Vilken skyldighet har man att lära sig språk o kultur?

[Mr Chiangen]

Rätt vanligt hemma i Sverige är att svenskar gnäller över invandrarnas dåliga förståelse för svensk kultur och inte minst invandrarnas språkkunskaper.

I Thailand har jag mött många exempel på människor som bott här i gott över 10 år och fortfarande knappt inte kan säga mer än Sawadeekrab på thailändska!
Om jag rannsakar mig själv så tycker jag att min thailändska är alltför dålig i förhållande till den tid jag bott här. Thailand är så lätt att leva i och thailändarna är nästan för toleranta i det här avseendet.
De hittar alltid någon som kan engelska åt en om det krisar.

Kuturförståelsen brister ofta, Buddha är för många en liten söt gubbe som man kan köpa med sig en liten figur att ställa bredvid trollet på toan. Eller vars knä man kan hoppa upp i. Sedan låta polaren ta ett foto..
Tänk om vi skulle få se thailändare klättra upp på Jesus korset i kyrkan!

Vad många turister missar dock, det är att man inte får höja rösten i det här landet. Och alla backpackers som glider runt halvnakna för att det är varmt. Phuket turisten som går med bar överkropp i staden, det unga paret som förvandlar stranden i Khao lak till nudiststrand.

Har synen på Thailand som nytt Gran Canaria gjort att folk glömmer hur annorlund akulturen är här trots allt? Det krävs någon typ av förarbete inför en resa även till toleranta Thailand.
Eller vad tycker du?

[Malee]

Tycker precis som du!

[Nille]

Jo, intressant diskution men för mig jättesvårt att svara på eftersom mina svar antagligen skulle skicka mig hem omedlbart bums.

Jag hade en 2-3 årig smekmånad med Thailand och det tror jag de flesta som väljer att flytta hit har. Vår kärlek för thailand var helt enkelt något starkare än de som nöjer sig med att turista. Under den tiden tror jag massor av thailändare gillade mig. Sedan vart det vardag och jag vart en gnällig svensk igen.

Jag följer Jobisens punkter för att åtminstone försöka klämma fram några svar.

1. Min Thailändska är usel även om jag tar mig fram. Ca 6 gånger har jag tagit olika kurser men alltid tappat intresset att fortsätta. Speciellt när man på engelska får förklarat för sig vad duktig man är på thai efter att ha bett taxi chauffören svänga vänster (och han svänger höger).

2. Respektera lagar. Hmm. Korruption dominerar. I Thailand, gör som Thailändarna, eller? Nej, jag tycker inte heller det, men ibland korrumperar jag tjänstemän. Thailändsk politik har jag inte mycket till övers för.

3. Jag respekterar den Thailändska kulturen över lag, men inte alla bitar. Den thailändska logiken förstår jag fortfarande inte.

Som turist skall man dock vara extra försiktig med att hålla tungan rätt i mun. För om någon kan göra de katastrofala misstagen, är det just turisterna. Jag menar, om man går på en bok, vad gör det egentligen? Håll upp en dörr med foten? Rita på kungen och du blir deporterad!

[Nille]

Visst har du rätt, det kan jag inte argumentera mot. Jag tror dock din inställning kommer ändras med tiden, tyvärr.

Alla Thailändare lär sig svenska blixtsnabbt när de kommer till Sverige. Alla invandrare har nog inte samma intresse i det som Thailändare. Jag tror det beror på att de vill, och att sverige vill (alla får ju 2,000 timmar) samt att man förväntas prata svenska i sverige. Glöm inte heller att, att prata utländskt språk ger respekt i Thailand. Det går så långt som att majoriteten av thailändskor som flyttar till sverige och får barn, väljer bort att prata thai med sina barn. BITE ON THAT ONE 🙂 om du kan!

Goddag yxskaft räknas inte som god svenska efter 10 år i Sverige!

[Mr Chiangen]

Smekmånad med länder som man flyttar till har man nästan alltid Nille, de är ofta tre månader just.

Tror att man med tiden får man lära sig sortera vad man kan acceptera och vad man inte kan acceptera.
För min egen del känner jag att frustrationen i Thailand handlar mest om språket. Så nu är det dags igen, ny språkkurs på måndag!!

Så finns det självklart en massa saker man inte gillar också, men det kan man ju skriva om i bloggen som du sa..
För mig överväger det positiva,,än så länge vill jag påpeka..

Skall ta upp det i en ny tråd,,vad jag saknar minst från Sverige..

[Guava]

Jag har alltid varit av den uppfattningen att om man flyttar och bosätter sig i ett annat land, i alla fall om man gör det av fri vilja, så ska man f-n ta mig lära sig det landets språk.

