Om frugan dör innan mig.

[goodolle]

Ett verkligt känsligt ämne här i Thailand. För det första så kan du inte äga en kvadratmillimeter mark i Thai men du kan vara skriven för MAX en rai som din villa står på om du är gift med en Thai. Om din älskade fru trillar av pinnen innan du så har du ett år på dig att göra dig av marken som huset står på. Vad brukar hända. Jo släkten blir som hyenor. De vill ta över allt så snabbt som möjligt och din en rai är plötsligt inte värt en stang. “Har tyvärr sett för många exempel på detta”. Oftast så handlar detta om faranger som köpt mark på landsbygden tillsammans med frugan och har inga barn tillsammans. Marken de har “farangen” köpt tillsammans med frugan delas snabbt upp bland parasit släktingarna snabbt innan hon hinner ens brännas. Känns det igen? Finns det ett säkert sätt att skydda marken man har köpt tillsammans med frugan. Nej för det ärvs av släktingarna och inte av farangen.

[carlsberg]

@goodolle wrote:

Ett verkligt känsligt ämne här i Thailand. För det första så kan du inte äga en kvadratmillimeter mark i Thai men du kan vara skriven för MAX en rai som din villa står på om du är gift med en Thai. Om din älskade fru trillar av pinnen innan du så har du ett år på dig att göra dig av marken som huset står på. Vad brukar hända. Jo släkten blir som hyenor. De vill ta över allt så snabbt som möjligt och din en rai är plötsligt inte värt en stang. “Har tyvärr sett för många exempel på detta”. Oftast så handlar detta om faranger som köpt mark på landsbygden tillsammans med frugan och har inga barn tillsammans. Marken de har “farangen” köpt tillsammans med frugan delas snabbt upp bland parasit släktingarna snabbt innan hon hinner ens brännas. Känns det igen? Finns det ett säkert sätt att skydda marken man har köpt tillsammans med frugan. Nej för det ärvs av släktingarna och inte av farangen.

Hahaha ! Vi pratar väl redan om bland annat detta i den andra tråden eller ? 💡

[goodolle]

Ja Carlsberg men tyvärr inte i rätt tråd.
Hur skall man göra för att stanna kvar i huset om frugan dör innan en själv om man inte har barn ihop?
Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem.
Om frugan inte har släktingar så kan man bara strunta i och anmäla dödsfallet för någon instans i Thai och bo lugnt kvar. Har svårt att tro detta men det endast som kollas stenhårt upp i Thai är faranger “aliens” som vi kallas då vi skriver på vårt tre månaders uppehållstillstånd.
Det finns en tredje väg också men den håller jag tyst om.
Att något företag eller liknande äger marken i ert namn är olagligt och att om det händer något så kan man få betala marken huset står på en gång till vilket många har fått göra här i Thai.

[carlsberg]

@goodolle wrote:

Ja Carlsberg men tyvärr inte i rätt tråd.
Hur skall man göra för att stanna kvar i huset om frugan dör innan en själv om man inte har barn ihop?
Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem.
.

Okej vi kör på nytt i denna tråd då 🙂

Angående att testamentera till kungen lät mycket intressant.
(vi bor ju just nu på land som vi får äga och bo på men inte sälja, för att det är kungens land redan. )

Detta håller dock på att ändras så att alla som bor på lagfarten kan snart även sälja tomten.
Just nu mäts det och skall delas upp så ingen får ha större yta än 2.5 rai för huset+tomten.
De började även med att man fick inte längre fick stå på 2 tomter med hus i våran by
(var ju min frus far som stog på våran tomt innan.) Nu står min fru på det.

Och skall enligt uppgift inte kosta något extra då alla familjer i byn omöjligen skulle ha råd att köpa loss marken nu.

Så om man kan testamentera det tillbaka till kungen sedan och på så vis bo kvar som farang är klart värt att ta en djupare titt på.

Har du någon källa på det ?

[Hemska Sven]

Du kan ju alltid leasa marken av frugan på 30 år, då kan inte hennes förskräckliga släkt ta den ifrån dig förrän dessa år har gått, inte heller belåna den på banken. Den spärras för detta via Landoffice registreringen av leaingkontraktet. Att blanda in kungen verkar vara att gå över ån efter vatten? Om ni är gifta så behöver hon inte heller betala skatt för “hyran”. :flower:

[Auan]

Kan ingen slå ihop dessa trådar tycker sambanden finns där.
Det är ju många som tror att lagar efterföljs i Thailand. Det som styr Thailand är pengar och klass tillhörighet. Nationalismen rasisismen i Thailand skulle inte få en SS soldat att blekna men människohandel är vardag alla ser stöter på den framförallt turister som inte kan bedöma skillnaden.

Tycker ingen skall behöva skämmas för att de reflekterar och skriver vad de ser och upplever i Thailand som utlänning. Våra nationella olikheter skall dryftas och ventilleras och att göra liknelser och överdrifter hjälper för att stå ut med vardagen här. De enda som inte klagar i Thailand är fasister och rasister detta gäller både utlänningar och Thailändare.

Tackar för goodolle förslag om kungen har varit inne på detta också men skulle gärna se flera förslag och framförallt finns det är det möjligt i detta landet.

