Att träffa en partner från Thailand, vad bör man tänka på ?

[Oneej]

Hej
Läste just en av de sorgligare trådarna på det här forumet. Jag kan inte bara ta den till mig rakt av, man har alltid ett ansvar själv.
Tänkte att vi kanske kunde dela med oss lite kring våra erfarenheter samt synpunkter.

Om jag backar bakåt i tiden så i stort sätt i alla sammanhang man såg en Svensk man med en Asiatisk flickvän så såg det minst sagt obalanserat ut.
Det har ändrats med åren men jag måste erkänna att jag upplevde ett stänk av det när vi sökte visa på ambassaden.
Nu har jag bara dragit det ytliga, det behöver inte ha någon som helst betydelse men vi kan ju börja där.

Har utseende och skillnad i ålder någon betydelse i ett förhållande ?

[Mojay]

Min egen erfarenhet är att åldern mellan en thai och en svensk inte har samma betydelse som mellan en svensk kvinna och en svensk man. Ett helsvensk par har ju olika problem vid en större åldersskillnad, det är bland annat erfarenhet, kunskap och värderingar, som förändras med åren. Därför brukar man vilja ha en jämngammal partner i Sverige för att kunna föra diskussioner på en jämlik nivå.

Med en thailändska spelar detta inte så stor roll då skillnaderna i värdering, erfarenhet och kunskap alltid kommer att vara stor, oavsett ålderskillnad. Ett annat problem, som inte har med åldern att göra, är kulturkrocken mellan en thai och en svensk. Diskussionerna dem emellan kommer aldrig att kunna föras på samma nivå.

Själv så tycker jag väl att det kan verka löjligt och se underligt ut om ålderskillnaderna börjar stiga mot en 30 år eller mer. Det kan inte finnas speciellt mycket som dessa par har gemensamt.

Själv lever jag med en kvinna som är 9 år yngre än mig och ser inte själv detta som speciellt märkvärdigt. Vet dock inte hur andra upplever det.

Hur thailändare ser på detta med stor ålderskillnad har jag svårt att sätta fingret på. Det verkar som att åldern inte har så stor betydelse. Jag tror att deras synsätt snarare handlar om att man vill ha stabilitet och trygghet i livet och att man enklast kan få detta om man väljer en äldre man som har lekt färdigt.

Angående fördomarna mot asiatiska kvinnor i Sverige så tror jag inte att dem har förändrats så mycket, dock så tror jag förändringen snarare ligger i att det idag är fult att prata i rasistiska ordalag. Ser fortfarande hur folk tittar snett på en och på den tiden jag bodde i Sverige, så kunde man inte ens gå på toaletten när man var ute på någon bar, förrän någon snabbt var framme och försökte sätta in en stöt, precis som det vore en bartjej.

Det första min svenska exfru sa, som jag varit gift med många, många år, “Hur fan kan du gå och gifta dig med en importerad thaihora”. “Du skämmer ut både mig, barnen och din familj”. Hon har aldrig varit rasistisk eller haft nedlåtande kommentarer om någon någonsin förut. Men när det kom för nära inpå så brast det.

Alla mina vänner höll god min och sa aldrig något ont om detta, förrän vi skilde oss. Då uttryckte sig alla att det var det bästa. Det ser inte bra ut att min fru var thailändska. Vet inte vad dem tänkte när jag gifte mig med thaifru nummer 2 i Thailand. Jag brydde mig aldrig om att fråga.

Jag tror att många svenskars synsätt på att man har en thailändsk fru är att man inte kan få en svensk fru utan har istället åkt till Thailand där man kan köpa en fru, i olika åldrar och storlekar. För många svenskar så är alla thailändskor bartjejer.

Som en parantes så kan jag också tycka att det finns en minoritet av män som förstör detta rykte för oss med thailändsk fru som åker ned till Pattaya, tar med en tjej hem till Sverige, efter enbart 7 dagar, skickar tillbaka henne när det inte fungerar och åker ned igen för att hämta en ny.

Min personliga uppfattning är att det finns inget “Kärlek vid första ögonkastet” och att man aldrig kan älska någon med hjärtat, bara med huvudet, innan man har haft ett varaktigt sammanboende under en längre tid.

Det är först då kärleken från hjärtat kommer när man lärt känna sin partner väl, sett och överlevt alla brister och har klarat av att finna gemensamma värderingar. Det är då man vet att man har förutsättningar för att gifta sig med varandra.

