Anger Management och Thailand

[Rosarin]

Hej!

Som vi alla vet är det som oftast ingen fördel för någon att visa uppenbart arga/aggressiva känslor i Thailand.
Allt detta tänkande kring “att inte förlora ansiktet” dominerar kulturen trots att året nu är 2009.

En svensk kompis som jobbade i ett thailändskt företag höll på att bli galen för att alla bara tassar och att ingen någonsin säger vad den egentligen tycker och tänker. Så hon slutade.
Hon sa att alla går omkring och lider för sig själva men ingen gör något åt saken, eftersom de inte vill ställa till med bråk eller problem etc.
För henne som är för mig, vääääldigt svensk i sitt tankesätt, fick hon inte ihop det när kvinnorna satt och klagade men samtidigt inte gjorde ett smack åt saken, för det passade inte att sätta sig upp mot chefer eller överordnade.

Men hur hanterar thailändarna arga känslor?
Thaiarna blir väl också arga, eller blir dom inte det?
Blir inte thailändarna trötta på att ADLRIG få säga vad man tycker eller yttra vad man känner?
Är detta verkligen mentalt sunt?

Minns så väl en artikel i svensk press om att de som jobbar inom serviceyrken i Sverige (de använde flygvärdinnor som exempel i artikeln) lättare drabbas av depressioner och att det direkt kan leda till depression då man hela tiden måste uppträda enligt vissa regler.
Intressant för i thailand verkar depression bland thailändare vara något sällsynt. (rätta mig om jag har fel)

I artikeln diskuteras en yrkesgrupp i Sverige men hur och vad är det då som driver ett helt land att bibehålla detta tänkande och handlande?

[Herr Chang]

Hej Rosarin,

Ja, vad gör thailändarna med all instängd frustration? Det klassiska är väl att man efter intag av alkohol plötsligt exploderar för någon struntsak och tar till meningslöst våld.

Eller så kanske avreagerar man sig genom att köra bil hänsynslöst…

Herr Chang har talat.

[gosatta]

ja intressant frågeställning, tusentals bra exempel på vad vi faranger gör det ser man / hör man ju dagligen.

Men vad gör Thailändarna själva med sin frustration? ska bli intressant å läsa vad folk har att skriva

börjar med några enkla exempel..

Tror många tömmer sin “ånga” hemma med familjen, sen i vilken form? ja det kan nog variera väldigt. jag har i princip bara bra koll på medel – övre medelklass i Bangkok och jag vet att dom är långt ifrån representativa i Thailand som en helhet men där är min erfarenhet att det mesta verkar bubbla ut i rent skitsnack och “backstabbing” aldrig rena aggressioner.. men har tyckt mig se att ju hårdare press en person har på sig ju större möjlighet för mycket skitsnack och dom mest sinnessjuka sätten att försöka göra livet svårare för andra, inom familjen eller för personal . . så där blir det nog det lite svenska sättet .. kännslorna bubblar inom dom, läcker ut i små doser å förpestar både dom själva och sin omgivning.

hos dom “lägre klasserna” (ursäkta uttrycket, inte alls tänkt som ett klasstänkande men mest en beskrivning hur realiteten ser ut i Thailand, man skulle kanske kunna säga bönder, landsortsbor, arbetare eller vad som helst men alla blir fle på något sätt) så verkar helt klart alkohol i rena fylleslag så fort det är ledigt med både glädje gråt å slagsmål vara en väldigt viktigt kanal för att få ut sina aggressioner. nu drar jag stereotyper stenhårt så är säkert helt ute å cyklar men känner för få “vanliga” arbetare för att egentligen dra några riktiga slutsatser, men det känns som om där är dom bra mycket bättre på att släppa ut skiten, men fortfarande hemma med familj / vänner.

kanske är spelandet vi läser mycket om här också ett sätt att ventilera?

[Mojay]

Jag upplevde också lite så att man inte ofta blev arg inför andra, men idag har jag insett att det inte är så.

Snarare bygger det på hiraki, du kan inte tillrättavisa någon offentligt som är äldre eller har högre position på jobbet. Är du anställd så ryker jobbet direkt.

