Angående Konstitutionsbråk i Thailand

[Nille]

Konstitutionsdomstolens beslut ett viktigt steg i demokratiseringsprocessen
Skrivet och publicerat av Håkan Wallenius, Thailands Posten

Anledning
Ett lands konstitution reglerar landets statsskick och kan också refereras till som landets grundlag. Som ordet säger betyder en grundlag en lag som landets rättsväsende grundar sina rättsliga beslut på. Om det som i Thailand nyligen, kan befaras att regeringen har för avsikt att ändra grundlagen eller delar av den, för att förändra statsskicket kan de som befarar en sådan förändring lämna in en petition. I Thailand kan petitionen lämnas till The Constitution Court, Konstitutionsdomstolen eller till Office of the Attorney-General, Justitiekanslern eller till båda.

Bakgrund
Den nuvarande grundlagen kom till efter militärkuppen 2006 som avsatte regeringen ledd av Thaksin Shinawatra (Surayud Chulanont rekryterades av militären som premiärminister för en civil interimsregering). Den är från 2007 och godkändes efter en folkomröstning. Den nuvarande regeringen vill ändra sektion 291 som behandlar förändringar i konstitutionen. För att kunna tillsätta en kommitté som ska arbeta med förslag till förändringar måste sektion 291 skrivas om.

Oppositionen i riksdagen och andra regeringskritiker har anklagat den sittande regeringen för att vilja skriva om hela konstitutionen, med hjälp av en av regeringen tillsatt kommitté. Förändringar, påstods det, som skulle leda till ett nytt statsskick och avskaffande av demokrati och kungahuset. Något övermagad anklagelse kan tyckas. Självklart tyckte den sittande koalitionsregeringen att anklagelserna var absurda. På en riksdagsagenda togs omröstning angående förändringar av sektion 291 upp till omröstning och regeringen lyckades få igenom förslaget vid två enskilda omröstningar men den tredje och slutgiltiga omröstningen stoppades av konstitutionsdomstolen som alltså igår fredagen den 13 juli, 2012 kom med ett domslut. Det hör till saken att den sittande regeringens största parti Phua Thai har absolut majoritet i riksdagen.

Punkt för punkt
Det konstitutionsdomstolen hade att ta ställning till var fyra punkter, anklagelser och motanklagelser från oppositionen och regeringen.

Punkt 1. Enligt sittande regering hade inte konstitutionsdomstolen rätt att ta sig an målet eftersom justitiekanslern ansåg att anklagelserna hade föga grund. Det kunde på intet vis påvisas att regeringen hade för avsikt att förändra statsskickat menade man. Konstitutionsdomstolen hänvisade till sektion 68/2 i grundlagen som avhandlar till vilken instans petitioner ska lämnas in. Konstitutionsdomstolen dömde att de hade rätten att anta målet.

Punkt 2. Kan parlamentet avskaffa hela den rådande grundlagen och skriva en ny? Enligt konstitutionsdomstolen är rätten att etablera en grundlag högst av alla rätter eftersom grundlagen står över alla andra lagar och organisationer. Det vore därför ologiskt att en organisation, i det här fallet parlamentet, som tillkommit p.g.a. grundlagen (genom fria val stipulerade i grundlagen) skulle avskaffa grundlagen. Dessutom har den gällande grundlagen från 2007 godkänts via en folkomröstning. Såtillvida borde också en ny förändring godkännas genom en folkomröstning (här påstår flera medlemmar av regeringspartiet Phua Thai att en folkomröstning är slöseri med skattemedel eftersom majoriteten av landets befolkning gett den sittande regeringen mandat att ändra grundlagen vid det senaste valet). ”Det kan ju diskuteras eftersom ändringar av grundlagen är något helt annat än ett val. Dessutom kan väl kostnaden för en folkomröstning anses var väl använd i syfte att utbilda befolkningen i en demokratisk process” (skribentens notering). Konstitutionsdomstolen hade ett tillägg. Om den sittande regeringen inte är villig att företa en folkomröstning kan grundlagen bara ändras sektion för sektion. Alltså ingen allmän omskrivning (ingen omskrivning av sektion 291).

Punkt 3. Hade regeringen för avsikt att avskaffa grundlagen för att förändra statsskicket? På den punkten ansåg konstitutionsdomstolen att inkomna klagomål inte hade tillräcklig grund för påståendet. Även om en av regeringen tillsatt kommitté mot förmodan skulle skriva om hela grundlagen kan parlamentes talesman (som ska vara neutral) stoppa proceduren. Dessutom kan enskild person eller organisation som anser att förändringarna är ett hot mot grundlagen lämna in en petition till antingen justitiekanslern eller konstitutionsdomstolen. Domstolen hävdade också att sektion 291 var menad att kontrollera att eventuella förändringar av grundlagen enbart kan göras sektion för sektion, alltså borde inte sektion 291 skrivas om så att sektionen tillåter hela grundlagen att skrivas om.