Tyvärr tror många män att bara för att man haft sex med en thailändska i Thailand, under en semestertripp, som säger “I love you”, så är det klart. Här finns en kvinna som tar hand om mig jättebra, vill ha sex och säger att hon älskar mig, bara mig.

Som JJonsson nämnde i en tråd, när du är kär så stänger du dina ögon och dina öron. Vill nog påstå att man i många fall stänger av hela hjärnan samtidigt.

[Oneej]

Att bli förälskad är inte så svårt men att hålla ihop ett förhållande kräver lite mer ansträngning. Jag håller med Mojay om hans beskrivning av kärlek, den kommer efterhand och det man känner direkt beskrivs nog bäst av ett annat ord en kärlek.
Jag läste ett utlåtande från ambassaden där man nekade visum på grund av för kort tid tillsammans och att tjejen i det fallet inte kunde engelska. Motiveringen var ungefär att “på grund av att xxx inte kan engelska så kan ni inte ha haft särskilt stort utbyte av varandra”.
Visst kan man resonera så, men jag tror ändå att man kan ha ett utbyte trots språkförbristning. Man kan ju verkligen passa ihop på ett mentalt plan (fast det vet man ju inte förrän senare).
I Thailand är det ganska vanligt att man lämnar barnen till släkten för att åka iväg och jobba på annan ort (finns andra jobb än barer).
Det här måste ju vara lite märkligt för oss Svenskar, vissa Svenska familjer kan ju inte ens vara ifrån sina barn några timmar.
Det är väl bara en av de funderingar man som svensk man stöter på…

[jjonsson]

Det är en av många saker jag funderat på.
Barn som bor hos mostrar och fastrar och gjort seden flera år tillbaka.
Vi har ett sådant exempel i “vår” släkt.

Hon menar på att det är bättre för den lille killen att bo ho släkten som tar hand om honom.
Mamman måste ju jobba på annan ort.
Det finns en sak jag verkligen inte få i hop i detta.
Thaikulturen är ju mamman jämnställd med gud
-Varför?
-För att hon födde mig och hon tog hand om mig när jag växte upp.
-Eh, men det gjorde hon ju inte hon stack ju i väg och jobbade i flera år?
-Ja för att hon var tvungen..

Jag får inte ihop det där riktigt, faktiskt.

Som så mycket annat med tankesätten.

Vill man ha en partner från thailand så är min uppfattning att man måste ha ett öppet sinne,
Edit: Mycket öppet sinne för skillnader.
Att vår kultur skulle vara överlägsen det tror jag inte alls, den har brister precis som thaikulturen, den har fördelar precis som thaikulturen.

Men det är onekligen en kamp man ställs inför om man vill ha ett hållbart och seriöst förhållande.
Framförallt kan jag tycka på familjeplanet och statustänkandet där.
Jag struntar i vad morfar i KhonKaen tycker om olika grafik kort, det rör mig inte, skall jag köpa ett sådant tänker jag inte be honom om råd bara för att han är äldre.
Han har ju aldrig sett en dator i hela sitt liv!

Men att inte förstå de olika tankesätten och att acceptera dom OCH att hitta en egen kultur som båda kan leva med gör ett förhållande som vårt svårt för att inte säga omöjligt.
Precis som Oneej skriver:
@Oneej wrote:

Att bli förälskad är inte så svårt men att hålla ihop ett förhållande kräver lite mer ansträngning

Så sant, dessutom tror jag ett förhållande som det här kräver än mer!

@Mojay wrote:

Jag tror att många svenskars synsätt på att man har en thailändsk fru är att man inte kan få en svensk fru utan har istället åkt till Thailand där man kan köpa en fru, i olika åldrar och storlekar. För många svenskar så är alla thailändskor bartjejer.

Påminner mig om en kommentar jag fick;
Men va fan Jonsson, du ser ju ok ut, har sjysst jobb och du är en bra kille.
Känns en aning desperat att hämta en thailändska eller, du är ju inte direkt gammal om man säger så..

Hade hon varit från Kina eller Italien så hade det inte ens kommenterats.
En kvinna på jobbet som också var med i diskussionen sa till mig efter åt.
– Du jag är ju gift med en spanjor och det skall du veta, att vara blond och på 70 talet gifta sig med en spanjor var inte det lättaste, stackars blonda flicka.
Man kan välja att låta kommentarer som dessa förvaga eller förstärka.
Du är lycklig nu, det ser jag på dig, det är huvudsaken!

