Uttrycket "the land of smile" ?

[Rospigg]

Hur gammalt är uttrycket “the land of smile”, när hörde man först talas om det och vad kommer det ifrån?

Hur länge har thailändrna egentligen varit kända för att vara ett leende folk, i flera hundra år? Är det inte lite av ett påhitt från turistnäringen ?

[Herr Chang]

Exakt Rospigg,

Uttrycket är en slogan från TAT, dvs Tourism Authority of Thailand, som användes i diverse reklamkampanjer. Tror det var i början av 90-talet som det användes första gången. Sedan blev det Amazing Thailand, och nu är jag inte säker på vad dom använder.

Det är mycket möjligt att thailändarna länge ansetts vara ett leende folk, men just detta uttryck blev nog spritt först i och med reklamkampanjerna.

Herr Chang har talat.

[gosatta]

själv skulle jag gissa på att de va äldre, typ vietnamn krig . .men där ser man . . riktigt lyckad marknadsföringskampanj då 🙂

[Rospigg]

LOL…jo, jag har hört uttrycket. Nu efter den senaste otursresan, som verkligen var tuff på olika sätt, får Thailand ( Land of smile….är det ett hånleende som man syftar på ? ) verkligen hålla sig i skinnet så jag inte hakar på trenden. :pale:

[jjonsson]

[youtube:21fgg7ei]http://www.youtube.com/watch?v=gss3pzCSLGE[/youtube:21fgg7ei]

[NilHam]

:pale: Varför ler inte thailändskor i Sverige? Det var min sambos fråga efter första månaden i Sverige. Jag hade inget svar på den frågan men observerade att hennes fråga var helt korrekt. Finns det någon här på forumet som kan ge en vettig förklaring 🙂

[Martin_10]

Jag skulle också le om pengarna strömmande in. Har själv varit i Thailand många gånger, det är klart att de inte gillar varenda turist som väller in i deras land men som de “säljare” de är så ler de och det säljer det är ju ganska uppenbart.
Men vad gör detta? Jag är själv säljare jag ler många gånger fast man kanske inte vill le.
Så länge man är medveten om detta så får de väl le om de vill, det är ju i alla fall trevligare än om de skulle vara otrevliga.
Jag vet att de vill tjäna så mycket pengar som möjligt på mig som tusist men så länge jag får det jag vill ha och till rätt pris enligt mig så får de vara hur trevliga de vill.

//Martin

[lasse53]

Operan “the land of smiles” är skriven 1929 av Franz Lehàr och utspelar sig i Thailand.

[Herr Chang]

@NilHam wrote:

:pale: Varför ler inte thailändskor i Sverige? Det var min sambos fråga efter första månaden i Sverige. Jag hade inget svar på den frågan men observerade att hennes fråga var helt korrekt. Finns det någon här på forumet som kan ge en vettig förklaring 🙂

Det är svårt för mig att avgöra om fru Chang ler mer i Thailand än i Sverige. Jag har dock noterat att om vi till exempel sitter på en uteservering i Göteborg och det passerar en okänd thailändare som ler mot henne så ler hon förstås tillbaka och utbrister något förvånat “hon gav mig ett leende!”.

Om en okänd man blinkar åt henne på spårvagnen väljer fru Chang att låtsas som ingenting. Däremot är det ofta så att barn typ 2-3 år som får syn på fru Chang blir helt fascinerade av henne och tittar länge. Då ler fru Chang…

Herr Chang har talat.

[gosatta]

@lasse53 wrote:

Operan “the land of smiles” är skriven 1929 av Franz Lehàr och utspelar sig i Thailand.

där ser man! då har alltså bara TAT rykt tag i en gammal sak.

[NilHam]

Tack för svar hitintills från Mr.Chang och Glegolo.
Tack även för välkommnandet från dig Glegolo, jag har varit läsare av forumet sedan årskiftet, men kom inte till skott med medlemskap förrän 20 dagar sedan. Tack även för en underhållande blogg, Glegolo, som stal någon timme eftersom jag fick översätta en hel del för min sambo och där blev ett stort leende över “Snål Thai äter knådigt ris med fiskvatten”
Dessa underbara leenden 🙂 som naturligtvis kan missförstås i ett sådant land som Sverige, man kan ju få både på käften och så kan det misstolkas som en invit till en flört, som en vän sa. En leende svensk kan ju även var “Nykvist” minns jag 💡
Khaanio gillar folk från nordöstra Thailand sa min sambo så Glegolos fru måste vara därifrån 🙂 , snabba konklusioner.
Hon påpekade dock att “Kheenio” inte bara kan betyda snål utan även konsistensen på Po po :colors:
Nog med skitsnack 🙂

Hälsningar,
NilHam

[Trotter]

@lasse53 wrote:

Operan “the land of smiles” är skriven 1929 av Franz Lehàr och utspelar sig i Thailand.

Jag erkänner direkt att all min kunskap om denna operett är baserad på vad som står på wikipedia. Där står dock att den utspelas i Wien och Kina.

Om det nu var TAT som var först att använda uttrycket för Thailand (rent av inspererade av operettens titel) så kanske det var för att de tog fasta på samma fenomen i Thailand som mr Lehàr tydligen observerat i Kina, åtminstone enl wikipedia: “The title [“the land of smiles”] refers to the Chinese custom of smiling, whatever happens in life. “

Min hemmasnickrade teori om varför detta ständiga leende förekommer i Thailand (nu tänker jag inte på leende säljare, eller falska leenden, de har vi i Sverige också) är att de har att göra med “nam jai” som är en av de viktigaste delarna av värderingarna i Thailand. Den livssyn nam jai står för kan i sin tur lätt hittas inom den buddhistiska läran så det är kanske därför även kineserna, enl mr Lehàr, ler titt som tätt.

[stgrhe]

Jag flyttar tråden till kulturkategorin där den bättre hör hemma.

Göran

[Mr Chiangen]

Obekräftade rykten säger att det första landet som fick epitetet LOS i regionen var Kambodja..

Tycker fortfarande att deras leenden är Asiens mest oslagbara..

[Author]

Posts