[goodolle]

Ja Hemska Sven. Om du inbillar dig att din döda fru kan äga mark i 30 år så OK. Men det är verkligen svårt tror jag. Efter dödsfallet på markägaren så skall marken fördelas enligt Thailag så där har du fel.

[hasseigoteborg]

@goodolle wrote:

Ja Hemska Sven. Om du inbillar dig att din döda fru kan äga mark i 30 år så OK. Men det är verkligen svårt tror jag. Efter dödsfallet på markägaren så skall marken fördelas enligt Thailag så där har du fel.

Nej men ett leasingavtal gäller i 30 år oberoende av vem som äger marken. Och den följer med vid försäljningar och arv. Så man har fortfarande rätten att bruka efter att dom förskräckliga arvingarna tagit över.
Sedan kan man välja “Usufrucht” istället när man är gift. Då gäller avtalet tills leasetagaren dör.

hf

[Hemska Sven]

I det Thailand jag bor gäller ett, riktigt skrivet och på Landoffice registrerat, avtal hela leasingtiden, d.v.s. max 30 år. Därefter får gamarna bland arvtagarna ta vid.
Har man investerat i frugans hemby så kanske det blir svårt att bo kvar där efter hon tagit ner skylten, speciellt om släkten är förskräcklig, men det är nog ett annat ämne/tråd? :flower:

[Auan]

@Hemska Sven wrote:

I det Thailand jag bor gäller ett, riktigt skrivet och på Landoffice registrerat, avtal hela leasingtiden, d.v.s. max 30 år. Därefter får gamarna bland arvtagarna ta vid.
Har man investerat i frugans hemby så kanske det blir svårt att bo kvar där efter hon tagit ner skylten, speciellt om släkten är förskräcklig, men det är nog ett annat ämne/tråd? :flower:

Det är typ detta som är problemet att man tror att lagar gäller i Thailand kan bara hoppas att du inte får problem fast jag tvivlar. Landoffice registrerat de kan säkert hitta något fel på denna registrering stämpel stavning datum persons befogenhet du är ett lätt offer som en utlänning jag skulle tippa på att vem som helst med lite inflytande kan göra anspråk på den marken. Jag efterlyste i den andra tråden någon stiftelse som tog emot marken och huset på den premissen att de får huset när jag dör och genom detta hjälper och försvara mig och ser till mitt intresse och genom detta skulle få mycket land av utlänningar.

[maprao]

@goodolle wrote:

Jo släkten blir som hyenor. De vill ta över allt så snabbt som möjligt och din en rai är plötsligt inte värt en stang.

Ja, det är precis som i Sverige. Det finns inget som skapar så mycket osämja som när ett arv skall delas. Absolut inget specifikt för thailändare.

Kj

[Auan]

@maprao wrote:

@goodolle wrote:

Jo släkten blir som hyenor. De vill ta över allt så snabbt som möjligt och din en rai är plötsligt inte värt en stang.

Ja, det är precis som i Sverige. Det finns inget som skapar så mycket osämja som när ett arv skall delas. Absolut inget specifikt för thailändare.

Kj

Fast i Thailand får de en gemensam fiende.

[carlsberg]

Tycker goodolles tanke om att : ” .-Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem. “

Känns som ett rätt säkert och bra sätt att få bo kvar om frugan trillar av före mig.
Men det vekar nästan FÖR lätt eller vad tror ni ?

Auan
Du var inne på att de säkert “hittar” fel på landoffice som kan göra att du förlorar huset i varje fall.
Det låter högst troligt att ett sådant scenario skulle utspelas ja ^^

Skulle de “hitta” samma fel tror du ?, om du testamenterar det till kungen och familjen hans ?

[Auan]

@carlsberg wrote:

Tycker goodolles tanke om att : ” .-Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem. “

Känns som ett rätt säkert och bra sätt att få bo kvar om frugan trillar av före mig.
Men det vekar nästan FÖR lätt eller vad tror ni ?

Ja det är nog det säkrast men inte lite motbjudande frågan är om man kan leva med det.

[SatanG]

Finns det ens någon som VILL bo kvar i en liten Risby ute i ingenting om frugan plockar ner skylten???
Själva bor vi i en gated Community i utkanten av Bangkok och frugan har kommit med förslaget att vi skriver våran 3,5 åring som ägare och usufruct på mig just in case något skulle hända henne så det inte blir några problem med eventuella myndigheter. Släkt är ingen som helst oro för.

/ SatanG

[goodolle]

Ja SatanG, klok fru du har. Så tänker min fru också “att jag skall vara säker” om frugan lämnar in innan mig. Jag har diskuterat detta med frugan hu man löser det hela. Jag har tagit upp detta med registrering på Landoffice, men frugan svarade . Om en hög person vill åt villan och marken tror du inte han kan fixa tjänstemannen på Landoffice? Detta är Thailand och här pratas det endast om pengar. Precis som Auan säger.
Sen får vilken naiv person inbilla sig att han är säker i Thailand för du har skrivit ett kontrakt på Landoffice.

