Hem › Forums › Att bo i Thailand › Hälsa, Fritid & Sjukvård › Gammal Farang i Thailand, går det?
- This topic has 10 replies, 9 voices, and was last updated 18 years, 4 months ago by
Marten_G.
-
AuthorPosts
-
-
8 June, 2007 at 4:48 pm #384131
När man är Farang och börjar bli gammal, kanske 70-75 plus och alla sjukdomar börjar komma. Det är diabetes, högt blodtryck, reumatism och problem med pumpen osv. Vad händer då? Måste man åka tillbaka till Sverige för att leva sina sista dagar eller kan man bli gammal och dö i Thailand?
Lite makaber fråga kanske, ingen humörhöjare precis, sorry! Men så är ju livet.
-
9 June, 2007 at 10:22 pm #400633
Intressant, såg ett reportage i svenskt TV för ett par månader sedan om hur en “svenskby” konsekvent nekade svenskar som på ett eller annat sätt behövde hjälp med olika saker. För att få bo där så krävdes det att man var fullt frisk. De verkade annars ha det jättetrevligt. Golf på dagarna och dart/öl på kvällarna.
Frågan är vad som händer med ägarens ägande den dagen han/hon åker på en ordentlig ålderrelaterad sjukdom? -
21 June, 2007 at 11:25 pm #400634
“Måste man åka tillbaka till Sverige för att leva sina sista dagar eller kan man bli gammal och dö i Thailand?”, skrev Svenne Farang.
Varför skulle man inte kunna bli gammal och dö i Thailand?
Oavsett var man befinner sig så får man hoppas att det går undan när den dagen kommer.
Att sluta sina dagar på någon vårdinrättning i Sverige, där underbemmanad personal inte har tid med dig, låter inte som något bra alternativ. -
29 July, 2007 at 4:34 pm #400635
Därför att jag ser en rad problem på vägen innan man är död.
Finns det något hälso/ålderskrav när man ska söka ettårsvisum till Thailand eller några andra myndigheter som vill veta hur pass skröplig man är?
Sjukvården och läkarna håller nog minst lika hög standard som här hemma, det tror jag också. Men vad kostar det? Läkarbesök varje månad, 5-6 mediciner varje dag och några dagar på sjukhus lite då och då. Någon operation ibland också. Försäkringar, finns det för den här typen av faranger?
Vem ska ta hand om den gamle farangen då? Hans frus släktingar kanske, men det kommer att kosta. Har man ingen fru får man väl hyra en tiilak som matar en och tvättar en och pysslar om en. Dyrt! Tänk om man blir 95 år! Men det låter mycket trevligare än ett svenskt vårdbiträde. Åldringsvården i Sverige ger jag inte mycket för och den kommer knappast att bli bättre. Har en gammal mamma nu och pappa gick bort för inte så himla längesen, så jag är ganska insatt i problematiken just nu.
-
16 December, 2007 at 1:48 am #400636
@Svenne Farang wrote:
Därför att jag ser en rad problem på vägen innan man är död.
Finns det något hälso/ålderskrav när man ska söka ettårsvisum till Thailand eller några andra myndigheter som vill veta hur pass skröplig man är?
Sjukvården och läkarna håller nog minst lika hög standard som här hemma, det tror jag också. Men vad kostar det? Läkarbesök varje månad, 5-6 mediciner varje dag och några dagar på sjukhus lite då och då. Någon operation ibland också. Försäkringar, finns det för den här typen av faranger?
Vem ska ta hand om den gamle farangen då? Hans frus släktingar kanske, men det kommer att kosta. Har man ingen fru får man väl hyra en tiilak som matar en och tvättar en och pysslar om en. Dyrt! Tänk om man blir 95 år! Men det låter mycket trevligare än ett svenskt vårdbiträde. Åldringsvården i Sverige ger jag inte mycket för och den kommer knappast att bli bättre. Har en gammal mamma nu och pappa gick bort för inte så himla längesen, så jag är ganska insatt i problematiken just nu.
Jag är ålderspensionär i Thailand sedan 4 år.
Jag har anställt en piga åt min svärmor som ligger sängbunden hemma. Det kostar 120 Baht, 23 kr per dag. Pigan tjänstgör veckans alla dar, året runt. Vill hon ha ledigt några dagar, säger hon själv till.
Det har ni råd med åt er själva också.Skaffa er ett kontaktnät i tid. Börja med att låta någon städa eller köpa mat åt er. Utvidga efter hand med mer tjänster. Ta rätt på vad tjänster kostar och bjud inte över och förstör marknaden.
Att bli gammal och klen i Thailand bedömer jag är lindrigare än i Sverige. Thailand är fantastiskt vad gäller service.
Jag fick lunginflammation första året jag bodde här. Det kostade bara 500 Baht att bli frisk med mediciner och åtskilliga återbesök. Läkarna är snabba i diagnosen, väntetiderna är korta.
Tandvården är också bra och mycket billig för en expat.