Men säkert är det en sak vi kommer att stöta på.

Precis som kommentarerna hon får om det snåla farangen som inte tar hand om henne.
Två jobb och gift med en farang, herregud, skaffa en man som kan ta hand om dig.

Fördomarna lika starka på båda sidor, tänkandet så olika, kulturen så stor skillnad, språket ett problem i bland…
Men kärlek är samma sak oavsett var du kommer i från.
Den känns på samma sätt
Den ger samma styrka
Om den finns och är på riktigt är den oslagbar och klarar alla motgångar oavsett!

[Oneej]

Men det stämmer faktiskt, jag kan inte få en svensk tjej (eller vill). Ni tror väl inte att jag inte försökt, har träffat en hel del trevliga tjejer men det händer liksom inget. Det är något som saknas och framför allt så har enkelheten försvunnit.
Nu har jag en Thailändsk flickvän med allt vad det innebär, inte minst att få ett visa till Sverige :pale:

Jag har läst en del om snåla faranger som inte kan ta hand om sina kvinnor men det är ju rent löjligt, vad var alternativet (en thailändsk man)?
Av mina vänner i Roi-et har jag lite kortfattat fått den inställning att en Thailändsk man inte är något att ha.
De springer bara iväg, eller så vill de inte jobba och är det inte det så ska de ha en extra fru.

Naturligtvis finns det bra Thailändska män, det tvivlar jag inte på.

Själv funderar jag på hur dessa kvinnor orkar lämna allt och börja ett nytt liv i ett nytt land. I vissa fall skilda från sina barn. De är verkligen utlämnade och skulle det inte fungera i det nya landet så är det tufft för dem att komma tillbaks.
Att man inte dög till den nya mannen är inte roligt för de tjejerna att ha i bagaget med sig hem.

[Rospigg]

Innan man ger sig in i ett thaiförhållande så bör man vara utrustad med en massa tålamod för att orka lyssna på alla sanningar som partnern har hört av andra eller bara är sant i största allmänhet, eller att orka med allt tjat som kan komma i skurar då dagen inte har varit till fullo så lyckad. Dessutom så är det inte helt fel att köpa in en tub med magnesyl för att minska huvudvärken som uppstår av olika skäl. Tillika underlättar det att ha en slant undanstoppad för olika ändamål som partnern inte behöver känna till. Det kan gå åt till det där förbannade tiggandet från släktingar eller tamboon till fan och hans moster. Förstår inte hur thailändare kan tänka på pengar hela tiden. Det är brist hos alla och hela tiden. Farangen är ju i de flestas ögon den stora plånboken, och osagt en skit när han inte ställer upp med en slant. Återgälda det är knappast att tänka på utan tjat. En stund i hängmattan eller ta en utspädd whisky hos kompisen är roligare. Oj…glömde bort att bjuda farangen som hjälpte mig tidigare. Hör han inte hur vi skrattar och har roligt?

Ett annat problem, som inte har med åldern att göra, är kulturkrocken mellan en thai och en svensk. Diskussionerna dem emellan kommer aldrig att kunna föras på samma nivå.

Vadå diskutera? En thailändare kan ju aldrig som en svensk erkänna att de har fel. Att tappa ansiktet är den största skam som finns. Alla problem skall bara glömmas. Inte som hos farangen som vill tala om saken för att misstaget inte skall återupprepas. Ett förhållande med en thai kan knappast kallas problemfritt.

[Oneej]

Jag tror Rospigg tog musten ur oss, är det så nattsvart som han beskriver det. Eller är vi helt enkelt för mjäkiga vilket skapar diverse problem ?
Ingen tvekam om att det finns skillnader, bara en sån sak som klockan. Jag är helt säker på att de vet när klockan är till exempel 9:00, men jag tvivlar på att de mäter och planerar tid som vi gör. Dvs om vi ska vara någonstans kl 9:00 så måste vi åka 8:15 på grund av diverse faktorer.
Jag beundrar deras lugn som ibland fick mig att gå upp i limningen, till slut lärde jag mig att ta det lite mer lugnt.
Trots allt så finns det visst hopp.

mvh

Svenne

[Herr Chang]

Jag gillar inte det här snacket typ “Jaså, var du tvungen att ta en kvinna från Thailand? Var det ingen svensk kvinna som tyckte att du duger?”