[li12na]

SatanG har rätt. Vag som händer efter fruns död beror givetvis på hur och var Du bor.
I en större stad kanske pappersgarantier kan funka men uti byar och småstäder kommer det att bli problem,
ofta blir boendet ohållbart så man flyttar frivilligt. ^Även trevliga släktingar blir oftast mycket annorlunda om de blir arvingar och farlangen står garanterat längst ner på skalan.
Du har ingen chans! Jag är realist och ingen drömmare som tror på skrivna dokument med thai inblandade.
Planera eller förbered dig på denna sanning . Investera inte bort allt Du äger. Lita inte på löften från någon thai i ett sådant här sammanhang. Jag har sett för många exempel på hur det blir.
Är Du osäker på denna punkt så flytta medan Du kan och försök få med så mycket pengar som möjligt, hitta på en någorlunda trovärdig förklaring!

[Hemska Sven]

Kanske en ny tråd:
Är det klokt att investera i fruns/sambons hemby? Vad är alternativen? Byta dam eller stå ut med släkt in på knuten?
I mitt eget fall så tog jag med mig damen och flyttade närmare 40 mil från hembyn. Det har fungerat i mer än sju år nu. Trots trevlig släkt så har varken hon eller jag ångrat det. :flower:

[Super smurfen]

@Hemska Sven wrote:

Kanske en ny tråd:
Är det klokt att investera i fruns/sambons hemby? Vad är alternativen? Byta dam eller stå ut med släkt in på knuten?
I mitt eget fall så tog jag med mig damen och flyttade närmare 40 mil från hembyn. Det har fungerat i mer än sju år nu. Trots trevlig släkt så har varken hon eller jag ångrat det. :flower:

Investera i Thailand!!!!!
Min syn är att det hus vi byggt på min frus land i Byn utanför Korat, är avskrivet och klart.
Om jag tar ner skylten är huset hennes.
Om hon mot förmodan kilar före mig, flyttar jag, inte f-n skulle jag sitta ute i spenaten ensam.
Ju mer så kallade vattentäta avtal som skrivs, ju större risk att mat blir nedgrävd på något risfält av någon alkoholiserad, speltokig eller amfetamin hungrig arvtagare.

[hasseigoteborg]

@Hemska Sven wrote:

Kanske en ny tråd:
Är det klokt att investera i fruns/sambons hemby? Vad är alternativen? Byta dam eller stå ut med släkt in på knuten?
I mitt eget fall så tog jag med mig damen och flyttade närmare 40 mil från hembyn. Det har fungerat i mer än sju år nu. Trots trevlig släkt så har varken hon eller jag ångrat det. :flower:

Jag håller helt med. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bygga i “hembyn”. Nu var förvisso min hustru av samma mening då “hembyn” dessutom skulle innebära att bo i närheten av sin fd mans släkt.

Så därför blev det Hua Hin. Men det är ju frugan som äger rubbet. Och jag äger rubbet i Sverige. En bra fördelning efter 15 år ihop tycker jag.

Sedan har jag just en usefruct på huset så jag kan bo kvar om frugan faller bort. Och om det fungerar det får kanske framtiden utvisa. Annars får jag väl hyra istället. Överlever nog.

hf

[carlsberg]

@Super smurfen wrote:

@Hemska Sven wrote:

Kanske en ny tråd:
Är det klokt att investera i fruns/sambons hemby? Vad är alternativen? Byta dam eller stå ut med släkt in på knuten?
I mitt eget fall så tog jag med mig damen och flyttade närmare 40 mil från hembyn. Det har fungerat i mer än sju år nu. Trots trevlig släkt så har varken hon eller jag ångrat det. :flower:

Investera i Thailand!!!!!
Min syn är att det hus vi byggt på min frus land i Byn utanför Korat, är avskrivet och klart.
Om jag tar ner skylten är huset hennes.
Om hon mot förmodan kilar före mig, flyttar jag, inte f-n skulle jag sitta ute i spenaten ensam.
Ju mer så kallade vattentäta avtal som skrivs, ju större risk att mat blir nedgrävd på något risfält av någon alkoholiserad, speltokig eller amfetamin hungrig arvtagare.

Känner lite som du att va fan skall man sitta kvar ute i djungeln när ens fru är borta ?

Men kan ju vara trevligt att ha nära till hennes “grav” vid templet.

I vårat fall , som det ser ut just nu blir det nog min svåger som gör anspråk på huset.
(Han står i husboken tillsammans med frugan )

Jag hoppas att jag får plocka ned skylten före frugan, fy fasen va trist det skulle bli annars.

[goodolle]

@hasseigöteborg wrote:

@Hemska Sven wrote:

Kanske en ny tråd:
Är det klokt att investera i fruns/sambons hemby? Vad är alternativen? Byta dam eller stå ut med släkt in på knuten?
I mitt eget fall så tog jag med mig damen och flyttade närmare 40 mil från hembyn. Det har fungerat i mer än sju år nu. Trots trevlig släkt så har varken hon eller jag ångrat det. :flower:

Jag håller helt med. Jag skulle aldrig kunna tänka mig att bygga i “hembyn”. Nu var förvisso min hustru av samma mening då “hembyn” dessutom skulle innebära att bo i närheten av sin fd mans släkt.

Så därför blev det Hua Hin. Men det är ju frugan som äger rubbet. Och jag äger rubbet i Sverige. En bra fördelning efter 15 år ihop tycker jag.

Sedan har jag just en usefruct på huset så jag kan bo kvar om frugan faller bort. Och om det fungerar det får kanske framtiden utvisa. Annars får jag väl hyra istället. Överlever nog.

hf

Hasseigöteborg, hur stor är marken som ditt hus står på?

