Är Chulalongkorn en bluff?

[Rospigg]

Som en fristående del till tråden Slaveri i Thailand
viewtopic.php?f=4&t=4385&p=26972&hilit=slavar#p26972

För några dagar sedan då jag besökte biblioteket fångades jag av boken Slaveri 1800 till NUTID av historieprofessorn Dick Harrison vid Lunds universitet. På sidorna 451 och framåt kan man läsa följande.

Ofriheten i 1800-talets Siam var av två slag: slaveri och tvångsarbete ( corvee ). Corvee drabbade i princip alla fria män, men inte slavarna. Eftersom slavarna var privat egendom hade kungen ingen rätt att kräva corvee-arbeten av dem. Ur kungens synvinkel var alltså slaveriet inte nödvändigtvis något positivt. Ju större andel av Siams befolkning som var slavar, dessto färre människor var corvee-pliktiga – desto svagare var kungamakten.

I slutet av 1700-talet upplevde Siam en djup politisk kris. År 1767 plundrade burmeserna huvudstaden Ayuttaya. I och med detta blev behovet av arbetskraft ännu viktigare. Både kung Taksin och kungarna av Chakridynastin var övertygade om att rikets ledning måste kontrollera huvuddelen av den arbetande befolkningen. De var, menade de, just bristen på sådan kontroll som lett till Ayuttahayas undergång. Mot denna bakgrund kommer det inte som någon överraskning att 1800-talets Siam präglades av noggrann och långtgående reglering av människors status och plikter.

Betydligt viktigare än alla krigsfångeslavar och skuldslavar ( bl.a. på grund av infernaliskt spelberoende ), åtminstone ur kungligt perspektiv, var de fria siamesernas corvee-plikter. I krigstid måste de tjäna som soldater. I fredstid måste de utföra grovarbete av olika slag. En skuldslav kunde mycket väl komma undan lindrigare , sett till antalet påtvingade arbetstimmar, än en fri man. Efter att ha kalkylerat med för- och nackdelar kunde man ibland komma till slutsatsen att corvee-plikterna var värre än ofriheten (som slav). Att kungamakten under seklets andra hälft gick till attack mot det inhemska slaveriet berodde alltså inte bara på att riket stod under tryck från Västvärlden.

Om en siames hade ont om pengar kunde han sälja sina barn, sin fru och till slut även sig själv i slaveriet enligt kontrakt som man förhandlade fram med köparen ( för att få en bättre tillvaro ).

Med detta som bakgrund så kan man fråga sig om kung Chulalongkorn hade sina undersåtars bästa i huvudet när han initierade att slaveriet borde avskaffas. :scratch:

[gosatta]

Klart det var för egen vinning, en absolut härskare som är uppväxt till att vara en absolut härskare ser nog på folk mest som resurser.. kulten kring Chulalongkorn som den “store” kungen är ju ett långt senare påfund.

vet inte om det var “a history of thailand” eller “the king never smiles” som hade en bra genomgång om hur och varför Chulalongkorn “kulten” (om man nu ska kalla det de?) kom till.

[Joints]

Kungar som föredrar att producera nya regenter med sina egna systrar brukar oftast ha en annorlunda människosyn. Chulalongkorn var även han en produkt av incest precis som dagens kung, även om det var i andra hand så att säga. Dock inget som stoppade honom från att gifta sig med sin egen kusins dotter. Hos en del av kungens barn kan man tydligt se att vissa gener har satt sitt tydliga spår, både när det gäller utseende, hälsa och människosyn.

Ingen annan kung har någonsin varit i närheten av att vara så poppis som dagens. En produkt av en mycket medveten och ihärdig hjärntvätt/strategi som börjar i unga år. Antagligen finns det idag bara Nordkorea som är ännu värre.

[Author]

Posts