Enligt många är det tydligen ett axiom att det bästa för en svensk man är en svensk kvinna. Lyckas man inte få till det med en svensk kvinna är man per definition misslyckad.

Jag ser det som en patetisk försvarsreaktion från mestadels fula uppsvullna gnällande svenska kvinnor som finner det svårsmält att svenska män har annat att välja på. Tro det eller ej, mitt mål i livet är inte att duga för dessa kvinnor. Även om dom gärna inbillar sig det.

Också roande att observera är hur intressant man plötsligt blir när man kommer med en vacker thailändsk kvinna. Svenskor som tidigare aldrig skulle ödslat ett ögonkast på mig blir märkligt nog fascinerade… vad har han… han måste ha något speciellt…

Herr Chang har talat.

[Oneej]

Till Rospigg

Det är nog bra att du släpper på dina känslor och skriver av dig. Tyvärr så är jag en sån typ som inte stryker folk medhårs, jag ser inget typiskt thaiförhållande i din relation. Möjligen att du inte kunde stå emot henne. Kanske det rent av är det bästa som kunde hända dig, kanske var hon det stöd du behövde (är du far till barnet?). Att få vara ifred ansvarar du för, att få det livsutrymme du vill ha ansvarar du också för.
Kanske du har den bästa kvinna du kan få vid din sida, men du vill inte se det NU!

Drömfårhållande är få förunnat, normala förhållande är väl lite som du berättar om.

Tänk tanken att du kanske faktiskt har funnit din livspartner.

mvh

Svenne

Är grannens gräsmatta fortfarande grönare ?

[Oneej]

Det känns som denna tråd spårade helt ur, jag är inte intresserad av Rospiggs förhållande. Men fortfarande intresserad av det jag frågade efter i rubriken.
Att träffa en partner från Thailand, vad bör man tänka på ?

Hoppas den kan fortsätta med lite mer sansade inlägg.

mvh

Svenne

[stgrhe]

@Oneej wrote:

Det känns som denna tråd spårade helt ur, jag är inte intresserad av Rospiggs förhållande. Men fortfarande intresserad av det jag frågade efter i rubriken.
Att träffa en partner från Thailand, vad bör man tänka på ?

Hoppas den kan fortsätta med lite mer sansade inlägg.

mvh

Svenne

Det finns en bok som heter “Thailand Fever” och som lär vara mycket läsvärd och som tydligen tar upp aspekterna i ett interkulturellt förhållande från både ett västerländskt som ett thailändskt perspektiv. Jag har hört flera som refererat till boken men själv inte hunnit läsa den ännu.

Göran

[Nille]

@Oneej wrote:

Det känns som denna tråd spårade helt ur, jag är inte intresserad av Rospiggs förhållande. Men fortfarande intresserad av det jag frågade efter i rubriken.
Att träffa en partner från Thailand, vad bör man tänka på ?

Hoppas den kan fortsätta med lite mer sansade inlägg.

mvh

Svenne

Korrekt, Rospiggs erfarenhet är ett komplement till din fråga. jag skall skapa en egen tråd av det. Tack för hinten.

Här hittar ni Rospiggs historia: Rospigg -The Story

[Herr Chang]

@stgrhe wrote:

@Oneej wrote:

Det känns som denna tråd spårade helt ur, jag är inte intresserad av Rospiggs förhållande. Men fortfarande intresserad av det jag frågade efter i rubriken.
Att träffa en partner från Thailand, vad bör man tänka på ?

Hoppas den kan fortsätta med lite mer sansade inlägg.

mvh

Svenne

Det finns en bok som heter “Thailand Fever” och som lär vara mycket läsvärd och som tydligen tar upp aspekterna i ett interkulturellt förhållande från både ett västerländskt som ett thailändskt perspektiv. Jag har hört flera som refererat till boken men själv inte hunnit läsa den ännu.

Göran

Hej Göran,

Ja, Thailand Fever är mycket läsvärd. Kanske inte så mycket ny information för dig, men boken behandlar enligt min mening de problem som kan uppstå på ett mycket bra sätt. En intressant detalj är att boken är både på thai och engelska. Varje vänstersida är på engelska, och varje högersida har samma text på thai. Meningen är att man lätt ska kunna diskutera vissa saker som tas upp med sin thaidam. Rekommenderas!