Man kan inte kräva av landets befolkning att de ska kunna engelska. De har sitt eget språk och vill man bo i ett land ska man lära sig det. Annars får man ta att taxin svänger höger när man vill till vänster eller att man får en Spy varenda gång man beställer en Sprite.

Vad kulturen anbelangar så ska man rätta sig efter de seder och bruk som finns i landet man väljer att bosätta sig i, när man interagerar med landets folk. Vad man gör hemma, bakom stängda dörrar, det är upp till var och en.

Man måste inte acceptera det andra landets alla kulturella egenheter som sanna, men man måste acceptera att det är som det är och rätta sig efter det. Respekt är pudelns kärna.

Detta innebär inte att man kan disskutera kulturella skillnader och fel och brister man kanske tycker sig finna. Kultur är ju inte något statiskt, den förändras över tiden, och som invandrare tycker jag man ska ha samma rätt som urbefolkningen att påverka var det bär hän.

Sen att man som svensk i Thailand antagligen inte har så stor inverkan på framtiden, det är ju en annan fråga.

Lagar och regler följer man, hur dumma man än tycker att de är. Jag tycker inte det är berättigat att bryta mot lagarna för att man inte håller med, eller för att den inhemska befolkninger gör det. Så svensk är jag. 🙂

Jag har liksom Nille kommit över den där första förälskelsen där varenda företeelse i Thailand var rätt och bra och när man försvarade Thailand med näbbar och klor när någon kritiserade landet det allra minsta.

Det finns många saker jag irriterar mig på, men när man sammanfattar bokslutet så finner jag att debit är större än kredit, så jag blir kvar här. Kan inte tänka mig bo någon annanstans.

[Svenne Farang]

Jätteintressant tråd, verkligen – men det finns ju hur mycket som helst att säga om det här.

Engelska är inte det världsspråk vi tror ibland, många invadrare kan väldigt lite engelska. I vissa delar av världen är det arabiska eller spanska till exempel som är störst.

Det är väldigt svårt för många invandrare som kommer från länder långt ifrån Sverige att lära sig svenska inte minst för thailändare. Kan de sedan inte engelska heller blir ju saken inte lättare. Jag menar verkligen jättesvårt, det kan ta flera år innan de kan hyfsad svenska och de kommer aldrig att lära sig perfekt svenska hur hårt de än kämpar. Sedan finns det gott om språkpoliser i Sverige och politiker och arbetsgivare mm som bara gnäller på deras språkkunskaper. Det lustiga är att kanske samma människor har varit i Thailand på semester och då har de inga problem med att prata engelska eller kroppsspråk och peka med mera för att göra sig förstådda, men kommer det hit en thailändsk invandrare så kan de här svenskarna helt plötsligt inte bjuda till det allra minsta.

Vidare är det skillnad på folk och folk. Kommer det hit en hockeytränare från Kanada eller ett fotbollsproffs eller en ny företagsledare från USA eller en ny professor till universitetet osv så kan alla helt plötsligt tala engelska och allt möjligt, det är liksom inget krav att invandraren i det här fallet ska lära sig svenska.

När jag började bli intresserad av Thailand brukade jag låna hem en språkkurs från biblioteket, herregud – jag prenumererade på den där språkkursen, det var nog inte lätt för någon annan att komma till. Jag höll på och tragglade med de här kasettbanden och böckerna och kom faktiskt ganska långt, är man bara motiverad så går det. Det var en bra kurs tycker jag, det var en “Linguaphone”-kurs. Den kostade då ungefär 2800 kr att köpa, så därför blev det biblioteket hela tiden. :compress:

Nu ska jag pusta ut och sätta på en kopp kaffe, jag återkommer! :bounce:

[Guava]

@Jobisen wrote:

Men oavsett övriga världen så funkar engelska i både Sverige och Thailand.

Om det hade varit Brasilien så skulle det vara ett helt annat språk.

Nysvenskar som pratar engelska klarar sig, folk som pratar engelska i Thailand klarar sig.

Så enkelt är det.

Visst, det funkar, men det var väl inte det som var frågan…

Av respekt för sitt nya hemland anser jag att man bör försöka lära språket. Oavsett hur bra man klarar sig på något annat språk.

[Svenne Farang]

Jag tycker också man bör försöka lära sig språket när man bor eller vistas en längre tid i ett land. Men man ska vara försiktig med att kräva saker, det måste vara rimligt annars blir det meningslöst. Vad man däremot kan kräva tycker jag är att alla försöker förstå och respektera landets kultur och traditioner. Jag håller med Mr Chiangen som startade tråden. Det är pinsamt ibland att se hur en del turister bär sig åt. Vi västerlänningar tror fortfarande, precis som våra förfäder, att vi kan göra som vi vill i andra länder.

