[Dr.Knas]

Det har hänt väldigt mycket sedan allt tog fart. Jag orkar dock inte berätta allt vid skrivande stund. På måndag ska jag hämta lillgrabben och hans hora till mamma på kastrup.

Vet, det låter så illa att säga eller att kalla henne för “hora”. Speciellt när det gäller mitt barns mamma. Jag har blivit full med insikt ang vad jag själv har för del i detta. Jag har ställt till med denna oreda på eget bevåg. Har lärt mig massor… men även om det är så, jag kan ju inte prata med någon om detta! Jag får om sådant bara höra att jag är en idiot som skickat pengar osv. Jag är medveten om att jag har varit en idiot. Fan, jag träffade henne i fyllan och villan. Sen växte jag upp då jag utan förvarning blev pappa till en liten grabb… Aja, det är dock skönt att kunna berätta saker här, det är så förbannat ensamt att gå omkring själv med denna sorgliga historia. Hoppas att jag har kraft att skicka henne ut åt helvete när hon är här. Sen blir det bara jag och lillgrabben…..

Allt som händer nu är bara ett spel.

[Dr.Knas]

Ja, det har hänt en del sedan dess. Helt förstörd till en början. Tog tag i mig och insåg att jag inte kan leva utan att träffa mitt barn. Stängde helt enkelt av hjärnan från sorg och tänkte ut en plan. Jag har fått spela mina kort rätt. Åkt ner och kört på hennes linje, samtidigt ordnat allt vad gäller pass och faderskap till min lilla grabb.

Allt är inte fel med henne. Hon har dock en skruvad världsbild av förhållanden och är den mest självgoda människan i världen. Det krävdes 3 st resor, runt 70 000kr och sen var allt klart. Det har varit riktigt jobbigt att låtsas vara henne till lags men jag har uppnått mitt syfte. Grabben är nu svensk medborgare. Detta spel har varit något av det jävligaste! Hur klarar de själva att hålla på så här hela tiden? Falskspel och luras. Men, nu har jag gjort likadant tillbaka. Den sista pusselbiten bör vara på plats om några månader, att jag har full vårdnad över grabben. Självklart så kommer jag att respektera att hon som mamma till sitt barn har rätt till umgänge. Då är det dock hon som får rätta sig i ledet!

Så kan det gå när man biter den som föder en.

Jag hatar inte henne, jag stängde helt enkelt av alla tankar och känslor för att kunna genomföra detta.

Återkommer med vad som hänt när tiden är inne.

[Dr.Knas]

Hej!

Jo, det snurrar rejält i ditt huvud nu.
Nu är det såhär. Du MÅSTE skita i detta! Med distans på det hela så kommer du att förstå vilken ren och skär galenskap detta egentligen är. Du måste se det som en liten trevlig stund som du hade i livet med henne. Du ska absolut inte fortsätta med detta. Jag blir fan orolig när jag läser ditt inlägg. Jag känner igen mig, hört om liknande osv.

Så… bara lägg ner det. Detta kommer annars att sluta väldigt olyckligt. Inte till 99% utan till 100%.

Ta väl hand om dig.

[Dr.Knas]

Man ska aldrig sätta i system att skicka pengar, vad det än gäller. Jag själv och flera historier här på forumet verkar ha just den biten gemensamt, du blir en ATM. Sen brakar allt.

Tänkte på det- Du har full kontroll över hennes utgifter. Dessa utgifter kommer säkerligen att ökas med tiden.
En fråga som man bör ställa sig är varför man hela tiden ska låta deras problem bli ens eget.

Hoppas det går bra för dig i slutändan.

[Dr.Knas]

@Nille wrote:

Första steget måste ändå vara att erkänna denna händelse fullt ut. Att inte vilja ta vårdnaden från moderna känns som om du funderar på att glömma och sopa under mattan. Det är hos mormor barnet kommer bo, inte hos sin mamma. Och med en sådan mamma – hur tänker du?

Vad jag menar är att jag aldrig skulle kunna ta barnet i syfte för att jävlas med henne. Det är på det sättet hon gör mot mig. Ett barn är ju ingen leksak som man använder mot varandra när det inte passar. Men visst, jag funderar på att glömma och sopa under mattan. Man är ju förvirrad då 2år av något jag satsat energi, pengar och känslor på helt plötsligt försvinner på ett ögonblick. Bara sådär. Alla planer om att hon och barnet skulle hit var lögn, börjar fatta att andra snubbar varit med i bilden. Hon slängde nämligen sanningen i ansiktet på mig då vi talades vid. Fast det känns ändå bra att få höra sanningen-bekräftar vilket rent skräp hon faktiskt är.

Hon verkar bry sig om barnet men har gjort klart för mig att det är hennes, inte mitt!

[Dr.Knas]

Har läst igenom inläggen.

Känns bra att få dela med sig på något sätt, svårt att prata med omgivingen då man känner en skam för vad som hänt.
Det är ändå 2 år av en falsk bubbla med lögner som jag levde i.

Är ganska säker på att barnet är mitt. Hon blev gravid när hon var i sverige. Den lilla grabben ser även ut som en kopia av mig vilket får allt att kännas ännu värre. Jag skulle dock aldrig kunna ta honnom ifrån henne så som hon enkelt, utan att blinka tar barnet från mig. Han behöver ju oss båda under sin uppväxt. Det här känslokalla sättet och total avsaknad av att förstå hur andra känner är ett psykopatiskt beteende som är helt främmande för mig. Jag lovar och svär att jag aldrig gjort henne illa, inte heller sagt elaka saker till henne som då skulle få henne att göra så här.

Som någon skrev:
“Det verkar som om de som råkat illa ut alltsom ofta har haft för bråttom med sina relationener”

Stämmer helt! Lika fort som vi blev ihop, lika fort tog det slut.

Hade det varit en svensk tjej så skulle omgivningen förstå, med en thai så tycker många att det är självklart att detta kan hända. Det gör att man känner sig som en äkta nolla och får sitta själv med sorgen.

Nej usch, reder jag ut denna soppa så kommer jag aldrig att utsätta mig för något liknande igen.
Ingen bör utsätta sig eller bli utsatt för detta.

Hemsk känsla som inte går att beskriva med ord.

[Author]

Posts