Chris Pirozzo & Vitida Vasnat: Thailand Fever, ISBN 1-887521-48-8

http://www.thailandfever.com

Herr Chang har talat.

[Oneej]

http://www.thaio.se/ Intressant sida, den har jag lusläst.

mvh

Svenne

[Nille]

@Oneej wrote:

Till Rospigg

Det är nog bra att du släpper på dina känslor och skriver av dig. Tyvärr så är jag en sån typ som inte stryker folk medhårs, jag ser inget typiskt thaiförhållande i din relation.

Tror inte detta är en helt ovanlig relation. Så länge man är förblindad av den egna kärleken kan det vara svårt att vara klarsynt. För många är man det forever och då spelar det kanske ingen roll…

[dissidenten]

Thailand fever är en bok som verkligen kan rekommenderas. För mig personligen gav den många insikter om Thaikulturen men framför allt förstod jag min egna kultur för första gången. Hur vi tex uppfostrar våra barn att klara sig själva tidigt bara för att självständighet är positivt. Och på det kom mera insikter… Handikapp tex är en svaghet bara för man behöver andra. Och det är svårt att föreställa sig en värld där man inte har dom här värderingarna, jättesvårt. Men Thai lever i andra värderingar och bara den ömsesidiga insikten att man lever i olika världar minskar risken för onödiga friktioner. Så Thailand fever borde vara obligatorisk för dom som startar ett förhållande med Thailändsk partner.

[Oneej]

Inte så högt dissidenten, får de nys om detta på ambassaden i BKK så blir det säkert ytterligare ett krav för att passera genom nålsögat. Dvs att ha läst Thailand fever.

Jag tycker det är intressant att man ska betala både det ena och andra när flickvännen flyttar till Sverige. Det är nog något man bör ta sig en djupare fundering på innan man sätter igång med det. Ser ut att komma mycket besvikelse över dessa förlorade slantar och att stumpan vill dra om bidraget uteblir. Man skulle ju kunna säga att man liksom hyr en flickvän och när hyran uteblir så dras hon tillbaks.

Vad styr i Thailand, hur kommer det sig att en flicka från Thailand kommer till Sverige och jobbar när hon nyligen fött barn (4 månaders bebis). Hennes mor tar hand om barnet under den tid hon är i Sverige.
Hur ser vi på en svensk tjej som gör detsamma ?
Är den Thailändska tjejen helt hjärtlös ?

[Herr Chang]

Hej Oneej,

“Är den Thailändska tjejen helt hjärtlös ?”

Hjärtlös, nej. Pragmatisk, ja.

En helt annan syn i Thailand på hur man lämpligen handlar i olika situationer.

Helt rätt att man bör fundera över kostnaden att ta thaidamen till Sverige. Jag tycker dock det är rimligt att man tar denna kostnad om man verkligen vill att hon ska komma till Sverige. Uppoffringen är större från hennes sida.

Herr Chang har talat.

[gosatta]

nu har jag bara skummat tråden så kanske redan har tagits upp, men ändå. Långt ifrån alla Thailändare måste det “betalas” för!!! det känns lite som om alla tror att det bara går att bli ihop med tjejjer från Isan med fattiga föräldrar?

personligen känner jag ingen som som är ihop med en Thailändare som måste skicka hem pengar, och det är av många anledningar.. fast är det för att föräldrarna redan har det bra ställt och behöver inga pengar.. syskon kan tjäna bättre med pengar och ta hand om den biten .. sen finns det också gott om folk som sätter ned foten å säger pengar får du tjäna å skicka hem själv om du vill skicka. . och i förhållande byggda på kärlek inte pengar så fungerar det ofta. . som det har sagt många gånger förut här BÅDA har en kultur så båda måste anpassa sig.

[jjonsson]

@Oneej wrote:

Jag tycker det är intressant att man ska betala både det ena och andra när flickvännen flyttar till Sverige. Det är nog något man bör ta sig en djupare fundering på innan man sätter igång med det. Ser ut att komma mycket besvikelse över dessa förlorade slantar och att stumpan vill dra om bidraget uteblir. Man skulle ju kunna säga att man liksom hyr en flickvän och när hyran uteblir så dras hon tillbaks.