Punkt 4. Om regeringspartiet Phua Thai hade haft för avsikt att skriva om grundlagen, för att på ett mot grundlagens principer regelvidrigt sätt, skaffa sig större maktbefogenheter, fanns skäl att upplösa partiet och förbjuda partiets ledning att delta i politiska aktiviteter i fem år. Enligt konstitutionsdomstolen fanns inga sådana avsikter och därför friades Phua Thai.

Slutsatser
Man kan konstatera att konstitutionsdomstolen har bevisat att rättsväsendet i Thailand fungerar. Genom domstolsutslaget den 13 juli 2012 finns det nu ett prejudikat på framtida handhavande av hot mot regelvidriga försök att ändra grundlagen. Enligt politiska bedömare innebar beslutet att framför allt Thailand och dess befolkning är stora vinnare.
Regeringen med Phua Thai som största parti har anledning att känna sig nöjda, ingen upplösning av partiet och förbud för dess ledning att delta i politiska aktiviteter de närmaste fem åren. Dessutom anses inte regeringen ha för avsikt att förändra statsskicket.

UDD, United Front for Democracy against Dictatorship (de rödklädda) tolkar beslutet positivt, härmed bevisat att UDD inte vill förändra statsskicket och inte är negativa till en konstitutionell monarki.

Oppositonspartiet Demokraterna fick sin vilja fram eftersom det med största sannolikhet inte kommer att bli någon tredje omröstning i parlamentet om att ändra sektion 291 och lägga grunden för att tillsätta en kommitté som har till uppgift att skriva om grundlagen. Konstitutionsdomstolen rekommenderar en folkomröstning vilket också demokraterna vill.

PAD, People Alliance for Democracy (de gulklädda) ansåg sig ha rätt att hindra riksdagsmän för att delta i en tredje omröstning angående sektion 291 i parlamentet. Domstosbeslutet anses rättfärdiga deras beteende.

The multi-coulered Group har i mångt och mycket samma agenda som PAD bara lite mindre militanta.

Hela förfarande kan kanske anses vara en thailändsk affär med föga intresse för andra. Om man tar sig tid att sätta sig in i ärendet inser man ganska snart att ett viktigt steg tagits mot ett bättre samhälle och en framtida försoning mellan de olika fraktioner inom det politiska spektret. Det är viktigt att rättsväsendet fungerar i sådana allvarliga fall som omskrivning av grundlagen. Den sittande regeringen borde med domstolsbeslutet i färskt minne inse att en regering är till för alla medborgare i landet, inte bara för de som röstade på ”rätt” parti. Kanske kanske kan Phua Thai och Democrat Party hitta tillbaka till förhandlingsbordet och sluta med ömsesidiga konspirationsteorier. Inte allt som Phua Thai beslutar har för avsikt att se till att Thaksin Shinawatra kan komma tillbaka till Thailand utan att ta sitt straff. Inte heller allt som Demokraterna gör har för avsikt att störta sittande regering, det finns vissa logiska grunder för deras aktioner.

Konstitutionsdomstolens domare fick sätta pannan i djupa veck men har å andra sidan rätat ut en del veck i andras pannor. Ett mycket väl genomtänkt domslut som fortfarande lämnar en del tolkningar vid vilka alla tolkare har anledning att använda sunt förnuft.

Slutkommentar
Det som inträffat beror till stor del på antagandet från regeringshåll att man genom att ha vunnit en jordskredsseger i ett val har mandat att i stort sett förändra vad som anses behövas ändras av de folkvalda politikerna. Regeringsmedlemmar har också missuppfattat betydelse av just sektion 291. Det finns en anledning till att sektion 291 godkändes i en folkomröstning. Inget land kan ha en situation där en sittande regering kan ändra grundlagen enligt eget tycke. Det är ju inte bevisat att den sittande regeringen hade för avsikt att tillsätta en kommitté på eget bevåg som skulle skriva om konstitutionen enligt direktiv från regeringsmedlemmar. Vi får därför anta att så inte är fallet. Det är sunt att ställningstagandet gjorts i en konstitutionsdomstol och inte i parlamentet. Tilläggas bör också att sista ordet inte är sagt i det här ärendet och vi kan nog förvänta oss en hel del olika tolkningar av domstolsutslaget.

Hur ser det ut i Sverige
En jämförelse med Sveriges grundlag kan kanske vara på plats. För tillfället består den svenska konstitutionen av fyra grundlagar. Sverige är liksom Thailand en konstitutionell monarki.

Regeringsformen
RF, regeringsformen som omfattar statsskickets grunder och normer. RF reglerar medborgarnas rättigheter, riksdagsval, statschefens roll, regeringens bildande och arbete. Regleringar av statsfunktionerna lagstiftning, finansmakten, förhållandet till andra stater, den dömande makten och kontrollerande makten. Regeringsformen bestämmer att Sverige skall vara en parlamentarisk demokrati.

Successionsordningen
Successionsordningen reglerar tronföljden till den svenska tronen, det vill säga vem som får bli kung eller regerande drottning i riket. Successionsordningen är från 1810 och äldst av grundlagarna, den tillkom då huset Bernadotte gjordes till arvingar av Sveriges tron. Fram till 1980 var tronföljden agnatisk men samma år infördes kognatisk tronföljd, vilket innebar att kvinnliga ättlingar nu har lika arvsrätt till Sveriges tron.

