Sagan om Bless!

[dissidenten]

Sagan om Bless börjar egentligen i en annan tråd – mia noi/smallwife. Jag skrev där om en kvinna som kommit in i mitt liv vilket jag då bedömde som mycket problematiskt eftersom jag är gift. Realtionen har nu har blivit något helt annat kan man lugnt säga. Jag bestämde mig för att försöka såga Bless tidigt trots mina känslor. Dömt att misslyckas. En dag satt hon och grät i lobbyn där vi bor och alla förstod vem syndaren var utom min fru. Jag orkade inte se henne så nere så jag återupptog kontakten och vi har mejlat och smsat och relationen till Bless har djupnat. Hon har ofta tittat in hos oss och jag har haft svårt att dölja mina känslor för Bless vilket min fru noterat. Jag hade ett långt samtal med henne i förrgår om vad jag känner för Bless men att jag inte tänker lämna min fru. Min fru är självklart sårad men jag ville inte gå bakom ryggen på henne. Hursom, min fru åkte till sin hemby och tyckte jag skulle ta en funderare på mitt liv. Jag skulle precis börja fundera när Bless ringer. Bless vill att vi träffas. Jag vart förvånad för Bless har hela tiden tagit ett steg bak är jag tagit ett fram. Men nu ska hon träffa mig på tu man hand. Min fru har berättat om tråkigheter i hennes liv så jag har hela tiden haft tålamod i vår realtion. Knack, knack. Där stod hon. 43 årig Thailändska, gudomligt vacker. Min Bless. En försiktig kram och jag märker hon ryggar lite. Osäkerheten är stor. Just talk, no sex utbrister hon. Nej, sa jag. Inget sex. Jag vill bara prata och komma dig nära. Bless, vad ska jag göra med mina känslor för dig? Hon ler och låtsas inte höra. Vi kommer in på annat och ett tragiskt livsöde börjar urskiljas. Föräldrarna dog tidigt i en olycka. Utlämnad till andra vart hon ett ensamt barn. Ofta mobbad. Vid 20årsåldern vart hon gift med en thaiman som inte älskade henne. Han slog och förnedrade henne inför barnen han tvingat henne att föda. Jag vart så tagen och både hon och jag grät. I det läget släppte känslorna. Vi omfamnade varandra och grät. “Bless, im so sorry i have not words”. Hon öppnade sitt innersta, det som inga andra vet eller ser för mig. Jag bara lyssnade och fanns där. Strök henne över pannan och torkade tårarna. “Matt, you are the first man love me really and im happy i meet you”. Känslorna tog ny fart och vi blev ett. Det var fantastiskt att se henne vara sig själv och vi skojade samtidigt som allvaret och gråten kom. Plötsligt säger hon “Matt, i have something to tell you, i am sick. I have Talassemi. På svenska Anemi, blodbrist. Tydligen den svåra formen. “Matt doctor operate me but they say they can not do more so i have not long time left to live”. Allt bara rasade. Vi grät hejdlöst. “Matt, you leave me now?” No, Bless i never leave you. This just make me want to come closer to you and carry you when you need me. Jag strök henne över pannan och kysste henne ömt. Hon verkade som i en egen värld ,ett slags trans. Kanske hennes försvar emot det ohyggliga. Plötsligt insåg jag att vår kärlek är större än döden och evig och det här inte är något man backar ur bara för man är rädd. Det här är once in lifetime. En kärlek jag måste vårda för inte bara hennes skull utan min. “Matt i dont want you see me ugly and sick”. I love you Bless no matter what you look like.
I will stay beside you forever Bless. Hon log svagt. Jag bara grät över det fruktansvärda samtidigt som jag beundrade hennes mod att våga tro på kärleken i ett utsatt läge. Kanske kände hon att min kärlek var så stark att den skulle klara sanningen? Timmarna gick och vi låg och småpratade. Plöstligt blev hon dålig och yr. Fick svårt att andas och sa hon glömt medicinen. Hon måste ner till sitt rum illa kvickt. Jag vart så orolig. Vi kysstes och hon gick. Jag sov inget den natten, bara grät och funderade. Det jag vet är att kärleken vinner till sist, den sanna. Den Bless behöver i sitt liv nu och bara jag kan ge den även om det kommer kosta mig mitt äktenskap. Det här har varit det värsta dygnet i mitt liv samtidigt som det förändrat mitt liv tll något större. Det som började som ytlig attraktion har blivit en saga där livets yttersta värden spelar en roll. Kan hända vem som när som, nu hände det mig.

// Dissidenten

[stgrhe]

Tack dissidenten för att du delar med dig av ditt liv på ett sådant naket sätt.

Vi styr ju inte över våra känslor, ibland väljer vi att undertrycka dem och ibland, som i ditt fall, väljer vi att följa dem för att se vart de leder. Hur vi än väljer så är det våra egna beslut och vi får acceptera de eventuella konsekvenser som kan bli följden. En försvårande omständighet är, som i ditt fall dissidenten, när tredje part, dvs din fru, kommer i kläm och det gör ju din situation ytterst komplicerad.

