Sverige är fantastiskt!

[dissidenten]

Hej! Äntligen hemma i svedala. Innan jag åkte ner till Thailand för att stanna lääänge hade jag skrivit att Sverige är fantastiskt med ironi och poängterat allt mindre bra men nu menar jag det verkligen!! Tänk att kunna gå ut utan att bli sjöblöt av svett!!! Tänk att kunna gå över en gata och bilarna stannar!! Tänk att kunna gå in i en systembutik och botanisera i drivor av prisvärda viner för halva priset av det i Thailand! Tänk att kunna glädjas åt handikappade som kan handla på stormarknaden alldeles själva!! Självklart för dom flesta hemmablinda men med mina ögon från en annan värld är det imponerande!! Varför såg jag inte allt detta förut?
Tog in min fru på SFI och tydligen har regeringens jobblinje även börjat nå invandrarna för när tjänstemannen tittade på fruns Thai dokument om skola och utbildning så började han dryfta instegsjobb direkt!! Inte nattsvarta visioner längre!
Det ser bra ut. Jag är positiv. Självklart finns problem även här men kan man se mervärdena i Sverige så blir allt annorlunda.

Självklart kommer man åka till Thailand igen men inte på samma sätt. Att leva där är en annan sak än att semestra. Jag är tacksam att jag inte “låste mig och byggde in mig” som många gör på smekmånaden i Thailand. Att tex ha ett osäljbart hus då man bara vill hem är inget skoj. Tycker synd om dom som är i den sitsen idag. Många faktorer bidrog till hemflytten. Kronkursen, olidlig värme men inte minst det enbarmliga visakrånglet och den osmidiga hanteringen gjorde att jag tappade tålamodet totalt. Att sen bankerna började ta ut 150 bath per ATM uttag då faranger blev alltmer sällsynta bidrog även det. För mig blev Land of smiles Land of shit! Thailand är verkligen ett developing country. Nivån är för låg för mig. Att leva i Thailand kräver mycket av en som person. Att förfoga över en “högre intelligens” är många gånger ett handikapp i Thailand då man mestadels får lida av det. Och då är frågan om man själv kan sänka nivån!? Svårighetsgraden ska inte underskattas då det ofta leder till frustration och dåligt humör i värmen. Men oj vad jag saknar människorna och alla vänner man fått som lever kvar. Stor saknad givetvis. Men vi håller givetvis kontakt via mejl och sms och några ska givetvis komma till Sverige och hälsa på! :cheers:

[Nille]

Välkommen hem! :cheers:

Känner som sagt var igen mig i mycket du skriver. Det har gått 2 år och Sverige är fortfarande bra. Vi kanske drar tillbaka till Thailand så småning om men isf ställer jag mer krav på utmaningen.

[Hakan]

Välkommen hem! Känner väl igen mig i det du beskriver. Jag bodde inte så länge i Thailand och det var 10 år sedan men ändå. Det viktiga för mig är att INTE sitta framför mina barn när jag är 60 och säga “Om vi bara hade flyttat utomlands…..”. Min egen far gör detta fortfarande för han hade inte modet att göra det, det hade jag : ) Jag gjorde det och känner varje dag att det gamla ordspråket: “Borta bra men hemma bäst” är klockrent! Det funkar för de flesta men inte för mig helt enkelt. Kul att ha provat på det och de CSN-pengarna jag nu betalar av på är en bra investering. Jag lärde mig nästan ingenting i skolan i Bangkok men desto mer om livet och mig själv.
Desto mer kul att nu introducera landet Thailand till min familj, att åka ner och inför dem på Thai guida taxibilar vart vi allihop ska och senare kunna beställa in ett helt bord med läckerheter på en restaurang impar stort på dem. Men efter 3 veckor smyger sig min irritation på mig med att folk går för sakta, att tallrikar kommer in i formel1 fart istället för att alla får sin mat samtidigt…vardagliga grejer som kan göra att mitt huvud kokar över…hahaha
Men vilken tur att Thailand finns, för jag älskar att vara där (i 3 veckor)

[hans1977]

@Nille wrote:

Välkommen hem! :cheers:

Känner som sagt var igen mig i mycket du skriver. Det har gått 2 år och Sverige är fortfarande bra. Vi kanske drar tillbaka till Thailand så småning om men isf ställer jag mer krav på utmaningen.