Vad styr i Thailand, hur kommer det sig att en flicka från Thailand kommer till Sverige och jobbar när hon nyligen fött barn (4 månaders bebis). Hennes mor tar hand om barnet under den tid hon är i Sverige.
Hur ser vi på en svensk tjej som gör detsamma ?
Är den Thailändska tjejen helt hjärtlös ?

Du hyr inte din fru, du tar hand om henne, kan du inte ta hand om henne så tär det på äktenskapet och kan så småningom resultera i skilsmässa.
Fokuset för vår del och det som gör det svårt för oss att se det hela är att ta hand om = betala.

Indirekt betalar jag ju för min farmor och farmar och mina föräldrar det är bara det att jag inte ger mamma en sedelbunt eller för över pengar på banken, utan har ett autogiro längst ned på lönesspecen som heter skatt.
Det gör att jag slipper se eländet varje månad, dom försvinner bara.

När det gäller barnen så är ju inte det något ovanligt i thailand, att dom uppfostras och bor hos, mormor, farmor, farbror eller kusin. Kan tyckas konstigt för oss.

Precis som min fru inte förstår varför vi förstör barns uppväxt genom att kasta dom mellan föräldrarna varannan vecka.
Varför bor dom inte på ett ställe och känner sig hemma?

Olika funderingar i olika kulturer, inget säger att det ena är mer rätt än det andra egentligen.

Gosatta slår på spikhuvet. Båda måste anpassa sig och finns kärleken och öppenheten till skillnaderna så kommer det att lösa sig.

Man kan ju alltid gifta sig med en tjej som har egen tandläkarklinik utanför sundbyberg annars.
Då slipper man ju alla dom här problemen. :blackeye:

[norpan10]

intressanta inlägg. jag anser att den thailändska kvinnan är överlägsen nordiska. visst blir det en kultur krrock men det är bara vara ärlig och säga vad man tycker, sen funkar det kanon.

[Sara]

[quote=”

Precis som kommentarerna hon får om det snåla farangen som inte tar hand om henne.
Två jobb och gift med en farang, herregud, skaffa en man som kan ta hand om dig.

Fördomarna lika starka på båda sidor, tänkandet så olika, kulturen så stor skillnad, språket ett problem i bland…
Men kärlek är samma sak oavsett var du kommer i från.
Den känns på samma sätt
Den ger samma styrka
Om den finns och är på riktigt är den oslagbar och klarar alla motgångar oavsett![/quote]

Om thailändarna själva har en sådan syn på farang-thaiäktenskap så måste det ju vara så att många bara är ute efter trygghet i form av pengar?? Då har ju svennarna med fördomar inte helt fel ändå?

Dömer inte själv. Jag bara spekulerar. Anser att alla får göra som de vill så länge de inte skadar eller sårar sig själva eller andra.

Måste dock ställa ett frågetecken vid detta: “Med en thailändska spelar detta inte så stor roll då skillnaderna i värdering, erfarenhet och kunskap alltid kommer att vara stor, oavsett ålderskillnad. Ett annat problem, som inte har med åldern att göra, är kulturkrocken mellan en thai och en svensk. Diskussionerna dem emellan kommer aldrig att kunna föras på samma nivå”

För mig är mental likhet och förståelse extremt viktigt för att jag ska kunna leva med/vara tillsammans med en annan människa. Vad har man att bygga på om man inte har något gemensamt?

Tycker dessutom att diskussionen om “thaikvinnor är mkt bättre än europeiska kvinnor” är extremt löjlig! Som att jämföra “min pappas bil är snyggare och bättre än din” Väldigt barnslig med andra ord.

Har sett att det är väldigt få kvinnor som skriver här så jag tänkte ändra på det 🙂

Som sagt; dömer inte, spekulerar bara!!!

[Sara]

En till sak, ang att “behöva” skicka pengar till familjen. Vore min familj “fattig” och jag hade pengar skulle jag inte tveka en sekund att hjälpa dem!! Det är nog bara i Sverige vi lämnar våra gamla på hem. I många andra länder tas de om hand om av familjen.

[Thaisambo]

Visst spelar det in till en del att “gräset är grönare på andra sidan staketet”.

Men i Sverige är missnöjet stort med politiken i breda kretsar. Skattesystemet, som tar en stor del av vanliga löntagares kaka, är en källa till förtret och förargelse hos många svenskar, ijust idag är det för övrigt årets skattefrihetsdag, som är att uppfatta som en organiserad missnöjesyttring över skattesystemet.

