smaila mera le mera tack!!!

[kostvet]

Hej allihopa

Alla som reser eller har rest till Thailand vet ju att Thailand är ett leende land. Det är ganska konstigt att många saker “smittar av sig” när man reser till andra ställe men här smittar tyvärr inte leende av sig. Jag möter fortfarande mina svenska grannar som hejar inte trots att jag hejar på dem eller inte ens ett litet leende får jag när jag både hejar i och ler mot dem. Vad är det för fel? Ska jag ta seden dit jag kommer kanske. Då ska jag i så fall inte hejar på mina grannar eller inte ens ler mot dem. Det låter väldigt onaturligt för min del…Har aldrig haft sånt problem när jag bodde i Norrland.

Viss borde man åtminstone le mot varandra även man inte vill öppna käften och säga hej….

Att le oftare och heja oftare på sina medmänniska dör man inte av för f…….n!

tack för orden!

[Nille]

Du har helt rätt, det är sjukt. Så lite gör så mycket. För grannar som inte hälsar tillbaka kan jag plåga dem med extra tydliga hälsningar. Stå på dig – sluta aldrig le!

Men du, grannarna (thailändarna) där jag bodde i Bangkok hälsade inte heller så friskt på oss eller varandra heller.

Detta är väl framför allt ett storstadssyndrom.

[Smulan]

@kostvet wrote:

Hej allihopa

Alla som reser eller har rest till Thailand vet ju att Thailand är ett leende land. Det är ganska konstigt att många saker “smittar av sig” när man reser till andra ställe men här smittar tyvärr inte leende av sig. Jag möter fortfarande mina svenska grannar som hejar inte trots att jag hejar på dem eller inte ens ett litet leende får jag när jag både hejar i och ler mot dem. Vad är det för fel? Ska jag ta seden dit jag kommer kanske. Då ska jag i så fall inte hejar på mina grannar eller inte ens ler mot dem. Det låter väldigt onaturligt för min del…Har aldrig haft sånt problem när jag bodde i Norrland.

Viss borde man åtminstone le mot varandra även man inte vill öppna käften och säga hej….

Att le oftare och heja oftare på sina medmänniska dör man inte av för f…….n!

tack för orden!

Nille wrote:

Du har helt rätt, det är sjukt. Så lite gör så mycket. För grannar som inte hälsar tillbaka kan jag plåga dem med extra tydliga hälsningar. Stå på dig – sluta aldrig le!

Men du, grannarna (thailändarna) där jag bodde i Bangkok hälsade inte heller så friskt på oss eller varandra heller.

Detta är väl framför allt ett storstadssyndrom.[/quote

HEJ!
Detta är mitt första inlägg i forumet!!??

Nja! jag börjar med att inte riktigt hålla med. Thailändare som alla andra människor har sämre och bättre dagar. Är vi vana Thailandresenärer har vi säkert mött båda sidorna. Personligen tycker jag att det är skönt att inte behöva bry sig om grannarna här hemma. Syftet med mina thailandsresor är att helt lämna det jag har hemma-med eller utan leende grannar. Jag kan lova att jag ALDRIG HAR SAKNAT MINA GRANNA NÄR JAG LÄMNAT LANDET. :sunny: :sunny:

[maprao]

När man reser i Thailand eller vistas på turiststråken möts man ofta av leende thailändare. Bättre affärer ger större leenden. När jag åker på morgonmarknaden och handlar mat hemma på vischan, aldrig ett leende. Man kan sitta på fiket en halvtimma och bara se sura miner.

Grannarna har vi alltid pratat och kommit bra överrens med. Det dröjde dock länge innan de hälsade när vi möttes. Det finns de som varit grannar i 30 år och inte hälsar när de möts, ibland stannar de dock och pratar med varandra och inte bara en kvart.

Att hälsa när man möts verkar vara svårt, att prata i övrigt går mycket bättre. En kulturskillnad eller vad?

:scratch:

[stgrhe]

Vad många inte tänker på är att det i flera asiatiska länder finns olika sorters leenden som ger uttryck för olika saker. Ett exempel kan vara om någon t.ex. ramlar och slår sig och någon närstående då ler eller till och med börjar skratta. Ett sådant leende eller skratt uttrycker en osäkerhet hos individen och är inte ämnat som skadeglädje.