[hasseigoteborg]

@goodolle wrote:

Hasseigöteborg, hur stor är marken som ditt hus står på?

1 rai

hf

[Birger]

Nu kan jag inte hålla mig längre! Det heter. “innan jag dör” eller “dör före mig”. En liten kurs på SFI skulle kanske inte skada……

[Auan]

Tog det så lång tid att förstå vad tråden handlar om. Så hjälper inte SFI.

[SatanG]

@goodolle wrote:

Ja SatanG, klok fru du har. Så tänker min fru också “att jag skall vara säker” om frugan lämnar in innan mig. Jag har diskuterat detta med frugan hu man löser det hela. Jag har tagit upp detta med registrering på Landoffice, men frugan svarade . Om en hög person vill åt villan och marken tror du inte han kan fixa tjänstemannen på Landoffice? Detta är Thailand och här pratas det endast om pengar. Precis som Auan säger.
Sen får vilken naiv person inbilla sig att han är säker i Thailand för du har skrivit ett kontrakt på Landoffice.

Ja olika lösningar för olika människor är säkert det bästa. För oss med barn är det ju naturligtvis att de ärver mark och hus. I vårt fall var det frugan som tog risken när vi köpte hus. Hon tog ett personligt banklån till huset på 5 mille och jag kunde stuckit när jag ville om det vore så.
Vad jag undrar är vad som är så speciellt med eran mark som gör att mycket höga personer vill åt den?

/ SatanG

[moolek]

När frugan lämnar in vill du antagligen inte längre bo ute på vischan i en risodlarby.

De “investeringar” du gjort i denna by är betydligt mindre värda i verkligheten än vad du har betalt för dem. Snabbkurs i värde: Värdet är vad någon är beredd att betala! Inte vad det kostat tidigare.

Många thai säger -“mitt hus är värt 5 mille”. Ja, de tycker det ja, men ingen vill betala det. Speciellt inte på vischan i en risby. Så värdet kanske egentligen är 500.000B för någon skall ju vara beredd att betala. Dessutom skall denna “någon” ha pengarna också att betala. Så nej, de fina hus som en del byggt ute på vischan är bra att bo i men absolut ingen investering och antagligen större kapitalförstöring än att köpa bil.

Men kan man bo i huset och njuta av det och den standard man valt att betala extra för så visst.
Då kan man se pengarna som hyra istället. För räkna inte med att du får så mycket tillbaka. Det tar släkten den dagen det blir aktuellt. Har du barn däremot blir det något annat, då bygger du för framtiden, de ärver och kan bo där med sina familjer.

[Auan]

Det är riktigt som SatanG skriver det kan ju var vem som helst som gör anspråk på marken. Fast oftast är det dem med mycket pengar som är väl utbildade som tar vad de vill ha.

Jag har bestämt mig för att inte lägga mer energi på detta utan den dagen det händer packar jag och flyttar om det skulle bli problem. Troligen flyttar vi långt innan.

[SatanG]

@moolek wrote:

När frugan lämnar in vill du antagligen inte längre bo ute på vischan i en risodlarby.

De “investeringar” du gjort i denna by är betydligt mindre värda i verkligheten än vad du har betalt för dem. Snabbkurs i värde: Värdet är vad någon är beredd att betala! Inte vad det kostat tidigare.

Många thai säger -“mitt hus är värt 5 mille”. Ja, de tycker det ja, men ingen vill betala det. Speciellt inte på vischan i en risby. Så värdet kanske egentligen är 500.000B för någon skall ju vara beredd att betala. Dessutom skall denna “någon” ha pengarna också att betala. Så nej, de fina hus som en del byggt ute på vischan är bra att bo i men absolut ingen investering och antagligen större kapitalförstöring än att köpa bil.

Men kan man bo i huset och njuta av det och den standard man valt att betala extra för så visst.
Då kan man se pengarna som hyra istället. För räkna inte med att du får så mycket tillbaka. Det tar släkten den dagen det blir aktuellt. Har du barn däremot blir det något annat, då bygger du för framtiden, de ärver och kan bo där med sina familjer.

Håller med, jag skulle få panik om jag levde på vishan någon längre tid. Själva bor vi en halvtimme med skytrain till lägre sukhumvit vilket känns rätt lagom.
En långhelg på landet 2 gånger om året räcker för oss. Skulle det handla om att vara där utan frugan går gränsen vid en eftermiddag max.

/ SatanG

[Thailandaren]

Har jag missförstått eller ärver jag fastigheten och måste sälja den inom ett år om frun avlider? Då har man ett helt år på sig att bli kär på nytt och gifta sig… Alltså ordna ny ägare.

Sent from my iPad using Tapatalk

[Phonthaisongthaisilk]

Hej på Er igen , har varit borta en tid men tänker att detta ämne är mycket intressant.

