Hur mycket skickar ni/du/partner till familjen i Thailand?

[Nisse]

Snackade med en kompis i Sverige ganska länge idag. Han var mäkta förvånad över hur mycket hans flickvän förväntas skicka till sin familj i Thailand. För oss som bor här är läget lite annorlunda, de förstår att vi förstår värdet på 5000 baht.

Klart vi skall hjälpa till, men vad är normalt?

[Enis]

Inte en satang….

Handlar lite prylar när vi så tycker när vi är och hälsar på….

[Travaren]

Min särbo i thailand skickar ingenting till sin familj. Däremot brukar hon besöka sin mor 2 ggr per år och då överlämna några tusen Bath, kanske 3-4 tusen och få med sig en säck ris hem. :salute: Travaren

[kostvet]

Det är väl ingen hungernöd där! Därför blir det noll sek och noll satang för min del. Men när jag åker och hälsar på vilken händer sällan brukar jag köpa saker åt några släktingar speciellt de små. Jag ger inte mycket till mina släktingar för jag vill inte att de ska tro att jag har pengar. Jag brukar säga att I Sverige så man hög skatt, dyrt att leva o s v. Mina släktingar brukar säga till mig att jag är snål. Visst fan är jag det annars har jag inte råd att åka flygplan brukar jag svara. Haha.

Många som bor på landet tror att om man har råd att åka flygplan så är man jätte rik!
Ett tips är att säga att här i Sverige så måste man till och med köpa trasor så brukar de flesta fatta att det är dyrt att leva här.

Tack för orden..

[Thaisambo]

Vi skickar ingenting alls.

Däremot har jag köpt lite verktyg billigt i Thailand (på Big C), skruvmejslar, bits, hylsnyckelsats, hammare, borrmaskin, borrstål och sånt. Mycket uppskattat – inte alla har tillgång till ordentliga verktyg ens. Och jag är mycket imponerad av hur de tar hand om verktygen, påminner om min gamle farfar på sin tid. Väl inoljade och alltid i bästa skick!

Det ger status att ha ordentliga grejer märker jag. Och prylarna är inte dyra med svenska mått – vi importerar samma saker från Sydöstasien och det är rejäla påslag i den svenska detaljhandeln – en mycket bra affär att göra så här, både för farangen och för thailändaren.

Vi fick önskemål om bocciaklot från Sverige också – jag blev lite häpen när jag undersökte det för jag kan just inget om boccia som tävlingsidrott. Sverige är dock framstående på området och har ett internationellt anseende och det var därför dom frågade.

Men de bästa (och dyraste) bocciakloten på svenska marknaden har franska namn – men de är MADE IN THAILAND!!!!!

Också ett sätt att främja thailändsk exportindustri – man kan be farangen köpa med sej lite exklusiva prylar från Sverige ….. Det är ingen idé – grejerna kommer ju från Thailand. Som våra svenska läkemedelstillverkare – man skickar grejerna runt i Europa så sjunker priset ….. Ebberöds bank?

[jjonsson]

@Nisse wrote:

För oss som bor här är läget lite annorlunda, de förstår att vi förstår värdet på 5000 baht.

Gör dom det?
För mig är 5.000 baht mycket och jag tycker faktiskt att det är ganska mycket med svenska mått också, men det är INTE en uppfattning vi delar i vår familj, jag blev ordentligt uppläxad häromdagen för att jag tyckte att just 5.000 baht var mycket.
Jag hånade thailändarna när jag sa så…

Nu tillhör jag ju “loosersarna” eller hur man nu vill se det, (men jag känner mig så i bland) i den här tråden det ser jag direkt, jag skickar 9.000 baht i månaden för att betala hyran på radhuset min fru äger.
Visst det är “vårt” radhus om man skall se det så, men det är hennes släkt som bor i det just nu.
Skulle jag få välja skulle vi sålt, i alla fall i det läge vi är nu.

Pengar har aldrig intresserat mig på det sättet och om jag kan hjälpa så har jag inte ont av det.
Ex finns det en man i detta huset, en morbror, han sliter hund för att få i hop till sin sons skolgång och är uppe med tuppen varje morgon för att åka till marknaden och skaffa råvara för att sedan sälja mat hela dagen, nästa dag samma igen.
Vill han bo i “mitt” hus är han varmt välkommen, men det finns exempel i huset där jag tänker annorlunda…

Tyvärr är det så att min ekonomi egentligen inte tillåter att jag skickar det jag gör, inte att det påverkar så, men thailandsresan tar längre tid att spara i hop till och man får tänka till när man vill göra något och i bland avstå.

För övrigt är frågan något jag funderat på länge, det är sällan man får raka svar.
Frågar man frun så skickar ju alla dubbelt upp mot mig och det är en fråga som är lite tabu att ta upp med andra farangmän, så tack för att du tog upp den! :thumbright:

[Herr Chang]

Detta är ju en ganska besvärlig fråga.

Min åsikt är dock att det är ganska oförskämt och opportunistiskt av thaisläkten att tycka att jag ska bidra till det ena och det andra. Friskt vågat hälften vunnet! Eller vadå? Ser man fru Chang som en prostituerad som man ska ha betalt för i all evighet?