Det skulle vara intressant att få veta lite mer. 🙂 Vilka krav hade du tidigare på utmaningen, och vilka krav skulle du isf. vilja utöka med?

MvH,
Hans

[Rospigg]

Välkommen hem till fantastiska Sverige dissidenten. Tänk att någon Thailandälskare (?) också upptäckt Sverige.

Vad som upplevs som bra resp. dåligt beror mycket på vilka rättningsmallar man använder. D.v.s. bland annat vilka drömmar och förväntningar man har. Sverige har många bra saker men det har även Thailand, särskilt för turisten med pengar. Att komma ifrån Sverige en månad och bo på bra hotell med trevliga trädgårdar, god mat och swimmingpool tror jag de flesta skulle säga är något av ett paradis. Men att bo där kräver något annat som inte passar alla. Mig passar det inte. Det beror på hur man är som människa.

Jag har flera gånger tagit upp allt buller från både bilar, MC och en hel del annat som störande. För mycket människor. I yrket hade jag ofta mycket människor omkring mig och det var både stimulerande och givande, men privat vill jag inte ha många i min närhet. I Thailand kryper de nästan på en som myror. Det finns mycket som kan nämnas till både för och nackdel. Min fru kan inte tänka sig bo i Thailand fast hon är född där. Det kanske säger något om landet? :cyclopsani:

[Herr Chang]

Ja Rospigg,

Det är trevligt att besöka Thailand en månad, men sen vill jag tillbaka till Sverige. Att bo där permanent med allt jämrans vardagstrassel är inget som lockar mig.

Håller också med om att många thailändare tycks helt oförstående vad gäller ens behov av lite privatliv. Senaste resan var det inte många timmar jag var ensam med fru Chang. Droppen var ju när jag hyrt två rum åt sällskapet på ett hotell i Pattaya. Jag har packat upp mina grejor och satt igång batteriladdare etc. Noterar då att två thailändare gått och lagt sig i vad jag betraktade som min och fru Changs säng. När jag frågar Chang hur detta kommer sig kvittrar hon glatt: “Nej, du ska sova med männen i det andra rummet!”

Här har vi ju då ett annat fenomen. Thailändarna diskuterar sinsemellan på thai hur man ska lösa något och kommer överens om något. Det är sällan jag blir informerad när diskussionen pågår, utan får nöja mig med att observera att nu har något ändrats? “Ja just det, vi bestämde oss för detta!”

Man kan möjligen tycka att jag borde lära mig tillräckligt med thai så att jag kunde hänga med i diskussionen. Å andra sidan skulle det aldrig falla mig in att vara motsvarande oförskämd mot fru Chang i Sverige då jag diskuterar planer med svenska bekanta.

Denna gång fick det dock vara nog.

“Det är jag som betalar för hotellrummen, i detta rum har jag mina grejor och jag tänker fan inte sova i något annat rum!”

Då blir det alldeles tyst, och alla thailändare inklusive fru Chang lämnar rummet. Jag får nöjet av att sova ensam i detta rum. Ojdå!

Herr Chang har talat.

[Nille]

@hans1977 wrote:

@Nille wrote:

Välkommen hem! :cheers:

Känner som sagt var igen mig i mycket du skriver. Det har gått 2 år och Sverige är fortfarande bra. Vi kanske drar tillbaka till Thailand så småningom men isf ställer jag mer krav på utmaningen.

Det skulle vara intressant att få veta lite mer. 🙂 Vilka krav hade du tidigare på utmaningen, och vilka krav skulle du isf. vilja utöka med?

MvH,
Hans

Oj, det här skulle kunna bli ett utlägg lika långt som en bok!