Jag hade ju för två år sedan en tanke att bygga på frugans 3 rai i Nong Song Hong , jag ville då ha en Usufrucht , min fru ville inte skriva och jag skrinlade då iden om att bekosta en kåk på denna mark , just av den anledningen ni diskuterade här . Nu har jag fått info om att Usufrucht som ingåtts under äktenskapet med markägaren kan upplösas vid skilsmässa eller vid dödsfall (markägarens dödsfall) .. DVS om ni är gifta så lita inte på att ni “sitter säkert” om frugan avlider före ER ..Vet inte om detta är helt korrekt men denna info fick jag från en Advokatfirma i Korat …

Sen vad beträffar släktens syn på kvarboende farang så håller jag säkert med Er , inte är Thaisen mindre hungriga än vad Svenskar normalt är vid dödsfall , de blir som gamar 🙁

Synen på faranger är inte vad jag trodde från början , iofs så har jag några (vad jag tror) Thaikompisar här i Pattis som respekterar mig som en jämlike…

En god vän i ovan nämda stad har byggt en resort , investerat ca 18 miljoner Thaibath , den gick bra i ett år, nu väldigt dåligt pga.att den Thaikine han köpte marken av :thumbright: , denne har nu på granntomten startat en cementfabrik , allt damm omöjliggör fortsatt verksamhet då inga gäster nu vill bo där . Thaikinesen har mutat alla på kommunen samt även i Khonkaen, då Farangen åberopar lagen som skulle stoppa detta tittar de bara upp i taket :salute: förmodligen så kommer thaiaren att köpa detta billigt samt stänga cementfabriken när min gode vän med Thaihustru gått i konkurs och banken blir ägare av resorten …..sen driver Thaiaren detta som sig bör och Farangdjäkeln är tillbaka i Tyskland och kan aldrig visa sig i Thailand då han har skuld till BKK bank på 10 mille ..

Lite om Thailand samt vad som styr , som Auan skrev , slantarna samt inflytande styr 🙂

[Hemska Sven]

Kan vara bra att tänka på att den Thailändska arvslagstiftningen ser inte alls ut som den svenska:När en person dör utan att ha gjort en giltigt testamente (testamente)
Om en person dör utan att ha gjort en giltigt testamente, eller om viljan bara förfogar över en del av sin egendom, då fastigheten fördelas på följande sätt:

Det finns sex klasser av lagstadgade arvingar . Dessa är ömsesidigt uteslutande, och rätt gäller fallande ordning:

Barn
Föräldrar
Bröder och systrar
Halvbröder och systrar
Morföräldrar
Farbröder och fastrar
Om en make överlever:
Om den avlidne efterlämnar en make och barn, då maken tar 50 procent och barnen tar 50 procent i lika delar.
Om den avlidne dör lämnar en make och föräldrar, då maken tar 50 procent och föräldrar tar 50 procent i lika delar.
Om den avlidne dör lämnar en make och syskon i helblod, då maken tar 50 procent och syskonen tar 50 procent i lika delar.
Om den avlidne dör lämnar en make och arvingar i klasserna, 4,5 eller 6 ovan, då maken tar två tredjedelar av kvarlåtenskapen och de lagstadgade arvingar i klassen med titeln ta en tredjedel i lika delar.
Om det inte finns några lagstadgade arvingar i tillvaron, tar den efterlevande maken hela gården.
Om det inte finns någon efterlevande maken:
När en person dör utan att efterlämna efterlevande maken, då klassen lagstadgade arvingar har rätt tar hela kvarlåtenskapen i lika delar. Till exempel, om en person dör utan att efterlämna make men barn, då barnen ta hela gården i lika delar. Om en person dör utan att efterlämna make eller barn, men lämnar föräldrar, föräldrarna ta hela gården i lika delar.

Om den avlidne är en regissör eller delägare i ett företag
Om den avlidne ägda aktier, är dessa inte automatiskt över till mottagarna. Detta skulle behandlas av styrelsen som kan ha rätt att avslå en begäran om överföring enligt bolagsordningen. Om typ av verksamhet är begränsad enligt lagen om Foreign Business, sedan en överföring kan vägras om dess effekt skulle vara att det utländska ägandet av verksamheten då skulle överstiga 49 procent. I sådana fall aktierna kan behöva säljas eller överlåtas till en thailändsk person. Av dessa skäl är det lämpligt att ha mer än en styrelseledamot i bolaget, så att ledningen kan fortsätta utan avbrott.

Om en avliden utlänning är direktör för ett thailändskt företag, inte styrelse inte övergå till deras arvingar.

Sammanställt av: Stephen Frost, direktör, Bangkok International Associates
17th Floor ITF Tower, 140 / 36-37 Silom Road, Bangkok 10500, Thailand
Tel: 02 231 6201 till 3 Fax: 02 231 6204 / e-post / Hemsida
Copyright ® Bangkok International Associates 2015 All Rights Reserved

Ytterligare information

Översatt med google translate :flower:

[maprao]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Nu har jag fått info om att Usufrucht som ingåtts under äktenskapet med markägaren kan upplösas vid skilsmässa eller vid dödsfall (markägarens dödsfall) .. DVS om ni är gifta så lita inte på att ni “sitter säkert” om frugan avlider före ER ..Vet inte om detta är helt korrekt men denna info fick jag från en Advokatfirma…

Jag har samma info därför har jag inte lagt ner varken tid eller pengar på någon Usufrucht.

