Forum Replies Created
-
AuthorPosts
-
Skatteverket har granskat detta ärende och en ursäkt har inkommit för felaktig hantering.
Det bankcertifikat från Bangkok Bang som skickats till Skatteverket har granskats och befunnits vara en äkta originalhandling. Så det anmälda thailändska bankkontot har godkänts för återbetalning av överskjutande preliminärskatt.Två månader tog det från att det här bankcertifikatet skickades från Thailand till dess att det var godkänt idag.
Nu är det genomfört och det får man vara tacksam för. Sex burkar ActiveCare 55+ enligt tidigare redovisning gick iväg, 150 piller per burk, summa 900 tabletter-
Skickades 23 maj och nådde mottagaren den 26 juli. Drygt två månader var inte meningen, paketet var försett med blå Prioritaire etikett och skulle ha gått som 1:a klass brev max 2 kg, 4-5 dagar till Thailand från Sverige.
2 månader skulle vara båtfrakt och paketet var inte felmärkt (foto taget både vid avsändande och efter leverans, på båda syns den blå Prioritaire etikettenLite liten kanske och i samma blå färg som paketet för övrigt (Postnords standar4dpaket, 2 kg S).
Hur gör man för att få utlovad leverans som 1:a klass brev 4-5 dagar för ett sånt här paket i Postnords standardkartong med tillägg för utrikes hela världen?
2 månader är för mycket, trodde paketet försvunnit o funderade på att skicka det som REK nästa gång…. Nu behövs det visserligen inte, men i alla fall.
Fler kommentarer? För detta är annars ett prismässigt mycket attraktivt sätt att kunna skicka småpaket till Thailand. Och vitaminpiller gick igenom utan bråk! Precis som Anders99 sa.
Det enda är hur man gör med den där Prioritaire etiketten för att få rätt fraktklass (1:a klass brev utrikes)? Så det inte hamnar på någon båt o tar månader.
Thaisambo
Tack!
Jag testar om det fungerar!
Det här borde ju vara perfekt? Och innehållsdeklaration ska väl vara med antar jag
Länk: https://ebutik.postnord.se/default.aspx?htx=view1&varugrupp=405&
Tack för tipset!
Thaisambo
Ett tips är att det kan bero på batterierna.
Experter varnar för litiumbatterier på flygplan: En livsfara
Batteridrivna produkter och reservbatterier
Internationella föreskrifter för litiumbatterierDet har berättats ganska mycket om detta i massmedia på sistone, här ett exempel:
SAMSUNG GALAXY NOTE 7 ÄR FÖRKNIPPAD MED LIVSFARA – FLYGBOLAGEN FÖRBJUDER TELEFONEN
Fokus handlar egentligen inte om själva telefonen (eller vilken utrustning det nu är) utan det handlar om de batterier som eventuellt sitter i. Men alla har inte koll på vad det är för batterier som sitter i och då är det enklare att hantera den utrustning som kan beröras (mobiltelefon, kamera, drönare m m).
Se länkarna ovan för mer information. Måste Du ha med dej aktuell utrustning till destinationen så fråga flygbolaget om det räcker att Du lämnar batterierna hemma och köper nya på destinationen. Men man får nog räkna med att få lämna alltihop hemma – det blir administrativt alldeles för bökigt och tidsödande annars att hantera en sån detaljfråga som vad det är för batterier som sitter i, befarar jag.
Och det här är nytt – alla har nog inte färdiga rutiner ännu för att administrera såna här detaljfrågor rörande passagerarnas bagage. Det är som det här med flaskor med vätska, max 100 ml släpps igenom i säkerhetskontrollen (handbagaget). Man offrar inte tid på att undersöka vad det är för vätska i flaskan.
Section 1469 är av intresse och den finns något som kan uppfattas som en spegling i svensk lag nämligen Lag (1904:26 s.1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap 1 kap. Om äktenskapets ingående 8 a §, som lyder så här:
“8 a § Ett äktenskap som har ingåtts enligt utländsk lag erkänns inte i Sverige
1. om det vid tidpunkten för äktenskapets ingående skulle ha funnits hinder mot det enligt svensk lag och minst en av parterna då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige,
2. om det är sannolikt att det har ingåtts under tvång, eller
3. om parterna inte var närvarande samtidigt vid äktenskapets ingående och minst en av dem då var svensk medborgare eller hade hemvist i Sverige.