Jag går lite OT här, ursäkta…

Skall försöka fatta mig kort!

De första 5 åren gjorde jag mer eller mindre vad som helst bara för att vara i Thailand. Lönen var inte viktig. Att vara i Thailand var bonus tillräckligt Min gräns gick då på ca 30,000 baht i månaden.

Som jag skrev i min blogg, om varför jag valde att flytta hem, började min inställning till Thailand förändra sig i samband med att jag startade familj. Att ännu harva sig fram till i slutändan kanske ok lön på ett litet företag känns inte längre lockande.

Ska jag flytta tillbaks som anställd i dagsläget skall jag ha råd med bra lägenhet, bil, internationell skola för mina barn, försäkringar och en hemresa per år, samt sist men inte minst, kunna stoppa undan för en regnig dag (typ pensionen). Detta betyder att man landar någonstans runt 140-150,000 baht (och där blir ju arbetsuppgifterna automatiskt ngt stimulerande)(trots allt bara en hyfsad svensk lön). Någonstans där kan jag överväga att flytta tillbaka. Då kommer jag trivas superbra, behöver inte oroa mig för mycket, inte vända på varje 5-öring.

Undantag finns: del i företag, eget företag, stimulerande arbetsuppgift (typ ceo, cfo, coo eller på annat vis eget ansvarsområde), mm

Helt resultatbaserad lön är dock uteslutet vad det än är (om det inte finns garantier).

:salute:

[jjonsson]

@Nille wrote:

Oj, det här skulle kunna bli ett utlägg lika långt som en bok!

Jag går lite OT här, ursäkta…

Här kan du skriva boken 🙂
Och vi kan fortsätta diskussionen om vad som skulle locka tillbaka er som flyttat hem.
Vad skulle få mig att flytta till thailand

[hans1977]

@Nille wrote:

Oj, det här skulle kunna bli ett utlägg lika långt som en bok!

Jag går lite OT här, ursäkta…

[…]

Jag tycker inte att du behöver ursäkta dig; du har ju beskrivit hur fantastiskt Sverige är för att man får lön för att arbeta (åtminstone jämfört med Thailand). 🙂

Jag är naturligtvis bara en junior (ca 4 år har det blivit hittills) i Thailand jämfört med dig, men ditt svar känns ändå mer eller mindre som en bekräftelse av mina egna observationer och tankar kring detta.

Så när det gäller överlevnadsbiten (stöd, arbete, trygghet etc) så anser jag att Sverige utan tvekan är fantastiskt! :cheers:

Det där med utmaningar bekymmrar mig inte nämnvärt. Just nu har jag dem via jobbet, men jag skulle annars gärna själv se till att ha dem utanför jobbet.

Kul att du nämner det där med en bok. 💡

/Hans

[kristina]

Håller med om att vi har ett underbart land. Efter ett år i Bangkok håller jag med om det. Den 30 Juli går min resa hem igen. Har tröttnat på alla papper på Thai och allt krångel med visa hur man än försöker få dom att skriva på Engelska men för mycket begärt tycker dom.Känns fel idagens samhälle att kliva tillbaka så många år, här tror man att så fort man är farang är man rik och alla ja alla tigger pengar.Har suttit och förundrat mig över all trafik med unga flickor och pojkar med äldre män utanför restaurangen, pratat med personalen men det är väl bra för dom anser dom får betalt, undrar så om vi västerlänningar skulle uppskatta om våra unga pojkar och flickor gjorde likadant skaffade en farang som betalde för sådana tjänster. men sen sa min vän ibland har dom fler faranger som skickar pengar plus att dom har en thai man dom försörjer.
Ja vad ska man säga har försökt tänka i deras banor men det går inte är nog för gammal.Trots att det är ett sånt stort turistland är det svårt att komunisera med folk man frågar har du förstått och dom säger ja skönt tänker man men ack vad man bedrar sig inte ett ord har dom förstått. Det är svårt att få folk att förstå att man ringer inte och säger jag kan inte komma idag jag är så långt borta och sen förklarar restan av personalen hon spelar nog kort därför .Sedan blir man sur för att det blir avdrag på lönen konstigt.Jag kräver nog lite mer engagemang av min personal tyvärr.Så Thailand är ett turistland men du ska veta att du får betala för det lite dyrt ibland och service tja den är god om dom känner för det.
Så tack smiling Thailand och på återseende som turist :sunny:

[Lung To]

@Herr Chang wrote:

Ja Rospigg,

Det är trevligt att besöka Thailand en månad, men sen vill jag tillbaka till Sverige. Att bo där permanent med allt jämrans vardagstrassel är inget som lockar mig.

Håller också med om att många thailändare tycks helt oförstående vad gäller ens behov av lite privatliv. Senaste resan var det inte många timmar jag var ensam med fru Chang. Droppen var ju när jag hyrt två rum åt sällskapet på ett hotell i Pattaya. Jag har packat upp mina grejor och satt igång batteriladdare etc. Noterar då att två thailändare gått och lagt sig i vad jag betraktade som min och fru Changs säng. När jag frågar Chang hur detta kommer sig kvittrar hon glatt: “Nej, du ska sova med männen i det andra rummet!”

Här har vi ju då ett annat fenomen. Thailändarna diskuterar sinsemellan på thai hur man ska lösa något och kommer överens om något. Det är sällan jag blir informerad när diskussionen pågår, utan får nöja mig med att observera att nu har något ändrats? “Ja just det, vi bestämde oss för detta!”

Man kan möjligen tycka att jag borde lära mig tillräckligt med thai så att jag kunde hänga med i diskussionen. Å andra sidan skulle det aldrig falla mig in att vara motsvarande oförskämd mot fru Chang i Sverige då jag diskuterar planer med svenska bekanta.

Herr Chang har talat.

Herr Chang
Kanner igen situationen, trots att jag pratar hyfsad thai lamnas jag ofta utanfor nar det galler diskussioner om resmal tex.

Och som farang blir man inte trodd. Tex. nar jag akte till Loei med familjen i en bil. Vi hyrde en bil med chauffor och jag hade en karta av Thailand med engelsk text sa det borde inte ha varit nagra problem att hitta. Vi var pa vag Amphur Phu Rua i Loei och foljde hela tiden pa kartan vilken vag. Plotsligt chaufforen svanger av den riktiga vagen och jag undrar va f*n nu? Fragar frugan vad ar det chaufforen haller pa och talar om att han kort fel. Frugan sager det ar ok chaufforen vet nog vagen. Klockan ar 11 pa kvallen och han verkar vara helt borta men mig han vill inte lyssna sa frugan ringer till hotellet dar vi skulle bo och dar dom missuppfattar laget och talar om helt fel vag. Det blir minst 150 km extra korning och ar ordetligt sur Och allt det har bara att man ska inte lata chaufforen tappa ansiktet.

[Sunebam]

Ja herregud.
Finns hur många situationer som helst för det där.
Det kan bli jävligt dyrt ibland bara för att nån inte vill tappa ansiktet.

Men likförbannat gör man samma sak varje gång. *kniper igen käften*

[Travaren]

Jag skulle inte kunna bo i sverige hela tiden även om jag tycker det är bra här. Jag kräver omväxling.

Idealet är att bo och arbeta 6 månader om året i sverige och sedan kunna ha semester i 6 månader i billigare varmare länder. Tyvärr är det inte i dessa tider lätt att hitta arbetsgivare som gillar detta koncept.

Man behöver vara egen företagare för att kunna styra sin arbetstid, som anställd blir det mycket svårare, mycket pga jantelagen också 🙁

[hans1977]

@Travaren wrote:

Jag skulle inte kunna bo i sverige hela tiden även om jag tycker det är bra här. Jag kräver omväxling.

