

Vi svenskar kan inte äga ett endaste dugg land .
mikko[/quote]

Jag har hela tiden haft för mig att en utlänning – alltså även svensk – kan äga 49% av mark?[/quote]

Nej det är fel, men det är också fel att inte utlänningar kan äga mark. Även om det är ytterst sällsynt så förekommer det och beträffande mark som ärvs så har en utlänning upp till 12 månader på sig att sälja marken, men under tiden är marken ägd av en utlänning.

[Phonthaisongthaisilk]

Mao så har man minst 12 mån på sig att sälja av samt flytta , underbart med en så lång frist 🙂

[Author]

Posts