Första stycket gäller inte om det finns synnerliga skäl att erkänna äktenskapet. Lag (2014:379).”Märk särskilt punkt 2. som handlar om ingående under tvång, dvs parterna är inte överens, och det är ju precis vad Section 1469 också handlar om, t o m “synnerliga skäl” speglas i Section 1469: “… provided that the right of third persons acting in good faith are not affected thereby“, vilket är en del som Göran inte kommenterar.
Det här är viktigt i svensk/thailändska blandförhållanden eftersom det visar på likheter i thailändsk och svensk rättskultur som underlättar förståelse och samsyn. Uttrycken är olika, men grundbudskapen är i stora drag lika.
Har det hänt något vidare i detta fall?
11 October, 2016 at 2:23 pm in reply to: Anmälningsplikt inom 24 tim efter ankomst i HUA-HIN ? #587984Man måste också anmäla sej var 90:e dag även om man inte byter vistelseadress. I detta fall är det dock inte tillämpligt eftersom Er vistelese bara gäller två månader.
I regel är det husägaren som ombesörjer detta (t ex om man bor på hotell eller liknande). men det finns också en anmälningsplikt för utlänningar vid privatboende om var man har sin dygnsvila vid vistelse i landet.
Jag har med tiden sett väldigt mycket av äganderättsdiskussiner i Thailand på forumet – det har inte bara med företag att göra utan även på andra områden. Det är ett annat synsätt som råder än vad vi är vana vid från västvärlden, det finns ingen generositet och man får ingenting gratis. Som utlänning har man inga nämnvärda rättigheter.
Det leder efter allt jag sett till slutsatsen att allt som finns i Thailand är en thailändares suveräna och exklusiva egendom över vilken han ensam råder oavsett hur han kommit över den. Det gör attdet blir besvärligt för en utlänning att hävda några anspråk på äganderätt överhuvudtaget. Man måste ha väldigt mycket på fötterna för att hävda någon egen rätt. Saken avgörs i yttersta fall av thailändsk domstol, det ska man inte glömma bort. Och där vet man aldrig hur det slutar. Ett vet man, domstolens jurisdiktion slutar vid landsgränsen. Där går gränsen, det som finns utanför Thailand befattar det thailändska rättsväsendet sej i regel inte med. Undantag kan kanske finnas men då lär det väl gälla grövre internationell brottslighet som narkotikahandel, människohandel och dylikt. Och även utväxling av dömda internationella brottslingar för straffs avtjänande i hemlandet m m. Men det där ligger på ett annat plan, det är inte sånt jag syftar på här utan mer den thailändska mentaliteten i förhållande till utlänningar.
Och om inte annat så kan en thailändare alltid hävda att det utlänningen fört in i landet är en gåva och därigenom gå runt det mesta. Och thailändaren är – just det – thailändsk medborgare, vilket ger ett regitimt övertag. Utlänningen är inget att bekymra sej om, det är en förbrukningsvara.
Detta är en implicit mentalitet som finns och som är svår att hantera, som investerare måste man vara väldigt försiktig och ett talesätt på forumet som då och då förekommer är rådet att aldrig ta in mer än man har råd att förlora. Det har mycket goda grunder och är väl värt att minnas.
Marigt det där, det blir man så småningom varse ju mer man ser av hur det fungerar.
Det är inte samma etiska synsätt som vi har med oss från västvärlden direkt.
Bara en sak….. “Visa On Arrival (VOA)” är inte samma sak som “Visa Extemption” (visumfri inresa). Det är två olika saker och de riktar sig till helt olika resenärskategorier (efter medborgarskap). VOA är i princip inte tillgängligt för resenärer från västvärlden.
En hel del av visumkrånglet Thailand har beror på det i vissa delar tillkrånglade och därigenom komplexa viseringssystemet, som de använder. Och naturligtvis också på att inte alla resenärer vet vad olika saker egentligen heter eller har förstått hur de fungerar.