Jag ska väl ta hand om min egen släkt egentligen, med deras resonemang? Inte så att det går någon nöd på min far och mor, men det är väl dom jag borde prioritera? Om det nu ska skänkas pengar? Jag skiter väl i fru Changs bröder… varav några är riktiga sopor. Dock förstås svärmor Changs favoriter…

Att fru Chang med egenhändigt intjänade pengar bidrar till bland annat sin far och mor har jag inget emot. Hon väljer förstås själv hur hon spenderar sina pengar.

Herr Chang har talat.

[jjonsson]

@Herr Chang wrote:

Jag ska väl ta hand om min egen släkt egentligen, med deras resonemang? Inte så att det går någon nöd på min far och mor, men det är väl dom jag borde prioritera? Om det nu ska skänkas pengar?

Intressant aspekt, problemet är ju inställningen att här behöver vi ju inte det.
“Government pay” som det heter, sen att detta sker vi autogiro på lönespecen, även kallad skatt är ju en annan femma…

@Herr Chang wrote:

Jag skiter väl i fru Changs bröder… varav några är riktiga sopor. Dock förstås svärmor Changs favoriter…

Det där känner jag igen!
Jag skulle vilja kunna välja VEM som som har nytta av det jag skickar.
Som jag nämnde finns det en farbror som jag bryr mig väldigt mycket om för han tar inget för självklart och han kämpar på stenhårt, medans andra spelar lotto, dricker Whiskey och ger frun en handflata.
Alla lever under taket jag betalar och det känns åt (forummjukvaran kommer nog att censurera det jag skriver här ändå)

Det svåra är ju för frugan dock, det är ju hon som måste ta diskussionen och inte jag.
Där är mitt verkliga dilemma….jag kan inte välja vem jag vill stötta…

[Herr Chang]

Ja jjonsson, din fru är väl liksom min fru indoktrinerad sen barnsben att hon måste bidra till sin familj.

Visst är det så att det finns pension till alla i Sverige, men minimumpensionen räcker inte långt. Min mor får inte mycket, så det är väl tur att min far får mer.

Jag har ingen lust att skicka pengar till latmaskar i Isaan, då ger jag hellre pengarna till min kära mor.

Herr Chang har talat.

[Micke063]

@jjonsson wrote:

Nu tillhör jag ju “loosersarna” eller hur man nu vill se det,

Frågar man frun så skickar ju alla dubbelt upp mot mig och det är en fråga som är lite tabu att ta upp med andra farangmän, så tack för att du tog upp den! :thumbright:

Känner igen mig själv i din beskrivning då min fru aldrig tar upp frågan om pengar med mig utom då någon i hennes omgivning har varit på henne extra mycket. Eller som härom dagen då hennes frisörska som är gift med en tysk talade om för henne att han minsann skickade henne 100 000bath titt som tätt. Då tog hon upp det. Jag frågade då min fru varför det i mina ögon ser ut som om hennes frisörska har typ inga pengar alls, bor i ett hål i väggen, har risiga kläder, etc etc. Om han nu skickar henne 100 000bath titt som tätt. Det hade hon inget svar på men hon skulle aldrig kunna tänka sig att någon skulle ljuga för henne eller att hon bara vill skrävla om “sin farang”.
Jo, hon sa förresten, hon kanske spar pengarna han skickar. Hmmm, vilka thai som inte haft pengar innan dom träffat sin farang spar pengar? Tror faktiskt inte dom existerar, inte efter vad jag sett i alla fall. Men jag kan ha fel.

Sen när jag är och hälsar på henne så är det alltid några av hennes kollegor, vänner etc, som är på mig och tycker att jag är en snål jä.el. Varför köper jag inte guld till henne, varför skickar jag inte min lön till henne? Nej, dom kan inte förstå vad hon ser i mig som inte överöser henne med guld. Sånt här gör faktiskt att jag tar desto större avstånd från allt vad pengar innebär. Som tur är så är min fru en klok kvinna som vet när hon ska gå in och föra över samtalet på något annat än pengar, hon ser väl hur mina ögon mörknar, gissar jag.

Över till huvudämnet, skickar jag pengar eller inte. Nej inte alla månader, jag skickar bara pengar till henne om jag vet att det är något speciellt hon behöver pengar till som hon egentligen inte har råd med. Nu tjänar hon ca 35 000bath/mån på sitt arbete så det går ju ingen nöd på henne. Och hon har gratis läkarvård etc. Och alla dom gångerna jag är där så blir det ju ändock en del extrapengar till henne plus ett liv i hennes ögon, i lyx då vi alltid gör en massa saker som hon aldrig annars gör. Nu kommer hon hit i nästa vecka för lite semester och det ska bli riktigt skönt då vi slipper konfronteras med dessa frågor om pengar som alltid annars kommer upp då jag är i Thailand.

/Micke

[Anders_37]

Klart man hjälper till.

Frun har en dotter som går på universitetet så vi skickar pengar till terminsavgifterna och sånt.
Visst kan hon ta studielån men vi har ju lite pengar över och då är hon skuldfri när skolan är färdig.
Sedan skickar vi lite till flickans och mormors uppehälle.
Dom har ju inte som vi med pension och komunalt bostadstillägg osv.
Kanske 5000 bat i månaden förutom terminsavgifter och sånt.

Skulle inte drömma om att säga nej.
Snarare frun som prutar ner beloppet.

[Herr Chang]

Det är klart vi hjälper till med skolavgifter och annat relaterat.

Vi bidrar dock inte till tanklösa bröder som förköpt sig på avbetalning.

Herr Chang har talat.

[Author]

Posts