Men man måste spara ihop ett kapital på runt 200 000 Baht, runt 40 000 kr, så att man klarar åtminstone en större operation.
-
16 December, 2007 at 4:08 pm #400637
Mitt råd är oxå – skaffa en internationell försäkring i tid och innan du får för många krämpor. Försäkringsbolagen täckar inte sjukdomar du redan har.
T.ex. hos BUPA Bangkok kan du skräddarsy din försäkring.
En annan lösning är att teckna en försäkring med ditt lokala sjukhus, som typiskt vill vara ett privatsjukhus med hög standard.
I.ö. är det redan skrivit mkt. förnuftigt tidigare i tråden. -
16 December, 2007 at 4:29 pm #400638
Hej Olaus, Intressant att höra dina positiva erfarenheter. Hjälp finns att få och det behöver inte kosta mycket. Sjukvården är snabb och effektiv, låter bra. Så är det inte i Sverige precis. Jag förstår inte varför en del faranger är rädda för att gå till doktorn och ta mediciner i Thailand?
Det låter klokt att ha en större summa pengar undanstoppade för en nödsituation. En sådan här försäkring låter dyr, men det är den kanske inte? Jag kollade reseförsäkringar på nätet (travelguard.com) och det blev riktigt dyrt när man blev äldre. Men det är kanske inte en sådan försäkring ni menar (BUPA)?
Hur upplever ni gamlingar :icon_smile: värmen och klimatet? Tropisk värme eller nordisk kyla?
-
10 January, 2008 at 5:19 am #400639
Är 59 och betalar 30.000 bath per år med BUPA men det blir dyrare ju äldre man blir. Skulle dock aldrig våga bo här helt oförsäkrad.
-
15 February, 2008 at 5:14 am #400640
Tycker jag börjar få lite erfarenheter i ämnet som jag gärna delar med mig.
Arbetade i Thailand 1982-1983 och när mitt uppdrag upphörde beslöt jag att mina pensionsår skulle definitivt förläggas till Thailand. När jag närmade mig pensionstidpunkten fick jag möjlighet att köpa ett hus i Huay Yang och dit jag och min hustru sedan flyttade 2004. Samtidigt “mantalsskrev” jag mig på min nya adress, dvs skrev ut mig från Sverige, vilket medförde att jag från 2 olika handläggare vid Försäkringskassan blev informerad att nu fick jag minsann ingen sjukförsäkring längre och det ena problemet efter det andra kunde inträffa!
Okej då, har man tagit fan i båten får man väl ro iland också så jag började söka sjukförsäkringar och fann ju rätt snart att kostnaden låg på ca 15000SEK /år för mig och min hustru tillsammans för “Inpatient” vid BUPA och det är väl där de stora kostnaderna kan inträffa för t.ex olyckor, hjärt- eller hjärninfarkt med intensivvård etc. Jag tog då en sådan försäkring och fick därmed då betala alla övriga sjukbesök själv. Det var också OK då kostnaden är överkomlig speciellt till den service och behandling man möter.
Som exempel vill jag nämna en ihållande nackspärr som jag blev orolig för! Jag besökte då Samitivej hospital där jag anlände 08:00, fick träffas första läkaren 08:30, remitterad till ortoped 09:00, “väntade” på MR undersökning till 13:00 där jag passade på att äta lunch. Efter MR kameran sändes jag åter till ortopeden där jag fickk en förklaring över problemet, en kopia på CD med alla bilder och ett skriftligt utlåtande, preciserat med förklaringar till bilderna. Helt fantastiskt när man jämför med de svenska väntetiderna. Hade alltså helt oanmäld droppat in på sjukhuset och fått en komplicerad undersökning med utlåtande av en specialist och där jag lämnade sjukhuset 03:30. Totalkostnaden var 17300 bath! I Sverige talar man om 5 siffriga belopp för MR. Måste även tillägga “Valet parking” att jämföra med parkeringseländet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Dock fann jag i början av 2007 att sjukförsäkringen börjar nå smärtgränsen vad gäller kostnaden, då BUPA ville ha ca 110 000 bath för mig och hustrun, och när jag dessutom fortfarande fick betala SINK (Särskild Inkomstskatt) i Sverige på 25% av pensionen fann jag att det var bättre att åter skriva oss i Sverige trots att vi större delen av året bor i Thailand. Resedelen av hemförsäkringen kunde då förlängas med ca 1000SEK/mån för jag och hustrun och om jag förstått rätt täcker den detsamma som sjukförsäkringen hemma. Skatten ökar ju bara några procent på pensionen om jag jämför med SINK.
Ser fram emot fler kommentarer för eventuellt andra lösningar.
Mrbo -
15 February, 2008 at 7:20 am #400641
I de här försäkringarna i Thailand, ingår ansvarsförsäkring i dessa, eller måste man
teckna sådana separat och i såfall vilka bolag har dessa.Någon som vet, hur det går till
**********************
-
-
AuthorPosts
- You must be logged in to reply to this topic.