Däremot finns det ingen som är så duktig på att beklaga sig och prata skit om någon annan som thailändare. Så jag tror deras sätt att avreagera sig är att prata ut om det inför alla som vill lyssna. Alkohol och dess konsekvenser finns också med i bilden, först dövar dem smärtan med alkohol och sedan så går det ut över någon annan oskyldig stackare.

Det är så oerhört svårt att få grepp om vad som egentligen rör sig i huvudet på en thailändare.

[dissidenten]

@Mojay wrote:

Det är så oerhört svårt att få grepp om vad som egentligen rör sig i huvudet på en thailändare.

Haha, klockrent.
Tänkte bara reflektera över detta med att prata skit om andra. Skrev i en tidigare tråd om en omöjlig kärlek (bless). Hela kvarteret vet nu om att jag är svag för henne och tittar snett på frun som dom tycker låser mig. Men jag är vädigt förvånad vilken dold komunikation det finns.. Dom flesta omkring har stenkoll på mig och vad som händer..
Tex när frun reste bort var det en tjej som ringde direkt och skickade käk till rummet.. Hur dom kunde veta frun skulle resa bort och inte ta en sväng till tesco är en gåta.

[Nille]

Kanske därför de gökar runt så friskt. Tyst hämd liksom.

[Enis]

@Rosarin wrote:

Intressant för i thailand verkar depression bland thailändare vara något sällsynt. (rätta mig om jag har fel)

Där tror jag du har fel……

Har inget vetenskapligt underlag men som sagt att man tar till flaskan i tid och otid tyder väl inte direkt på att man mår bra.

Titta även på alla Thailändskor som hamnar utomlands av någon anledning, hur många av dem mår “sanuk”. Under de 10 år jag varit i kontakt människor från denna delen i Världen som hamnat i min lilla stad så skulle jag säga att det till minst lika hög grad finns depression och ångest hos dem som bland övriga befolkningen i Sverige

[Malee]

Håller med Enis, tror att thai är minst lika depressions-drabbade som de i västvärlden. De hanterar förmodligen depressionen på ett annat sätt, och famförallt, de visar det inte utåt.

[Tijas]

Nu har jag bara varit i Thailand i en månad totalt under smekmånaden. Men under den tiden lärde vi känna en Tuk-tuk förare relativt bra som heter Sarawut. Jag och min fru tyckte nog båda att vi skymtade en hel del känslor under den “hårda Thailändaren” om inte speciellt i mitten/slutet av vår resa.

Självfallet var han väl extremt glad då vi som 2 dumma svenskar gav han lite “för mycket” extra för att köra omkring oss vart vi än ville.
Ett exempel är ju när han började prata skit om regeringen, hur den är uppbyggd på korumption, hur poliserna och staten fungerar, han var kanske inte mest arg, men dock mycket besviken.
När vi köpte honom en cd-spelare och högtalare tills hans tuk-tuk så fick vi inte ett leende utan en kram, han vart så chockad.
När vi blev stannade av polisen som ville ha ca 200bath för att sedan låta oss köra vidare så förklarade han vad och hur och varför dom kunde göra som dom gjorde.

Han passade även på att chocka oss, sista dagen, så vart vi lite stressade och han var mycket stressad och ledsen över att vi skulle hem, en mopedist körde ivägen och vägrade flytta på sig, så när vi kom fram till ett rödljus bromsade han för allt han hade (Sarawut vill säga) hoppade ur sin tuk-tuk gick fram till mopedisten och skrek på honom, tog tag honom runt halsen och tänkte slå honom…
Inte ens polismannen som stod precis brevid händelsens centrum gjorde någonting speciellt, utan sa något på Thai och log emot mig och min fru och sa åt Sarawut någonting och sen var det inget mer än så…

Han bad iofs om ursäkt och bad om förlåtelse om han skrämde oss..
Lite skraj blev jag nog allt, men sammtidigt väldigt trygg att han tog hand om oss. (Hans fina baseboll trän och andra vapen som han hade under sätet i sin tuk-tuk hade han visat oss tidigare)

Möjligen att min historia är mycket ovanlig men jag tyckte nog mig hinna få se mycket känslor ifrån Thai-människor på en kort vistelse.. 🙂

Fy vad jag saknar Sarawut och Thailand… *snyft*

[Author]

Posts