Personligen tycker jag att det berömda thailändska leendet alltför ofta är oäkta och inget att sträva efter. Landet kallas ju ibland för “The Land of Smiles” (LOS) medan jag tycker ett bättre namn vore “The Land of Lies” (LOL).

Kanske beror det på min uppfostran men jag har väldigt svårt att acceptera falskhet och tvekar heller inte att påtala det för individen ifråga om jag känner att falskheten riktas mig mig eller min familj.

Göran

[Nille]

Ett snabbt leende följt av ett hej när vi möter våra grannar kan inte vara för mycket begärt (ärligt eller oärligt)!

Vart lite förvånad över att folk på kontoret där jag jobbar inte hälsar på varandra. Det finns undantag dock. Man får väl respektera varandra för sina val men jag undrar om inte alla skulle må bättre av att vi stannade till och tog oss tid för sånt som egentligen borde vara viktigt. Inte bara stressa för att vinna och bräcka grannen.

[stgrhe]

Tyskarna rankas ju inte sällan som det mest “stela” folket i världen men där hälsar man oftast på varandra varje morgon på jobbet genom handslag. Fransmännen gör samma sak. Däremot är handslag mycket ovanligt bland medarbetare i Storbritannien.

Göran

[Mr Chiangen]

När jag är i Japan saknar jag khmer o thaileenden. Visst kan de vara oäkta ibland, men man lär sig se skillnad på dem också.

I Japan är hövligheten total, men leendena och kommunikationen totalt ospontan.
Det är ett samhälle med stora förtjänster på många områden men jag brukar ofta skilja på att le och le , I Kambodja och Thailand ler man även med ögonen..

I Japan,Kina och till viss del Vietnam är leendet bara med tänderna..

Thailändarna kompletterar sin stil med en god portion humor.

Well, när man ändå är igång och generaliserar o tar upp stereotyper osv..

Vi har världens härligaste grannar i Chiang Mai. Synd bara att jag inte orkar festa som dom..

Om det någon gång är problem med grannsämjan så brukar det bero på gnälliga faranger..läs schweizare..

[kostvet]

Hej

Tack alla ni världsvana för åsikter och kommentarer på mitt inlägg. Jag ska försöka inte bry mig om vad mina grannar gör och inte gör. Om de inte heja på mig fine! Skit i dem, Jag har åtminstone resten av Sverige att le mot….Heja på bara…men va artig!!!

In a true smile lies a true beauty!!!

Tack för orden.

[hans1977]

Jag tycker att det skulle verka logiskt om det är så att den som trivs med sitt liv också ler mer; inte tvärt om. Det är i så fall mer brist på välbefinnande än leenden.

Jag har naturligtvis hört om skratt-terapi, men det känns mer som att det är en kortsiktig lösning eller ett långvarigt självbedrägeri.

Jag skulle kunna tänka mig en kompromiss där ett leende och ett “hej” inte är för mycket begärt från dem som varken känner sig glada eller sura. 🙂

MvH Hans

[Premium]

Jag försöker leva så positivt man kan det märker man när man möter folk, vilket jag gör dagligen
då jag har eget företag och jobbar åt sveriges största matvarukedja med att leverera varor tiill
deras butiker. Ett leende och positiv anda avväpnar alltid, och min och andras dag blir förmodligen
mycket bättre. Min dag går oerhört lätt det är så skönt….

Lev positivt! och gör man det ler man automatiskt, ta varje motgång som en erfarenhet, man går alltid stärkt ur
motgång! Det är lite av min livsfilosofi.
🙂 🙂 🙂 önskar att fler gjorde samma sak..

[Nille]

@kostvet wrote:

Hej

Tack alla ni världsvana för åsikter och kommentarer på mitt inlägg. Jag ska försöka inte bry mig om vad mina grannar gör och inte gör. Om de inte heja på mig fine! Skit i dem, Jag har åtminstone resten av Sverige att le mot….Heja på bara…men va artig!!!

In a true smile lies a true beauty!!!

Tack för orden.

Fortsätt att le och hälsa på dina grannar. En dag skall du se att de kommer ur sin cocoon – och då har du varit en bidragande orsak. Ge inte upp men sluta ta det personligt.

[Author]

Posts