Din mamma vs. din thaikvinna, hur fungerar det?

[Nisse]

Fick uppslag till detta från en annan tråd där en kille beskrev problemen som uppstod när hans mamma flyttade in i hans lilla lägenhet där hans thaitjej redan bodde.

För min del fungerade det bra från början. Morsan började sedan ta min frus uppassade som självklart. Min fru fortsatte vara vänlig så det fungerar att de umgås men mamma snackar så mycket skit så snart är det kört. Frugan är ok iom att hon vet att jag fattar att morsan är dum. I Thailand skulle man ALDRIG låta bli att försvara sin mor.

Hur fungerar det mellan din mamma och din thaikvinna?

[gosatta]

riktigt intressant frågeställning! nu har jag ju ingen thaikvinna men har sprungit på frågeställningen ändå, hade mammsen i Thailand i vintras och fick vid flera tillfällen patrull om hur jag “behandlade” henne, kunde få höra utan andra öron, Mats du har rätt men du måste låta din mamma vinna, du måste låta henne få vara glad! en otroligt konstig inställning i mina öron som mer än gärna går i konflikt med min kära moder 🙂

men kan rakt av säga att Thailändares tjat på att jag skulle vilka mig fast jag har rätt gjorde vor resta fantastiskt mycket smidigare än en vanlig släktträff hemma 🙂

[Guava]

Min fru och min mor kommer mycket bra överens. Fast de bor ju inte i samma lägenhet, det kanske underlättar. De bor inte ens i samma land.

Men när de träffas går det som på räls, inga problem alls.

Då är det svårare i förhållandet mellan min frus mamma och dennes svärson, för att inte tala om min frus fars förhållande till hans svärson. 🙂

Annars, för att fortsätta på gosattas inlägg, så har även jag fått kritik för hur jag talar till mina föräldrar när de är på besök här i Thailand. När jag sedan berättar om denna kritik för mamma eller pappa, oftast är det pappa, han är så obstinat att han behöver en åthutning minst en gång om dagen, så förstår han överhuvudtaget inte vad problemet är. Han liksom jag anser att som två vuxna människor så för vi en helt vanlig diskussion, medan thailändarna runt oss ser mig som en dålig son.

[jjonsson]

Fullständig katastrof!
Naturligtvis finns det massor med anledningar som bla att hon nu är pensionär och har för mycket tid.
Det andra att hennes man (min far) länge arbetat utomlands.
Ensam med all tid i världen är inte bra när tankar spårar …
Att vara öppen i sinnet verkar inte vara något som blir bättre med åren heller.

Men min mor verkar ha svårt att hantera bristen på kontroll som hon tidigare hade på sin son.
Med en thaikvinna får man ju dessutom en “mamma” på köpet, om ni ni förstår vad jag menar.
Ett otroligt stort ansvarskännande för hemmet, blommor och gardiner och städning.

De flesta klarar säker konkurrensen och ser det som positivt, min mor är dock inte denna typen av kvinna.
Naturligtvis får frugan sin beskärda del av den smällen och tyvärr tar väl hon den hårdare än vad jag gör med tanke på hur vi ser olika på våra föräldrar i våra olika kulturer.

Sedan Juli – Augusti har jag inte bytt ett ord med min mor efter att hon klampat över gränsen för vad hon kan styra över och dessutom varit otrevlig mot frugan.

Kanske får hon tid till eftertanke och inser, kanske inte.
Jag har inget behov just nu att lösa en relation som någon annan (min mor) inte kan reda ut.
Det är hennes boll, inte min.

Så för att svara på frågan Nisse,
Det funkar inte alls, och jag skulle aldrig försvara min mamma när hon har fel.

[Herr Chang]

Inte för att vi träffar dom så ofta, men varken jag eller fru Chang har några problem med våra respektive föräldrar. Tvärtom.

Däremot mina tre systrar och två av fru Changs fyra bröder… men det är en annan historia.

Herr Chang har talat.

[Myran]

@Herr Chang wrote:

Inte för att vi träffar dom så ofta, men varken jag eller fru Chang har några problem med våra respektive föräldrar. Tvärtom.

Däremot mina tre systrar och två av fru Changs fyra bröder… men det är en annan historia.

Herr Chang har talat.

En historia som jag ser MYCKET fram emot att läsa inom en rimlig framtid…

[Herr Chang]

@Myran wrote:

@Herr Chang wrote:

Inte för att vi träffar dom så ofta, men varken jag eller fru Chang har några problem med våra respektive föräldrar. Tvärtom.

Däremot mina tre systrar och två av fru Changs fyra bröder… men det är en annan historia.

Herr Chang har talat.

En historia som jag ser MYCKET fram emot att läsa inom en rimlig framtid…

Hehe… det är för all del en intressant historia men jag får nog avstå. Fru Chang har gett mig ultimatum att det inte ska skrivas något om henne eller hennes familj på forumen. Annars…

OK, en del kan jag förstås skriva om, men jag kan nog inte fortsätta vara lika öppenhjärtlig som jag varit tidigare. Det visar sig nämligen att fru Chang ofta blir igenkänd i olika sammanhang, både av svenskar och thailändare. Detta pga att jag lagt ut så mycket bilder på henne. Då är det inte kul att bli konfronterad med de små lik i garderoben eller andra små pinsamheter som jag också berättat om. Det är förstås bara ett fåtal som ägnar sig åt sådant, de flesta hejar bara och konfirmerar att hon är fru Chang, men det är uppenbarligen ganska besvärande för henne.