Sen är det en stor del av befolkningen som är missnöjt med EU-anslutningen och numera markerar det politiskt genom att motverka anslutningen till EMU.

Det är inte så stor skillnad mellan svenskar och thailändare…. Båda grottar ned sej i sitt missnöje och släpper inte taget – dalkarlarna som tågade med Gustav Vasa 1521 mot Stockholm och avsatte danske kungen avsatte faktiskt den genom Kalmarunionen legale kungen. Svenskarna var förresten aldrig speciellt nöjda med unionen, som formellt omfattade Sverige, Danmark, Norge och Finland, därom vittnar Engelbrekt och biskop Thomas frihetssång.

Dackefejden ‘på 1500-talet kan ses historiskt som begynnelsen på svenskarnas missnöje och vantrivsel med överhetens skattepålagor.

Det är samma sak i Thailand, men föremålen är annorlunda.

Idag söker sej de missnöjda svenskarna till Thailand och dess kvinnor – kaka söker maka – och bakom ligger ju båda parters missnöje i grund och botten. Man är så lika i grundläggande kulturella värderingar och synsätt och ändå så olika, man söker varandras motpoler. Djupare än föremålen för missnöjet ligger den gemensamma nämnaren.

[Sara]

Shit vilken deprimerande förklaring!! :cyclopsani:

[Smurf1975]

Det finns alldeles för mycket avundsjuka i Sverige, ingen ska vara bättre än någon annan. Alla ska följa samma norm. När någon helt plötsligt har en mycket yngre eller äldre livspartner så följer det inte den svenska normen… Jag tycker det är trist att folk ser så enkelspårigt på situationen och inte ser om folk är lyckliga. Sen när någon går med en yngre sötare kvinna från tex Thailand så bränner det i mångas ögon, det är ju inte svenskt att ha en yngre kvinna o vara lycklig.

Många tjejer åker tex till Turkiet på semester och de blir uppvaktade som aldrig förr, likadant är det för oss män när vi åker till Thailand. Vi blir “uppvaktade” dvs vi får en enorm respons (spelar ingen roll om man är snygg eller ful). Jag tror att det könslika samhället vi har saknar det där lilla extra som kallas uppvaktning…

I somras var jag på semester i både Thailand och Turkiet!

Hur som helt så ska man inte vara avundsjuk för det någon annan har. Man ska vara glad för deras skull. Blir man glad att vara ihop med en jämngammal tös från Sverige eller någon som är yngre/äldre från ett annat land så varför bry sig. Bara personerna är glada av det

Tråk Sverige

[KillerRacer]

Väl talat smurfen!

[Smurf1975]

Tack 🙂

[Oneej]

 En till sak, ang att "behöva" skicka pengar till familjen. Vore min familj "fattig" och jag hade pengar skulle jag inte tveka en sekund att hjälpa dem!! Det är nog bara i Sverige vi lämnar våra gamla på hem. I många andra länder tas de om hand om av familjen.



Sara

Misstänkte väl det att du inte har några pengar, då är det lätt att vara generös. En sak kan du vara säker på att det finns många som behöver dina pengar i Thailand. Vad spelar det för roll om det är din familj, du kan väl kalla dem för det.

Det finns en del trådar på det här forumet som förklarar hur det kan vara att leva ihop med en Thailändska. Förhållanden som urholkas ekonomiskt för att kraven är höga och förståelsen för att hantera en situation ekonomiskt inte finns. Det är ju inte lätt att få skattelättnad på grund av att man betalar till en familj i Thailand, eller att bara betala halva vårdnadsbidraget av samma anledning.
Det här forumet är till god hjälp för de som funderar lite kring hur en annan kultur och människor fungerar och tänker. Jag har lärt mig en hel del av baksidorna och det vid tre av varandra oberoende tillfällen då jag lärt känna företrädesvis Thailändskor.
Jag är väl medveten om att vi kommer från helt olika livssituationer vilket naturligtvis formar vår uppfattning av rätt och fel.

Gillar fortfarande Thailändska kvinnor och speciellt en av dem :drunken:

mvh

Svenne

[Sara]

Svenne; var det verkligen nödvändigt att vara dryg? Jag dissade inte utan sperkulerade bara, och ställde seriöst och icke dömande frågor!!

[Sara]

Men tack för svar, det var bara det jag var ute efter!

[Author]

Posts