Göran

[Herr Chang]

Tillåt mig tvivla.

Dissidenten brer på väl tjockt. Har ni hört talas om troll? Bara min åsikt.

Skrivet av någon med författarambitioner. Det hela klingar dock falskt i mina öron.

Herr Chang har talat.

[dissidenten]

@Herr Chang wrote:

Tillåt mig tvivla.

Dissidenten brer på väl tjockt. Har ni hört talas om troll? Bara min åsikt.

Skrivet av någon med författarambitioner. Det hela klingar dock falskt i mina öron.

Herr Chang har talat.

Det är ok Chang. Jag förstår hur det låter. Jag önskade att att allt bara kunde vara falskt och jag hade författarambitioner. Det har jag inte. Jag är bara så ensam. Funderar på om det finns någon hos svenska kyrkan jag kan prata med. Känns som vem jag än pratar med kommer fördöma mig tyvärr.

Strghe; Ja, jag har en ytterst komplicerad situation. Min fru accepterar inte min kärlek till Bless. Bless ligger själv på sjukhus nu (verifierat chang) med blodtransfusion och behöver mig. Moment 22. Jag åker till henne senare idag och hälsar på för hon blir kvar. Hon är trött. Igår tog hon en taxi till sjukhuset i närheten av Kanchanaburi som tydligen är specialiserat på anemi.

[Rosarin]

Hej Dissidenten!

Tack för att du delar med dig.
Förstår att du inte kunde sova den där natten. Fy tusan vilka samvetskval samtidigt som något annat kan kännas så himla rätt att göra.

Jag förstår att du är förblindad av kärleken till Bless och hennes utsatta läge, men min känsla är att du nog ska vara lite på din vakt.
Missförstå mig inte, Bless vill dig inget illa och är inte elak men titta lite omkring henne på hur situationen omkring henne ser ut. Vilka personer finns omkring henne? Lever hon ensam?
Hur gamla är hennes barn och vad gör de?
Tvivlar inte en sekund på att kärleken är äkta, men var rädd om dig.

Förlåt om jag frågar om saker du redan har skrivit i tråden om “mia nois”, har inte hängt med där så flitigt.

/Rosarin

[stgrhe]

Dissidenten,

Om jag bara hade läst ditt första inlägg på den här tråden, utan att tidigare läst inläggen på tråden om Mia Noi, hade säker även jag tyckt att historien var i, ursäkta uttrycket, smaskigaste laget. Som helhet kändes den dock äkta och jag kan förstå att din situation just nu är i högsta grad omtumlande.

Det du behöver just nu är en medmänniska som är en god lyssnare; en som förstår svenska. Ingen som inte känner dig mycket väl kan ge annat än allmänna råd och sådana kan ibland bli ganska fyrkantiga även om Rosarin skrev några kloka ord.

Det råd jag ändå vill ge dig är att komma på forumträffen på lördag på Pelikan Inn. Det skulle ge dig ett avbrott i din tankeverksamhet och kan kanske ge dig lite distans till situationen. Du måste ju förr eller senare “ta tag” i problemet och bestämma vägval. Vilket du än väljer så kommer det att bli tufft både för dig och kvinnorna.

Slutligen, låt bli all form av alkohol så länge du är i din nuvarande sinnesstämning.

Göran

[dissidenten]

Rosarin, jag förstår dig. Man ska vara försiktig. Jag är en försiktig person och jag utgår allltid från att människor har en baktanke. När det gäller bless är det svårt att hitta luckor. En grej ska vara kopplingen till den fd thaimannen. Han supportar henne ekonomiskt enligt henne för att hon har en hållhake på honom och att han skriver sitt företag på henne.
Tydligen har han inte behagat avliva henne pga dom gemensamma barnen. Hon har jobb inom en katolsk kyrka i Bangkok och har inkomst därifrån också. Barnen har jag sett foton på, dom studerar i Japan. Ja, jag förstår omtanken rosarin och jag uppskattar den, tack. Hela förmiddagen idag har jag suttit i parken nere vid chao prayha på banglampuu sidan och funderat. Jag vet bara att det inte finns marginaler för misstankar nu. Om Bless blir ledsen och får försämrat allmänstillstånd kan det vid anemi vara dödligt. En enkel infektion kan utlösa livshotande tillstånd tex. Jag måste ta mig samman och inte överagera nu. Bara vara lugn och se vad som händer.

Mia noi? Dissidenten före och efter bless är som två personer.

Strghe; Tack, Ja, alkohol löser inget. Inte min melodi. Pelikan inn låter bra, ska försöka hitta dit. Tack igen.

[R1000]

Jag gissar att din fru vill avsluta kontraktet och har valt denna lite säregna metod. Är dock bara säker till 99% 🙂

[Author]

Posts