Familj, flytta till Thailand eller inte!?

[Nille]

Det går i vågor men denna morgon känner jag mig fast besluten att ta mig tillbaks till LOS på permanent basis igen. Planen var att se hur Sverige känns och att ge det 2-3 år, och att ta det som det kommer.

Förhoppningarna var att vi alla skulle gilla det. Ärligt talat. Vi vet inte om vi gillar det eller inte. Samtidigt känns det som ett större steg att flytta till Thailand igen än flytten vi gjorde därifrån. Det går verkligen i vågor – vad vi vill och inte vill. Sedan gäller det ju att få tummen ur röven. Någon som känner igen sig?

Detta gäller familjer förstås – att vara utan barn gör det hela till en helt annan sak. Möjligheterna enorma och riskerna små. För att sålla mina tankar startar jag upp en tråd i ämnet.

Problemet när man har familj är att man inte kan krypa på inkomsten. Ens minimum krav på lön styrs för min del främst av skolkostnader. För oss med Thaibarn finns det skola från 0-10,000 sek i månaden. Svenska barn från kanske 3-4 tusen. Jag har 3 barn så här finns det en utmaning. Lycklig familj eller bästa utbildning?

Vad tycker du?

[Rosarin]

Heeej Phi-Nille!

Jag känner igen mig i dina tankar fast tvärtom.

Nu är vår lilla tjej inte mogen för skola ännu men vi funderar också hur vi ska göra inför framtiden.
Det där med inkomst är ju så avgörande när man har barn.
Innan vi hade barn kunde vi bo i vilken hydda som helst utan problem men nu är ju läget ett annat. Barn är iofs väldigt anpassningsbara och vänjer sig vid det mesta så där kanske mitt resonemang spricker…hmmm… :scratch:

Vad säger barnen?
De har ju levt både i Sverige och i Thailand, var har de känt att de trivs bäst?
Hur har det gått för barnen i skolan i Sverige mot i Thailand.
Vad jag har förstått är skolan rätt så annorlunda i Thailand mot Swe.
Och vad säger din fru?
Längtar hon hem eller trivs hon bra i Thailand?

Många frågor, jag vet. Kanske dags för familje-möte vid middagen ikväll?
Jag vet att det är löjligt men gör en + och – lista och var helt ärliga mot er själva.
Ok att man kanske kan ha överseende med vissa saker under en kortare tid men vad är det egentligen som gäller för en permanent vistelse?
Hur vill ni leva?, vad är ni villiga att betala för det?, är det värt att sätta barnen i en mindre bra skola för att ha råd med en bil? osv.

Som sagt, det är bra mycket svårare när man har barn.

Stor kram till familjen från

Rosarin och familjen :p

[carlos]

Hej,

Jag har läst en del av det du skrivit Nille och det har varit både intressant och kul att följa. Kanske mest för att jag känner igen mig i många situationer som du har varit eller är i. Jag bodde 8 år i Thailand innan jag beslutade mig för att flytta till Sverige igen. Största anledningen var min dotter som nu är 1,5 år. Tycker att Sverige är bra när det gäller Dagis, sjukvård och hela den biten.

Visst ser jag fördelarna med Sverige men jag saknar Thailand oerhört mycket, livsstilen, polarna, värmen. Min fru känner likadant, även hon ser Sveriges trygghet, varje dag var det ju ,våldtäkter, mord på nyheterna i Thailand.

Jag hade egen firma i Thailand och tjänade pengar som så många andra på turismen, och det gick väldigt bra. Ja sålde i rätt tid och efter det letade jag efter någon ny verksamhet. Detta var betydligt svårare än jag trodde. Det fanns en uppsjö av verksamheter till salu, dock var det oerhört svårt att finna något vettigt att satsa på. Antinget var kontrakten för korta, läget för urselt, eller rena fantasipriserna. Jag började bli desperat i mitt letande, kollade upp franchising möjligher på 7-11, bygga studentlägenheter, oljepalmsodlingar mm utan att bli övertygad. Allt kretsade ju om att skaffa en trygg framtid för min familj phu..

I somras åkte vi hem till Sverige för att hälsa på familjen. Då tog vi beslutet att flytta tillbaka till Sverige. Min dotter är nu inskolad på dagis och den biten känns väldigt bra. Jag inbillar mig att hon kan få ett bättre liv här i Sverige. Både jag och min fru skulle helst av allt flytta tillbaka till Thailand för vår egen skull, men tror inte att det är bäst för våran dotter.
Vad säger du om det Nille, hur är skillnaden på dagis, skola i Thailand och i sverige?
Som förälder vill man ju sitt barns bästa..