Angående engelskan – javisst, engelskan funkar i Sverige så länge du är turist med en kamera på magen eller som sagt, en betydelsefull person. Men en invandrare kan inte gå runt och prata engelska i vardagslivet. Han kan inte komma till Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan mm och tro att de vill prata engelska med honom. Han kan inte söka jobb som städare t ex och bara prata engelska. Om den här invandraren kan engelska vill säga, det är inte alls säkert, kanske 60% av invandrarna i Sverige kan bra engelska, gissningsvis. Engelska är inget alternativ i Sverige, pressen på att man måste lära sig svenska är stenhård.

När en svensk kommer till Thailand klarar han sig bra med engelska och han blir bemött med respekt överallt. “Oh, Falang speak english, very good”. Thailändarna, och många andra folk, tycker engelskan har högre status än deras eget språk till och med, och alla försöker anpassa sig till falangen istället för tvärtom. Det finns ingen press på dig som svensk som bor i Thailand att du måste lära dig thai, det är kul om du gör det men annars går det (nästan) lika bra med engelska. Dessutom kan säkert 95% av svenskarna engelska.

[Guava]

@Jobisen wrote:

Ni som anser att det är så självklart att man skall lära sig språket, vad anser ni är en acceptabel tid? 1 år? 2 år? 5 år? Och vilken nivå är acceptabel? Prata som en 5 åring? 10 åring? 20 åring?

Jag tycker nog det viktigaste är att man försöker.
En del har lätt för språk, andra svårare.
Det går inte att säga att: Du har 12 månader på dig, sen blir du utvisad…

Ska man bo här, försök så gott man kan att lära sig så mycket det bara går av språk och kultur.

Ligger du på en 2-årings nivå redan nu tycker jag nog du är på rätt väg. Lycka till!!

[Guava]

@Jobisen wrote:

*host* Jag sa 1-2. 🙂 Jag kan både jollra och räkna!

Men det är väl helt ok. Att jollra på thai är inte det lättaste. 🙂

Men ni som propagerar för att man ska lära sig språket, har ni inga andra krav än att man ska försöka?

Vad kan man ställa för krav egentligen? Till syvende och sist så är det ju upp till var och en om man vill lära sig eller inte, men att kräva mer än att man verkligen försöker, det går ju inte. En del kan helt enkelt inte.

När jag pluggade thai var det en australiensare där på skolan som pluggat i nästan 2 år. Inte en jäkel fattade ett ord av vad han sa. Varken på thai eller engelska. Det är ju svårt att kräva något av honom. Han slet ju verkligen för att lära sig.

Och som du säger, tiden som går åt för att lära sig ett nytt språk beror ju även på vilket språk det rör sig om. Thai tar ju lite längre tid än ett indoeruopeiskt språk eftersom det inte finns några likheter att klamra sig fast vid.

Sen gillar jag inte riktigt exemplet med språkförståelse och lagar, det krävs en del för att kunna greppa svenska lagtexter, därför tror jag det blir mycket svårare att förstå tex Thailändska termer och uttryck inom juridiken. 😉

Det har du ju helt rätt i. Minns när jag läste lagboken första gången. Avtalslagen var det väl. Det tog många genomläsningar innan jag fattade vad det var frågan om. Och den lagen var ju på svenska. Av någon sort…

Just nu håller vi på att lusläsa ett avtal på jobbet, på engelska, det är INTE lätt kan jag lova. Ibland blir man totalt förvirrad.

Jag har läst lite lagtexter på thai och det går väl att förstå på ett ungefär vad de fiskar efter, men inte skulle jag vilja försvara mig själv inför thailändsk rätt.

[Mr Chiangen]

Språk är nyckel till att förstå kultur, därför är det en enorm hjälp. Kräva det kan man aldrig och som sagt i Thailand fungerar det till viss del ändå.
Lär man sig inte språket bör man i vart fall försöka läsa in och lära in vad man kan tillåtas göra här och inte. Risken är annars stor att man misstolkar det man ser och upplever.
Ett exempel är ett antal faranger jag träffat som tycker det går alldeles utmärkt att skrika och ropa sig till allt de man vill ha. De anser det alltid vara en styrka att direkt konfrontera, samtidigt säger de att thailändarna är svåra och att det är omöjligt att finna vänner här.
Man är van att ta till humöret och rensa och så tror man saken är utraderad. Har man uppfört sig illa på det sättet kan thailändarna var oerhört långsinta. Man gör helt enkelt inte så..
Farangen tyckte han hade en uppriktig disskusion, thailändaren upplevde det något annorlunda..

Svävar jag visst ut igen..alla försök till att förstå är bra..

[Author]

Posts