Idealet är att bo och arbeta 6 månader om året i sverige och sedan kunna ha semester i 6 månader i billigare varmare länder. Tyvärr är det inte i dessa tider lätt att hitta arbetsgivare som gillar detta koncept.

Man behöver vara egen företagare för att kunna styra sin arbetstid, som anställd blir det mycket svårare, mycket pga jantelagen också 🙁

Jantelagen; jag säger bara det, få lagar har väl gjort svenska folket en större björntjänst än den? Det är något att ta fram, om Sverige, som inte är fantastiskt, tycker jag. Det kan väl bara bli bättre om folk kan vara stolta över sig själva (eller vad det nu kan röra sig om) utan att behöva vara rädda för att andra ska uppfatta det som att det implicit innebär att de inte kan vara stolta över sig själva? Nu när jag har skrivit så här långt så känner jag att ska låta bli att jämföra med Thailand. :cyclopsani:
/Hans

[Thaisambo]

Och märkligt nog så är Jantelagen skapad av Aksel Sandemose, som var dansk (född och död i Danmark), men räknas som norsk författare eftersom han skrev på norska. Det är ingen svensk produkt trots all uppmärksamhet.

[hans1977]

@jaiburiram wrote:

Är inte Jantelagen något som folk skyller på när de vill dölja sina egna tillkortakommanden ? 🙂 🙂

Jag skulle kunna tänka mig att det hela började när vi övergick till en mer intellektuell livsstil, men oavsett hur det började så är det bara trams. Ibland är man otillräcklig, och ibland är man bäst (och allt där emellan); bättre då att ligga och flyta på vågen i med- och motgång än att dölja alltihop. 🙂
/Hans

[Rospigg]

@Travaren wrote:

Jag skulle inte kunna bo i sverige hela tiden även om jag tycker det är bra här. Jag kräver omväxling.
🙁

Tja….. omväxling kan man finna i Sverige också. Och den omväxling man finner i den thailändska haltande servicen ger jag inte mycket för.

Omväxling beror något på hur driftig och initiativrik man själv är. Om man i Sverige förväntar sig att det mesta i nöjesväg skall serveras på silverbricka är nog inte Sverige värst roligt.

Själv satt jag utanför mitt hus, i söderläge för någon vecka sedan, när solen sken som skönast och lyssnade på flyttfåglarna i skogen. Avkoppling från all omväxling. Det var verkligen en Lisa för själen som Thailand inte kan konkurera med. Det var paradiset. :thumbright:

[maprao]

Visst är Sverige fantastiskt. Skärgården, jordgubbslanden, fågelsången, svamp och bärskogen, den ljusa årstiden, Systemets vinsortiment, färskt snus, delikatessdiskar med krämiga ostar inget av detta finns i Thailand. Jag gillar också att kunna köpa något som inte är skit och släng, nästan allt i Thailand har inte ens runtomhörnetgaranti. Det finns andra saker som är mycket bra, kanske världsbäst i ”hemlandet”.

Jag saknar seglingen, sjölivet och seglarkompisarna mest tror jag. Ibland längtar jag ”hem” men de tillfällena blir färre och färre. Helheten gör att jag bor kvar, jag trivs också bra i värmen. Det gäller dock att komma rätt i det här landet, många hamnar fel. Man får heller inte bry sig om allt vi tycker är fel. För en del blir det en oövervinnerlig process och hemlängtan kommer då. Alla kan inte acklimatisera sig här och man behöver en reträttväg om det blir fel.

Men vi kommer nog att ompröva beslutet att bo i Thailand 12 månader om året. Jag tror det blir 3 månader om året i Sverige när vi blir ålderspensionärer.

I morgon, midsommarafton, har jag allt till den traditionella sillunchen, det går att sitta ute och man behöver inte långbyxor eller långa ärmar på skjortan.
Kj

[Nille]

Jag vill tipsa om en relaterad tråd. Nickbkk börjat få kalla fötter efter hemflytten förra året och bad ödmjukt om att bli påminnd om vad som är bra med att bo i Sverige

[Author]

Posts