Det är viktigt att ha läst på och veta vad man ska ha innan resa för när man står där i inresekontrollen finns ingen tid till att börja försöka reda ut saker och ting. Och man har i de flesta fall inte heller råd med ett stopp där. Inresan i landet ska gå smidigt och vara enkel när man står där i kön till inresekontrollen!
Detta är viktigt.
@Super smurfen wrote:
Dom är luriga dom där fattiga gamlingarna med markplättar på 45000 m2.
Så är det ju överallt när det gäller släktaffärer……
Man ordnar successionen, får bra betalt och kan leva loppan. Samtidigt bor man kvar, hanterar mark och bostad precis som förut. Och tar del avkastningen givetvis.
Det var så under feodaltiden också förutom att någon överlåtelse mot vederlag inte gjordes. Successionen och generationsväxlingarna skedde ändå med automatik, det var självhushållning, man levde av det marken gav och hade inga pengar. Och inget utrymme för att “leva loppan” på gamla dar, men man blev omhändertagen av kärnfamiljen. Sammanhållningen var stark och en nödvändighet av överlevnadsskäl.
@Larsan wrote:
Hur skaffar man då ett residence permit?Vilken typ av papper behövs för detta?
Här information från Immigration Bureau om Residence Permit i Thailand:
Detailed information needed for Residence Permit in Thailand (pdf)
Ang visum räcker det med ett Non-immigrant visum av i princip vilken typ som helst (måste inte vara type “O-A”) eftersom det ger behörighet att ansöka om ettåriga, successiva uppehållstillstånd på Immigration Office. I allmänhet får man tre månaders uppehållstillstånd vid inresa med ett Non-immigrant visum och måste söka utökning inom dessa tre månader.
Undantag är Non-immigrant type “O-A”, som ger 12 månaders uppehållstillstånd redan vid inresan.Detaljer rörande utökning av uppehållstillstånd står i
11 October, 2015 at 2:04 pm in reply to: Avsluta distribution av SVT World via satelliten Thaicom 5 #491210Först när jag såg detta trodde jaq att det gällde möjligheten att nå Thaicom5 från Sverige (den ligger på 78,5E, således ungefär vid horisonten från Sverige eller strax under beroende på var i Sverige man befinner sej).
Den satelliten har jag jagat länge, det finns utrustning att köpa som ska klara mottagning från den men den är dyr.Kallduschen är att det inte alls handlar om det, det handlar om distribution av kanalen SvT World via Thaicom5, som nu tydligen ska dras in efter tio år.
Så det kan bli. Annars har vi parabol i Thailand och ett överflöd av thailändska TV-kanaler som sänder dygnet runt. Utbudet förefaller så stort att det är en omöjlighet att sälja kanalabonnemang i Thailand så alltihop är gratis utan kostnader. Hustrun, tidigare sambon, är mycket nöjd. Åtminstone i Thailand, och har fått både ny parabol, dekoder och 40″ LED-TV.
Visst är jag intreserad av denna typ av information och det tackar jag för även om innehållet inte riktigt var det jag trodde vid första anblicken. Har inte hittat någon i Sverige somdistribuerar från Thaicom5 i det svenska marknätet ännu, tyvärr. Och det var den önskade produkten. Det kommer kanske. Nån gång.
11 October, 2015 at 3:58 am in reply to: Thailändsk man var tvungen att betala “farang pris” på Krabi #491149Jag är då tämligen säker på att det här med prisdifferentiering beroende på medborgarskap, innehav av t ex thailändskt körkort m m inte är reglerat på något sätt av någon erkänd branschorganisation, däremot kan mycket väl s k “thaimaffia” vara inblandat (gäller t ex barer och dylikt som åtnjuter s k “beskydd” mot en informell “avgift”, satt efter verksamhet och kundinriktning).
I övrigt är det rimligtvis upp till den enskilde näringsidkaren hur han vill göra sin prissättning för att finansiera verksamheten. Prissättningen är fri helt enkelt och så får man se hur kundtillströmningen är så det hela går ihop.
Det hela är ett spel som bygger på att utlänningar/turister sällan har koll på vilka alternativa etablissemang som finns i närheten om prissättningen inte passar. Av det skälet fungerar det att ta mer betalt av farangen.