Kj

[Auan]

På min usufruct står det att den gäller tills jag dör troligen en formulering som kan skilja sig men som sagt inget är säkert. Hemska Sven skrev att det är föräldrarna som ärver 50% vilket är riktigt och gäller i mitt fall. Det som jag äger själv typ bilar condo pengar på bank osv måste de stämma mig för att få hälften av vilket tydligen är vanligt. Även med ett testamente är det tydligen inte ovanligt att de stämmer en men då är deras möjligheter inte lika stora men görs tydligen om det finns något att hämta. Sedan är det väl så att är föräldrarna fattiga har de nog inte råd att stämma en eller de kontakter som krävs för att garanteras en vinst lika säkert men är de rika så ökar den risken helt säkert. Tydligen är det så att hur våra gemensam ägodelar blir fördelade skiljer sig mycket från fall till fall i Thailand och aldrig hittills till utläningens fördel i det nationalistiska och rasistiska Thailand.

För de som är intresserade går det att hitta mycket information på denna länken enligt min fru.

http://www.humanrights.ago.go.th/index.php?option=com_smf&Itemid=2&topic=706&consult=&ref=1264&lang=english

Det händer tydligen att föräldrar försäker komma för barnen i tur ordningen vid arv och stämmer barnen för att säkra att tillgångarna hamnar hos dem istället för hos barnen.

Därför upprepar jag min fråga skulle vilja ha förslag på lämplig organisation stiftelse som kan ärva marken och försvara min usufruct i händelse av att min fru dör före mig.

[carlsberg]

@Auan wrote:

Det händer tydligen att föräldrar försäker komma för barnen i tur ordningen vid arv och stämmer barnen för att säkra att tillgångarna hamnar hos dem istället för hos barnen.

Därför upprepar jag min fråga skulle vilja ha förslag på lämplig organisation stiftelse som kan ärva marken och försvara min usufruct i händelse av att min fru dör före mig.

goodolle var ju inne på något sådant :

@goodolle wrote:

…Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem.

Skulle jag själv gärna vilja veta mera om.
Låter ju faktiskt rätt mycket tryggare än andra förslag , om man nu kan göra på detta sätt.

Så goodolle : Berätta gärna mera om just detta :thumbright:

[Hemska Sven]

Är det inte betydligt säkrare att helt avstå äktenskap med en Thailändsk medborgare och upprätta inbördes testamenten via en advokat och få dessa testamenten registrerade hos domstol? I annat fall kan det nog kosta mer än det smakar. :flower:

[Phonthaisongthaisilk]

Enligt Isaan Lawers så är detta bättre Ja! En Usufrucht med en person som ej är make /maka är betydligt säkrare , dock är detta Thailand så inget är säkert i detta land , inget annat än att vi är på sista raden då det gäller rättssäkerheten 🙂

[goodolle]

@carlsberg wrote:

@Auan wrote:

Det händer tydligen att föräldrar försäker komma för barnen i tur ordningen vid arv och stämmer barnen för att säkra att tillgångarna hamnar hos dem istället för hos barnen.

Därför upprepar jag min fråga skulle vilja ha förslag på lämplig organisation stiftelse som kan ärva marken och försvara min usufruct i händelse av att min fru dör före mig.

goodolle var ju inne på något sådant :

@goodolle wrote:

…Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem.

Skulle jag själv gärna vilja veta mera om.
Låter ju faktiskt rätt mycket tryggare än andra förslag , om man nu kan göra på detta sätt.

Så goodolle : Berätta gärna mera om just detta :thumbright:

Enligt frugan så finns det ett Kingoffice som har hand om detta. Man kan också skriva in det på Landoffice, och på den polisstation men tillhör. Jag skulle gjort det på alla tre ställena.
Kostnaden var innan på 7,5 Baht per squrewa 4m2 årligen och det spelar ingen roll hur stor marken är.

Enda problemet skulle vara om de skall bygga en väg eller järnväg etcetera på marken du bor, men du blir förvarnad i god tid.

Goodolle

[carlsberg]

@goodolle wrote:

@carlsberg wrote:

@Auan wrote:

Det händer tydligen att föräldrar försäker komma för barnen i tur ordningen vid arv och stämmer barnen för att säkra att tillgångarna hamnar hos dem istället för hos barnen.

Därför upprepar jag min fråga skulle vilja ha förslag på lämplig organisation stiftelse som kan ärva marken och försvara min usufruct i händelse av att min fru dör före mig.

goodolle var ju inne på något sådant :

@goodolle wrote:

…Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem.

Skulle jag själv gärna vilja veta mera om.
Låter ju faktiskt rätt mycket tryggare än andra förslag , om man nu kan göra på detta sätt.

Så goodolle : Berätta gärna mera om just detta :thumbright:

Enligt frugan så finns det ett Kingoffice som har hand om detta. Man kan också skriva in det på Landoffice, och på den polisstation men tillhör. Jag skulle gjort det på alla tre ställena.
Kostnaden var innan på 7,5 Baht per squrewa 4m2 årligen och det spelar ingen roll hur stor marken är.

Enda problemet skulle vara om de skall bygga en väg eller järnväg etcetera på marken du bor, men du blir förvarnad i god tid.

Goodolle

Hm vi bor ju på 1.5 rai = 2400 m2 alltså 18.000thb på ett år.
Det kan man ju faktiskt leva med :king:

Känns ju som om att släkten har svårt att plocka marken/huset från dig om det redan “ärvts” av kungliga familjen.

Bra tips goodolle !

[goodolle]

@goodolle wrote:

…Jo det lättaste är att frugan testamenterar marken till kungen eller royal family. En liten avgift årligen och du kan bo kvar tills du själv trillar av pinnen. Bra ide om man bor ute på landet nära släktingar så det inte uppstår problem.