Har en polaren som jobbar som engelsklärare i Thailand, han fick cert. efter en vecka och han sköter sitt jobb bra. Men många av de andra lärarna bryr sig inte alls. Vad jag förstår så är det en bra skola som föräldrarna betalar mycket pengar för, i sin tro att deras barn ska få en bra utbildning.

Jag är kluven över framtiden, det ska bli kul att följa denna tråden, kanske kan saker och ting klarna, vem vet.

[Nille]

haha, och jag känner igen mig i vad du skriver!

Vi hade våra barn på thailändsk privatskola. De var väl seriösa i jämförelse med svenska skolor men ordentlig med stimulans för barnen. Jag har skrivit en hel del om det på min blogg. Den här är sorterad på skola och om du loggar tillbaks till tiden innan min flytt (maj 07) hittar du kanske lite läsvärt i ämnet. http://www.uddman.nu/blog/niclas/labels/Skola.html” onclick=”window.open(this.href);return false;

Det är framför allt vanliga skolan jag oroar mig för. Emily var 5 när vi flyttade hem. Tidigare än tänkt men tillfällen dök upp. Nu ställer jag mig ofta frågan – hur kompenserar man en sämre skola?

Tyvärr är det svårt att komma åt det bästa av dessa 2 världar från en och samma plats – om man inte har en himla massa pengar vill säja…

[carlos]

Hej igen

Min frus syster är lärare och varje eftermiddag efter skolan hjälper hon barn med läxorna och inlärning. Det är både elever som kommer från king class och de som har problem med inlärning. Jag har för mig att föräldrarna betalar 500 baht i månaden för detta.
Jag vet inte om ett sådant alternativ kan kompensera en sämre skola, men det är nog ett steg på vägen.

Visst är det till stor vikt en pengafråga. Det senaste året kostade våran sjukförsäkring 82000 baht per år det var med AIA. I min uppfattning är det inget man kan dra ner på och lägga hälsan i ödets händer.

Jag tjänade mina pengar på turisterna och frågan är hur det kommer att se ut framöver med tanke på oljan och ostabilitet på finansmarknaden. Jag tyckte se mig en ökning av turister från arabländerna, pakistan och indien, östeuropa och ryssland.

Vad tyckte du var sämst med Thailand innan du flyttade till Sverige?

Vad tycker dina barn om en eventuell flytt till Thailand?

Hur är magkänslan?

För min egen del så gillar jag utmaningar, i Sverige känns det lite mer slätstruket. Människor i min omgivning lever i en liten värld med lite stimulans. Man kan väl säga att jag i nuet är på fel plats. Med detta menar jag att vanan att ha så mycket mer stimulans omkring sig är påtaglig.

[Nille]

Och så var det försäkringarna, just det.

Magkänslan är tillbaks till Thailand till varje pris men som tur var har man förståndet kvar (än så länge). Jag vantrivs inte alls i Sverige utan känner som du – det är väl slätstruket. Sverige kan bli lite apatiskt tycker – same shit different day, no brain no pain. Sedan är det det här med alla som springer runt och jämför sig med varandra. Ungefär som om man är en bättre och lyckligare människa bara för att man har ett större hus!? Som farang i Thailand slipper man vara med i de lokala tävlingarna (även om det finns undantag).

Livskvalitet var avsevärt bättre i Thailand för oss. Men visst var jag mätt på landet när jag drog. Här är min förklaring till varför jag valde att flytta (borde inkludera det sämsta). Om varför jag valde att flytta hem till Sverige.

Ledsen att behöva kasta blogginlägg på dig men eftersom jag skrev ganska mycket om allt detta när det begav sig blir det nog bäst om man backloggar till den tiden.

När vi tittar på våra privatfilmer från livet i Thailand slutar det alltid med att de stora barnen börjar storgråta och vill åka tillbaks. De lipar säkert i en timme efteråt. Man släpper då några tårar själv. Tror inte det blir några semesterresor för oss på ett tag (kanske frugan får dra iväg på egen hand). Semester i Thailand lockar inte alls lika mycket som livet där gör. Kostar för mycket.

Frugan och minstingen, Sebastian 3, är de som är mest neutrala av oss.

[nickbkk]

Efter att bott i Thailand i nio år flyttade vi tillbaka till Sverige i somras. Nu efter tre månader har jag svårt att se vad som är bättre med Sverige. I princip har det varit omöjligt att få en dagisplats. Vi står i den kommunala kön samt i 10 olika privata dagisköer. Vi blev precis erbjudna en plats som vi är tvungna att ta för att min fru skall få ett liv, bla genom att börja studera på SFI. Min fru måsta åka två olika bussar för att komma till dagis, hämta barnen och sedan tillbaka hem. En trevlig resa på minst 30 – 40 minuter varje väg. Jag kommer lämna barnen men har tyvärr inte tid att hämta då jag har ett krävande jobb.