Thai som har bättre lokalkännedom går bara därifrån och gör nåt annat – så de kunderna vågar man inte sej på att skrämma bort med högre pris än kunden kan tänkas vara beredd att betala för tillgång till etablissemanget – då tappar man ju kunden och står där utan intäkt.
Men faranger kan man klämma på lite extra för de har helt enkelt ingen koll på vart de ska ta vägen när de ställs inför uppenbara ockerpriser – man utnyttjar helt enkelt farangens situation för att ta mer betalt.
Likadant med dessa “hjälpare” som frekvent uppträder vid populära gränsstationer där många genomför sina “visa runs”. Man får hjälp att ta sej över gränsen och tillbaka igen med nya stämplar av “hjälparen” som naturligtvis vill ha en fet dusör för besväret…..
Ett oreglerat system med fri prissättning som inte är lätt att hantera när man är ovan, inte behärskar den lokala seden och kanske inte ens kan språket mer än nödtorftigt – och knappt vet hur det egentligen går till, vilket är nödvändigt för att kunna göra det man behöver själv – utan extra merkostnader i form av dusörer, provision, arvoden och annat!
Thailand är inte unikt på detta – jag har upplevt oönskade “guider”, oönskad “bärhjälp” med väskor och liknande på andra håll med. Det är fattiga människor som inte har några andra möjligheter att försörja sej – och på vissa håll är de väldigt många. Turister är en attraktiv kategori att försöka utnyttja för att göra sej en hacka och man ser att nöden kan vara svår på sina håll i det som ibland kallas “U-länderna”.
Som västerlänning och från ett “I-land” är det lätt att bli upprörd över den nöd man blir varse. Men de får ingen hjälp i sitt eget land – resurserna räcker inte av olika skäl.
Man ska nog vara glad åt att Thailand trots allt är relativt generöst med att låta besökaren avvika från sin föranmälda resplan på detta vis.
Den generositeten finns inte överallt.
Vi var inviterade till ett bröllop i Nordkorea för fyra-fem år sen, men när jag kollade villkoren för att besöka Nordkorea så var det de tuffaste jag någonsin stött på.
Dator fick man överhuvudtaget inte föra med sej in i landet, hade man det med sej skulle den deponeras vid inresan hos gränskontrollen och återfås vid utresan.
Resplanen inklusive alla rörelser i landet skulle vara spikad och godkänd i detalj i förväg, dessutom skulle man ha två nordkoreanska guider som ständigt följde en under hela vistelsen – och vilkas lön skulle betalas av resenären. Tuff övervakning under besöket med andra ord.
Inkvartering tilläts endast på ett fåtal, godkända, hotell för utländska besökare och skulle bokas och betalas i förväg genom den officiella statliga turistbyrån.
Kontakt med befolkningen i landet var förbjuden men undantag kunde medges med i förväg anmälda och godkända personer i landet.
Dyrt skulle det bli också, förstås.
Bröllopet flyttades till Seoul i Sydkorea istället – brudgummen var nordkorean och tydligen inte medveten om vilka svårigheter och kostnader som skulle .möta de tilltänkta utländska bröllopsgästerna.
Det är inte för att Nordkorea skulle vara värst på det här med slutenheten som jag nämner det utan för att jag pga den här bröllopsinvitationen kom att undersöka villkoren för besök närmare.
Något liknande gällde f ö även Albanien i Europa fram till för något tiotal år sen, men de släppte inte in utländska besökare alls då. Det enda land de hade något utbyte med var Kina, men numera har det luckrats upp.
Bra att vara medveten om detta – det här med att kunna ändra i sin resplan är ingen självklarhet utan en förmån att vara rädd om och se till att inte missbruka.
Bäst är naturligtvis att låsa sin resplan till punkt och pricka redan från början och inte ändra den i onödan – då är det till belåtenhet för alla berörda parter. Vilket land det än gäller.
@Tommera wrote:
En fråga vad kommer dessa uppgifter ifrån????
i Sverige dras dessa in vid utlandsvistelse överstigande sex månader i följd.
