Första gången jag var i Thailand var 2006,jag följde med min dotter o familj motsträvigt,hade nog inte så stor lust. Jag upplevde Thailand som den totala motsatsen till Sverige,om jag gick ut o inte var på gott humör så var det alltid några människor som log o hälsade,kunde vara en ung kvinna,eller en gammal man o det betydde inte mer än att dom var trevliga.Om jag skulle le åt en ung kvinna i sverige så skulle hon titta snett på mej och män kan inte le åt varandra.Jag kan känna en glädje o bli på ett bra humör.Hemresa var inte alls rolig kom hem i vintern med alla måsten och undrade var jag hörde hemma.Jag har en stor familj med barn o barnbarn men har jag någon gång gjort vad jag vill.Året efter ville jag åka tillbaka men hittade ingen o åka med så jag bestämde mej för att åka ensam.Jag hade aldrig åkt ensam fast jag har varit på många ställen.
Jag tillbringade några veckor o träffade en kvinna som jag umgicks med ett par veckor.Vi trivdes jättebra tillsammans å när det var dax att åka hem frågade jag om hon ville hälsa på mej i Sverige.Hon blev jätte glad. Nu har det gått 8 år o vi har bott i Thailand 2 år,vi var tillbaka i Sverige 6 veckor men jag upplever som många andra hur gråa arga ledsna människor vi har i Sverige. jag får genast tillbaka mitt gamla jag och vill tillbaka,sitta på golvet med hennes familj o äta mat sova över tillsammans på golvet.Alla behöver inte varsitt rum.