Vi var och besökte dagiset förra veckan och blev nästan chockad efter första intrycket. Jag skall dock ge det en chans innan jag sågar det vid knäskålarna. Barnen börja på Onsdag så vi får väl se hur det är. Min dotter gick på ett mycket bra dagis i Thailand så Sverige har mycket att bevisa.

Har man pengar så är jag övertygad om att både dagis och skolor är mycket bättre i Thailand än i Sverige. Detta gäller så klart även sjukvård. Samhället i sig är ju väldigt vrickat (hierarkiskt, korruption etc etc) i Thailand och det är väl det som mest oroar om barnen skulle växa upp i Thailand i framtiden.

Är det någon som vet om skolorna i Thailand har lov under den Svenska sommaren? En tanke jag hade var att bo i Thailand och sedan spendera större delen av somrarna i Sverige, men insåg då att det Thailändska sommarskollovet är någongång i April om jag inte misstar mig.

[D1rtJ4m]

Är man ett par, eller singel, utan tvekan, Thailand är bättre ur alla perspektiv.

Har man skolbarn skulle jag tänka till, men på det hela taget skulle fördelarna väga över på de flesta fronter, och jag skulle ändå välja att bo kvar här.

Thailand vs Sverige 10 – 1

[Nille]

Och det är väl ungefär där jag är nu. Det är det här med skolan. Jjonson startade upp en tråd där vi jämför den Thailändska skolan med den svenska mer i detalj låt oss fortsätta den diskussionen där. viewtopic.php?f=4&t=2910&p=16437#p16437

Frugan har gått den långa vägen med kommunala skolor och statligt universitet på det. På dryga året pratar och skriver hon svenska. Hon pluggar dessutom samhällskunnskap och föreberedande kurs för gymnasiesvenska (allt på svenska). Vi får kalla hennes föräldrar outbildade bönder även om hennes pappa var byggmästare (och det var väl det som betalade hennes utbildning).

Borde inte mina barn, 30 år senare, med utbildade föräldrar, klara sig något bättre än vad frugan gjorde?

[Mr Chiangen]

Nickbkk, en del internationella skolor har lov ungefär samtidigt som i Sverige sommartid.

[Spiritfish]

ok, nu här jag bara bott i Thailand i två år. Har inga egna barn men är plastpappa. Men för att sammanfatta min egna tankar och vad det känns som många säger här i tråden. Om man har pengar eller ett bra jobb så är Thailand bättre att bo i. Däremot om man har ett dåligt betalt thai jobb och inga pengar är Sverige bättre för familjen.

Tyvärr är det så att money makes the world go around. Tragiskt men sant.

[nickbkk]

@Mr Chiangen wrote:

Nickbkk, en del internationella skolor har lov ungefär samtidigt som i Sverige sommartid.

Tack, det var bra information. Efter nu fem månader i Sverige känner jag mig fortfarande inte “hemma” i Sverige och har svårt att acceptera att livet är så väldigt väldigt annorlunda. Jag har svårt att se fördelarna fortfarande.

[Nille]

Vårt flyttlass går om 2 år – ska vi dela container? :bigsmurf:

[nickbkk]

Ja om vi står ut i två år till så kan vi dela container 🙂

[Nille]

Just nu känner jag att jag skulle kunna spika ett datum för återtåget till Thailand. Sverige är bättre än vad det någonsin var men jag levde mer i Thailand. Insikten jag har nu efter 1.5 år i Sverige plus de ytterligare ca 2 åren kommer bli värdefulla att ta med sig. Någon gång måste jag luta mig och erkänna att platsen jag befinner mig på är den bästa och jag hoppas det är känslan jag får när flyttlasset går nästa gång. Det finns ju en viss risk att man inte alls känner så och det får man ta. Den känslan skulle ju i så fall bli ruskigt skön att ta med sig tillbaks till Sverige igen. Vad har man att förlora? 1 år eller 2? Vad är förlusten?

Jag ställde ofta Thailand mot ett Sverige som bara fanns i mina minnen har jag fått erfara.

Om 2 år drar vi tillbaka. Dags att slipa på CV:n samt så alla frön man kan – samt ta tjuren vid hornen. Frugan är väl den som har minst emot att stanna kvar i Sverige som det ser ut nu. Nu är tiden att spara pengar!

[Author]

Posts