Skulle jag själv gärna vilja veta mera om.
Låter ju faktiskt rätt mycket tryggare än andra förslag , om man nu kan göra på detta sätt.

Så goodolle : Berätta gärna mera om just detta :thumbright:[/quote]

Enligt frugan så finns det ett Kingoffice som har hand om detta. Man kan också skriva in det på Landoffice, och på den polisstation men tillhör. Jag skulle gjort det på alla tre ställena.
Kostnaden var innan på 7,5 Baht per squrewa 4m2 årligen och det spelar ingen roll hur stor marken är.

Enda problemet skulle vara om de skall bygga en väg eller järnväg etcetera på marken du bor, men du blir förvarnad i god tid.

Goodolle[/quote]
Hm vi bor ju på 1.5 rai = 2400 m2 alltså 18.000thb på ett år.
Det kan man ju faktiskt leva med :king:

Känns ju som om att släkten har svårt att plocka marken/huset från dig om det redan “ärvts” av kungliga familjen.

Bra tips goodolle ![/quote]

Nja det är endast en fjärdedel. @ Kostnaden var innan på 7,5 Baht per #squrewa,, 4m2# årligen. Alltså per fyra kvadratmeter. 4500 Baht per år får du betala.

[goodolle]

@maprao wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Nu har jag fått info om att Usufrucht som ingåtts under äktenskapet med markägaren kan upplösas vid skilsmässa eller vid dödsfall (markägarens dödsfall) .. DVS om ni är gifta så lita inte på att ni “sitter säkert” om frugan avlider före ER ..Vet inte om detta är helt korrekt men denna info fick jag från en Advokatfirma…

Jag har samma info därför har jag inte lagt ner varken tid eller pengar på någon usfruchtU.

Kj

Någon påstår att det ar kungens lag som träder in när makan till en farang dör. Den går över usfrucht. Inget jag kan bekräfta, men det verkar ju vara så. #Marklagen som kungen skrivit#.

[Thaisambo]

Detta är knepigt rent juridiskt sett.

Av gammalt (sedvänja) så är Konungen av gudomlig härkomst, han står över lagen och hans ord är “kungsord”, de får inte ifrågasättas.

Det här är konstitutionellt, I Sverige låg fram till 1974 den formella lagstiftande makten i Konungens hand, varenda lag, författning m m skulle godkännas av Komungen för att vara gällande. På så sätt undvek man problemet som uppstår när den lagstiftande makten delas mellan två unstanser, parlamentet och så Konungen

Jag är inte så hemma på Thailands konstitition, men situationen förefaller idag vara att den lagstiftande makten är delad mellan parlamentet och Konungen.

Konungen står över lagen och parlamentet och kan i praktiken förordna precis vad han vill – “med gudomlig makt” som inte får ifrågasättas (Lese Majestic). Principen med Kungsord gäller.

Detta gör att parlamentets lagstiftande makt blir instabil helt enkelt och därför får man den här osäkerheten om hur olika förvaltningsregler egentligen gäller. De är inte bindande utan rådgivande och kan tolkas och hanteras hursomhelst i princip när som helst av Konungen eller av någon annan med den “gudinkuga makt” som kommer ur Konungens hand, dvs ett befullmäktigande (eller konstitutorialförordnande av Konungen som det kallades förr).

I Sverige tillskansade sig parlamentet (Riksdagen, Regeringen genom Statsministern arbetar formellt på Riksdagens uppdrag), Det är en makt som man tillskansade sig när förra Konungen, Gustav VI Adolf gick bort, och en sak som man lyckades få efterträdaren, den då 27-årige Carl XIV Gustav, att gå med på. Effekten är välkänd nu, en uppsjö av lagar och förordningar som i stort sett kreti och pleti totat ihop och upphöjt till svensk lag, som ingen längre har full koll på – det är för omfattande!

Och i Thailand måste man idag ha Kungsord på hur det ska vara för att kunna tolka lagen. Inte helt enkelt som man ser i tråden.

Visst kan man skänka hus och mark till Konungen, men det är upp till Konungen att med sin “gudomliga makt” exklusivt förordna om vilka villkor som ska vara förbundna med gåvan. Om han vill och när han vill. Inte för något givaren önskar, särskilt inte om givaren är av utländsk härkomst.

Marigt det här – det gamla feodala systemet bygger på samma principer med Konungen på topp.

[jampeman]

Hur lagar läses o hanteras av vem o när…Vad har det för betydelse om DU som falang inte är nära o kär enligt familjen som du är ingift i.. Finns inget som är värre än att bo nära enns egen ingifta dotters familj som inte är tacksam att du finns där. Vad har varken pengar eller mark o göra med när du inte är välkommen.. Jag läser en massa om äga hit o dit men ingen nämner ett ända ord om att det faktiskt finns något som heter vänlighet och förtroende inom Thai familjer. Är du en som har fått förtroende inom din familj i Thailand så tar de mycket kraft o ta bort de förtroendet, så om en falang är bra och accepterad vad tror ni alla falang som hänger på låset (OM FRUGAN DÖR) när ni inte lär er kulturen och lever med alla i Thailand tillräkligt länge så ni antingen får avsmak eller Älskar det.. Konstigt tänkande!!! Alltid vara beredd på de värsta ????