Alla har rätt till sjukvård i Sverige om du vistas där.Det finns att i huvudsak att läsa på Försäkringskassans hemsida, en del information finns också på Pensionsmyndighetens hemsida.
Det jag återgett är bara en kort, summarisk sammanfattning, men det gäller mycket mer än bara tillgången till sjukvård, det gäller även garantipension, intjänandetid för pension, barnbidrag, olika former för försörjningsstöd, bostadsstöd m m. Man får inte ta med sig dessa svenska sociala förmåner utanför Sverige.
Det finns ett undantag, det är garantipensionen som kan tas med om man bosätter sej i ett land inom EU/EES-området. Anledningen är att motsvarande förmån inte finns i de övriga europeiska ländernas förmånssystem. Har ett svagt minne av att detta inte gäller bosättning i Schweiz, men är inte säker på det. Sånt måste man kolla mot aktuella regler, inte bara lita till en allmän översikt.
Nu skriver jag direkt ur minnet, men vill man ha full koll är det bara att läsa på FK:s hemsida, där finns mycket detaljer.
Visst får man subventionerad sjukvård i Sverige, men det kräver ju att man flyttar tillbaka och anmäler återinträde i det svenska socialförsäkringssystemet. Och resan till Sverige för det lär man inte få ersatt hur sjuk man än är. Det får gå på den reseförsäkring man eventuellt tänkt på att ta upp.
Det finns undantag från det där med att bli utskriven från det svenska socialförsäkringssystemet, det är om man är utrest på någon form av offentligt uppdrag eller genomgår en godkänd utbildning utomlands. Jag är inte påläst om alla detaljer, men beträffande offentliga uppdrag är det sånt som FN-tjänst, SIDA-uppdrag och förstås att vara utsänd på till exempel att arbeta på en svensk beskickning och liknande.
Tillgång till det svenska socialförsäkringssystemet representerar mycket pengar – det märker man när man försöker upphandla ett motsvarande försäkringsskydd för sin långtids utlandsvistelse.
Problemet är att man får ingen rabatt på den skatt man betalar i Sverige för att man åker ur det svenska socialförsäkringssystemet vid långtids utlandsvistelese. Man får betala ändå för en produkt som man inte får.
Det finns visserligen SINK, men det är först vid mycket höga inkomster som det blir lönsamt att ta sitt ev behov av socialförsäkringsförmåner privat ur egen kassa för att kompensera fullt ut. Jag har inte räknat på det men kan gissa att det bryter nånstans vid övre brytpunkten för statlig inlomstskatt, kanske lite lägre nu eftersom procentsatsen för SINK sänkts.
Det är en massa att tänka på för utflyttning och att räkna på. Men man kan fortfarande flytta tillbaka på gamla dagar och lägga in sej på den svenska åldringsvården när den tiden kommer. Och man vet ju inte på förhand hur det blir. Det finns en del industrimagnater som har sitt på det torra oavsett, men de är inte så många.
Det är bara om Du vistas i Thailand över 90 dagar i följd som Du behöver göra den här 90-dagars rapporteringen.
Är Du utrest från Thailand så rapporteras ju utresan och då vistas Du ju utanför Thailand. Och har ingen skyldighet att under vistelsen utanför Thailand lämna några som helst rapporter.
Reentry Permit behöver Du om Du har för avsikt att åter resa in i Thailand och fortsätta utnyttja det uppehållstillstånd Du redan har.
Normalt vistas man i Thailand som besökare (turist eller non-immigrant). För att skriva sej i Thailand krävs ett Residence Permit, men annars kan Du vara utflyttad från Sverige till tredjeland enligt den svenska folkbokföringen utan att för det behöva vara folkbokförd lokalt enligt något annat lands system.
Det som Du tappar är tillgången till sociala förmåner där Du vistas som besökare, i Sverige dras dessa in vid utlandsvistelse överstigande sex månader i följd. Detta gäller främst när det gäller tredjeland utanför EU/EES, inom EU/EES området finns samverkansavtal på det sociala området som tillförsäkrar Dig samma förmåner som tillkommer det lokala landets egna medborgare (gäller om Du är EU-medborgare).
-
AuthorPosts