Herr Chang har talat.

[Thaisambo]

@Herr Chang wrote:

… de flesta hejar bara och konfirmerar att hon är fru Chang, men det är uppenbarligen ganska besvärande för henne.

Herr Chang har talat.

Herr Chang!

Ni heter väl ändå inte Herr och Fru Chang på riktigt?

Jag har hela tiden uppfattat det som pseudonymer på forumet….. Och det är mycket trevliga och välvalda nicks.

Men självfallet går det ju att byta namn efter ansökan – borde inte vara omöjligt även om namnet Chang inte är helt ovanligt. Det är enligt SCB:s namndatabas 220 personer i Sverige som har efternamnet Chang.
Tag detta som skämt eller allvar – det är upp till Dig!

[Herr Chang]

@Thaisambo wrote:

@Herr Chang wrote:

… de flesta hejar bara och konfirmerar att hon är fru Chang, men det är uppenbarligen ganska besvärande för henne.

Herr Chang har talat.

Herr Chang!

Ni heter väl ändå inte Herr och Fru Chang på riktigt?

Jag har hela tiden uppfattat det som pseudonymer på forumet….. Och det är mycket trevliga och välvalda nicks.

Men självfallet går det ju att byta namn efter ansökan – borde inte vara omöjligt även om namnet Chang inte är helt ovanligt. Det är enligt SCB:s namndatabas 220 personer i Sverige som har efternamnet Chang.
Tag detta som skämt eller allvar – det är upp till Dig!

Nej då, vi heter givetvis något helt annat i verkligheten. Vad jag menar är att jag lagt ut många bilder på fru Chang på diverse forum, och då händer det att folk som sett dessa bildtrådar känner igen henne på stan, på thaifester eller som kund hos hennes massageverksamhet etc. Hennes identitet är ju egentligen inte avslöjad, men det känns tydligen lite obekvämt att stöta på någon okänd som vet en del om henne pga mina inlägg.

Jag lägger förvisso även ut bilder på mig själv, men det är mycket sällsynt att någon okänd kommer fram och frågar om det är jag som är Herr Chang. Undrar varför 😉

Herr Chang har talat.

[Nille]

Min fru har alltid tyckt att jag försakat min mor. Men jag berättar ju inte om alla grodor som hoppar ur hennes mun. Hade jag gjort det vete fasen om vi hade kunnat fortsätta träffas. Nu har dock det mesta kommit till hennes känning men hon är fortfarande vänlig när de träffas, min fru alltså. Det har inte varit några bråk bara skitsnack från min mammas sida.

Jag har väl fått min frispråkighet från henne…

Mamma har spenderat mer eller mindre 6 månader (typ 2 månader i Sverige 2 månader i Thailand) om året i Pattaya sedan 1992 (hon har lägenhet där) så hon är väl inte som andra mammor antar jag… Vi träffade henne en hel del när vi bodde i Bangkok och hennes hembiträden beklagade sig alltid över min fru som inte gjorde tillräckligt med passup när vi var på besök? Mamma lyssnar gärna på sånt och tror min fru är en dålig fru. Men herregud vilken svensk tjej hade passat upp på henne som min fru gör??? Min mamma är ju ingen thaimamma direkt!

Hon får fasaen skärpa sig annars kommer det braka åt helsike!

Som sagt var, tack vare min fru kan de fortfarande umgås! Puss till henne!

[Hakan]

Som ni andra skriver här så drar jag mig lite för att skriva detta, hos oss funkar det nämligen klockrent! Min fru har tagits emot med öppna armar och en enastående glädje och hjälpsamhet. Min mamma kom hem till oss för något år sedan och sade att jag och framförallt min fru har så mycket att göra att städningen tar hon minsann hand om. 2 ggr/vecka har vi sålunda en städtant här hemma och det är min mamma som råddar det. Inget rotande utan ren grovstädning och plockande av rubbet. Finns det några problem då? Nej, faktiskt inte. Frågade min fru och hon säger samma sak. Hon är jätteglad åt alla i familjen så jag nästan känner mig utanför..haha

Min egen bild av det hela är att lille Herr Håkan har äntligen blivit stor och får numera sitta vid stora bordet när det är släktmiddag och sllipper satellitbordet med alla barn. Jag är glad också : )

Så kan det också vara :sunny:

[Thaisambo]

Jag har inte en chans att bidra med någonting i tråden – det känns trist, men ingen av oss har några föräldrar kvar i livet längre.

Så av den anledningen (fel anledning egentligen) så finns inga såna här konflikter (negativ samverkan) eller glädjeämnen (positiv samverkan).

Jag tycker att det är tråkigt att inte ha kunnat visa upp sambon så och få del av den glädjen och uppskattningen. Jag saknar faktiskt den saken när jag läser andras upplevelser här.

[Author]

Posts