[Auan]

Tycker du skall lära dig mera om den thailändska kulturen. Så kommer du förstå tråden och kommentarerna bättre.

[Phonthaisongthaisilk]

Eller kanske ännu bättre , lyssna inte och lär inte ,bara lev lyckligt ovetande om vad som lurar runt hörnet 🙂 Jag förstår inte hur faranger kan vara så huvudlösa som många är , tar lån i Sverige genom inteckning på egen bostad/hus /fastighet ,bygger sen hus till Thaikvinnan i Thailand , blir fetblåst och kliar sig sen i skallen
:scratch:

[Hemska Sven]

Alla blir väl knappast fetblåsta, några kanske blir fetlyckliga också?

Skickat från min HTC Desire 820s dual sim via Tapatalk

[Phonthaisongthaisilk]

Tyvärr så tror jag att dessa kan du räkna på ena handens fingrar , vet faktiskt inte en enda uppe i Isaan som är helt tillfreds med tillvaron , en äldre man som nu avlidit var nog ganska nöjd , i alla fall stundtals , men likförbannat varnade han för att bygga i som han kallade det Ban Nok ,,dvs liten skitby utan något att göra för en farang . Detta var en man med insikt och tillika en insiktsfull kille … Med en Thaidam som han levt i många år med . precis som mig i Sverige under ett antal år ….

däremot så finns det en hel hög som sitter i skiten och inte vill inse .eller ljuger för sig själva att de är som du säger “Fetlyckliga” 🙂

[bandonghasse]

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Eller kanske ännu bättre , lyssna inte och lär inte ,bara lev lyckligt ovetande om vad som lurar runt hörnet 🙂 Jag förstår inte hur faranger kan vara så huvudlösa som många är , tar lån i Sverige genom inteckning på egen bostad/hus /fastighet ,bygger sen hus till Thaikvinnan i Thailand , blir fetblåst och kliar sig sen i skallen
:scratch:

Jag tror att Phonta igentligen skriver om sig själv om vad han har haft för tidigare mindre lyckade erfarenheter i Thailand i sina aggressiva inlägg i många trådar. Man kan riktigt känna frustrationen. Väldigt tydligt.

/Bandonghasse

[li12na]

Nu är det vanligast att farangen dör först för han ör ofta mycket äldre. Trådskrivaren berör en minoritet men för den minoriteten är tråden mycket viktig och intressant.
Jag har ett tips för den som hamnar i detta läge och som vill bli kvar på platsen. Gift om dig eller bli sambo med en släkting till den avlidna frun. Kanske finns det någon tänkbar kvinna. Du slipper alla de problem med arv och giriga släktingar som Du annars garanterat möter. Det inte givet att det blir bra men innan Du sätter mina planer i verket kollar Du av hur den tilltänkta partnerns ställning är i släkten. Kanske rent av en syster?

Tycker i ävrigt att mooleks inlägg stämmer bra med min erfarenhet.

En sak som alltid gäller och särskilt i Thailand: Tänk efter före! Thaimoralen är inte som vår.

[Phonthaisongthaisilk]

@bandonghasse wrote:

@Phonthaisongthaisilk wrote:

Eller kanske ännu bättre , lyssna inte och lär inte ,bara lev lyckligt ovetande om vad som lurar runt hörnet 🙂 Jag förstår inte hur faranger kan vara så huvudlösa som många är , tar lån i Sverige genom inteckning på egen bostad/hus /fastighet ,bygger sen hus till Thaikvinnan i Thailand , blir fetblåst och kliar sig sen i skallen
:scratch:

Jag tror att Phonta igentligen skriver om sig själv om vad han har haft för tidigare mindre lyckade erfarenheter i Thailand i sina aggressiva inlägg i många trådar. Man kan riktigt känna frustrationen. Väldigt tydligt.

/Bandonghasse

Tyvärr måste jag göra dig besviken Hasse , detta då jag aldrig varit i Thailand innan jag för snart 10 år sen träffade min nuvarande hustru , med henne har jag aldrig haft problem , dock med hennes barn men det har inte ett skit med detta ämne att göra , iofs så handlar även detta om den Thailändska pengahungern samt avsaknad moral .. Man kan ju som du skylla alla fakta på att de som anser olika har dåliga erfdarenheter och är hatiska som du påstår om mig .. Men nej så är inte fallet , bara insiktsfull och inte lätt lurad som tiidgare “fetblåsta” oftast är som förnekar detta faktum är … har du någon kunskap om thaikulturen så vet du att du som Farang är ett lovligt byte , om inte så har du nog gått omkring med slutna ögon i Thailand , i Sverige så blir man i “normala” kretsar ansedd som en “skitstövel” om man beter sig som många här nere gör , iofs så börjar ju även dessa kulturer som anser detta vara ok infinna sig även i Sverige ..

Jag lever här för att det är billigt och ett bra klimat för mina hobbies samt hälsan.. I annat fall hade jag valt tillex Finland , och för de som nu kommer att skriva skit om Finland så är de fn så mycket smartare än de flesta av oss Svenskar … Och ja , jag har haft och har tankar på Finland , ett bra folk som ser problem med blandkulturer i för stor omfattning …. Även Thaisen är smarta nog att att hålla på sitt eget ..

[Author]

Posts