Tryckfrihetsförordningen
Tryckfrihetsförordningen är den grundlag som skall garantera fritt meningsutbyte och en allsidig upplysning för varje enskild medborgare. Till tryckfrihetsförordningen hör bestämmelser om publikationer, TV- och radiosändningar, samt stadgar om informationsfriheten.

Yttrandefrihetsgrundlagen
Yttrandefrihetsgrundlagen från 1991 är den yngsta grundlagen. Till form och innehåll påminner den om tryckfrihetsförordningen, vilken den ofta hänvisar till.

En mycket viktig del
För att en svensk grundlag skall ändras krävs att två likalydande beslut fattas av Riksdagen. Mellan de två besluten måste det dessutom ha hållits ett allmänt val. Kanske något att anamma i Thailand.

Skrivet och publicerat av Håkan Wallenius, Thailands Posten

[Poddipoddi]

Känner en stilla vanmakt efter att ha läst artikeln. Vad var det ”regelvidriga” som regeringen gjorde? Kapitel XV, artikel 291 i den Thailändska konstitutionen reglerar hur konstitutionen kan ändras. Det förefaller mig som regeringen och parlamentet har följt dessa regler (tre omröstningar, enkel majoritet). Där står inte ett ord om att folkomröstning krävs. Visst var det folkomröstning om nuvarande konstitution, men det var rimligen för att ge denna någon form av legitimitet eftersom den utarbetades efter kuppen, under militärens överinseende. Kravet på folkomröstning verkar vara något som Konstitutionsdomstolen nu inför på egen hand. Kanske lite väl långtgående att påsta att denna domstol nu visat att rättsväsendet fungerar i Thailand.

[Nille]

Fick detta svar av Håkan som samtidigt lät meddela att han inte har för avsikt att kasta sig in i någon het diskusion med någon anonym människa, vänligen respektera detta.

I princip har inte regeringen och parlamentet gjort något fel eftersom de följt reglerna i grundlagen hur en regeringen ska förfara för att göra en ändring i grundlagen. Sektion 291 stipulerar att konstitutionen kan ändras sektion för sektion inte skrivas om i sin helhet. Det motståndarna befarade var att regeringen efter att ha ändrat sektion 291 skulle tillsätta en egen kommitté som skulle ha till uppgift att skriva om hela grundlagen. Det var också därför man tog till den stora släggan i en petition till både justitiekanslern och konstitutionsdomstolen. Motståndarna, rätt eller fel, skrämdes av möjligheten att sittande regering ville skriva om grundlagen att gagna sina egna syften. Det är en tung beskyllning och naturligtvis överdriven att sittande regering ville ändra statsskicket och avskaffa demokratin och kungahuset.

Sedan är det mer än bara grundlagen som ligger i potten. Eftersom regeringen har försoning inom politiken på agendan kan man skönja en viss påverkan av just försoning i domslutet. Man överlåter åt parlamentet att avgöra om det blir någon tredje läsning och omröstning när parlamentet öppnar igen i augusti. Så för att sammanfatta har regeringen inte gjort något regelvidrigt men kanske kan man i försoningens tecken gå fram lite försiktigare i sin iver att skriva om grundlagen. Bl.a annat vill man försvåra för konstitutionsdomstolen att upplösa partier och förbjuda partiledningen att delta i politisk aktivet under en fem års period. Konstitutionsdomstolen hade heller inte som krav att genomföra en folkomröstning det var en rekommendation. Återigen upp till parlamentet. Läs gärna THINK Pragmatic av Veera Prateepchaikul i Bangkok Post måndag juli 16, 2012.

/ Håkan Wallenius, Thailandsposten

[nickbkk]

Mkt bra inlägg av OP.

[goodolle]

Ja Nille

Mycket bra artikel av Veera Prateepchaikul i BKK post, men tyvärr så såg det ut idag utanför domstolen

http://www.bangkokpost.com/news/local/302760/reds-protest-at-charter-court

About 30 red-shirts assembled under the name “Democracy, Justice and Righteousness-Loving Group of People” in front of the Constitution Court building on Chaeng Wattana road on Monday in protest against the nine court judges.

Led by Wuthipong Kochathamkul, leader of the Pathum Thani red-shirts, they draped a piece of black cloth on the court’s sign outside the building, burned mock coffins of the nine judges, and raised banners condemning the court. :geek:

“Kung Bhumibol drabbades av en mindre hjärnblödning slutet på förra veckan. Han fick bland annat handskakningar som följd. Läget ska dock vara stabilt.
84-årige monarken tvingades ställa in en helikopterutflykt till västra delen av landet. Det skulle annars blivit hans fjärde officiella besök utanför sjukhuset där han vistats de senaste 3 åren.”

Allt detta verkar vara en maktkamp från båda hållen när monarken lämnar,

Det svåra blir ju att ha monarki utan en monark, en efterträdare finns ju inte i nuläget och det finns väl ingen som kan ersätta dagens monark

[Author]

Posts