Hem › Forums › Att bo i Thailand › Kultur, Samhälle & Politik, › Mått i Thailand?
- This topic has 13 replies, 8 voices, and was last updated 14 years, 6 months ago by
kostvet.
-
AuthorPosts
-
-
19 December, 2011 at 11:25 am #390616
I Thailand finns det ju ett speciellt mått för t.ex area:
1 rai = 1600 kvadratmeter
1 ngan = 400 kvadratmeter
1 wah = 4 kvadratmeter(rätta mig gärna om jag har fel)
Min fråga är nu finns det andra mått som är unika för Thailand?
T.ex finns det motsvarande för vikt eller volym? Finns det ytterligare area-mått? -
19 December, 2011 at 1:24 pm #458131
Du har ju Bath också.
1 Bath = 15gram tror jag det är.//Filip
-
19 December, 2011 at 1:43 pm #458132
Finns ett större ytmått som heter acre, kommer inte ihåg hur många rai men väldigt stor yta är det.
-
19 December, 2011 at 2:40 pm #458133
@li12na wrote:
Finns ett större ytmått som heter acre, kommer inte ihåg hur många rai men väldigt stor yta är det.
Jaha, använder de acre i Thailand? Det används ju i flera länder, ingår i imperial måtten…Thailand använder ju metric annars, till det mesta; meter, gram, liter etc.
Edit: kollade just upp storleken på acre också, drygt 2,5 rai, så väldigt stort är det inte.
-
19 December, 2011 at 4:57 pm #458134
@thairookie wrote:
I Thailand finns det ju ett speciellt mått för t.ex area:
1 rai = 1600 kvadratmeter
1 ngan = 400 kvadratmeter
1 wah = 4 kvadratmeter(rätta mig gärna om jag har fel)
Min fråga är nu finns det andra mått som är unika för Thailand?
T.ex finns det motsvarande för vikt eller volym? Finns det ytterligare area-mått?Hej
1 wah can betyda både längd och yta, ex som du nämnde ovan, 1 wah=2 m och 1 tarang wah=4 kvadratmer
sedan finns det gamla måt system som äldre generation brukar använda, tex en saak=1/4 wah alltså 4 saak=1 wah.
2 saak=1 m. 1 kheup= 1/2 saak, 1 saak=2 kheup.OT: Det finns ett gammal thai ordspråk som syftar på måttet ” Dai kheup ja ouw saak” på ett svenskt motsvarande
” ger man lillfingret så tar de hela handen”
Hur det kommer sig med dessa märkliga mått? Ju saak(armbåge) på Thai, där mäter man från spetsen av långfinger till armbågens spets. Kheup mäter man från spetsen av långfingret fram till handleden. Wah mäter man från spetsen av långfingret ena handen till det andra långfingret på den andra handen med sträckta armar.andra måttenhet som används ofta är loh uttalas (Lhåå) = dussin
gwien= 100 thang=2000 liter används mest när det gäller försäljning av ris.
1 thang = 20 tanaan
1 tanaan= 8 näve eller 1 liter enligt gammaldags thai mått.gwien är en benämning på ett gammalt fordon med två hjul man använder oxar eller vattenbufflar att dra detta fordon med. Från gamla tider så åkte man till och från risfältet i/på en gwien. Efter ris skörden brukade man lasta riset fullt i en qwien där av kom benämningen.
Kostvet
-
19 December, 2011 at 11:07 pm #458135
När det gäller sand, grus, singel, elkablar, ibland armeringsjärn, och säkert ännu fler saker är det nummer som gäller.
Sand nr 1 är exempelvis vad vi kallar mursand 0-4 mm, nr 2 betonggrus 0-8 mm o s v.
Kj
-
20 December, 2011 at 12:25 am #458136
När det gäller kvalitén på färdigblandad betong används måttet “steng”.
-
20 December, 2011 at 2:09 am #458137
Jusst det, när de pratar om tjockleken på armeringsjärn och PVC-rör så talar de ofta om “hun”.
Jag tror en “hun” är 3 mm.
-
20 December, 2011 at 4:56 am #458138
En bra länk när det gäller Land Conversion Table: http://www.seabreeze-villas.com/land_conversion_table.htm
Mvh
BBJ
:thumbright: -
20 December, 2011 at 6:47 am #458139
@gomi wrote:
Jusst det, när de pratar om tjockleken på armeringsjärn och PVC-rör så talar de ofta om “hun”.
Jag tror en “hun” är 3 mm.4 hun är 1/2 tum och 6 hun är 3/4 tum när det gäller rör.
Man mäter storleken på ägg samt vissa frukter med nummer också. Oftast är lägsta nummer minst men just frukt och ägg är lägsta nummer störst. Helt enligt thailogiken.
Kj
-
20 December, 2011 at 7:16 am #458140
Tack för alla bra svar!
Kostvet, Ditt uttömmande svar var om armbågen och näven var speciellt intressant! Äkta “thai-staj”! :thumbright:
Finns det någon där ute som har mer information om ägg- och fruktstorleksmåtten? Skriv gärna de thailändska orden om Ni har möjlighet!
Efter mycket letande hittade jag även denna sammanfattning (text kopierad från http://www.cockatoo.com/english/thailand/thailand-weights-measures.htm):
The metric system was officially introduced by a law passed on December 17, 1923. However, old Thai units are still in common use, especially for measurements of land. The traditional units convert into metric units as follows: 1 picul = 60 kg; 1 catty = 600 grams (100 catty = 1 picul); 1 baht (named like the currency, used to weigh gold) = 15.16 grams; 1 carat = 20 centigrams (5 carat = 1 gram); 1 sen = 40 meters; 1 wah = 2 meters (20 wah = 1 sen); 1 sauk (¼ wah) = 0.50 meter; 1 keup (½ sauk) = 0.25 meter; 1 rai (1 sq sen) = 1,600 sq meters; 1 ngan (¼ rai) = 400 sq meters; 1 sq wah = 4 sq meters (100 sq wah = 1 ngan); 1 kwien = 2,000 liters; 1 ban = 1,000 liters (2 ban = 1 kwien); 1 sat = 20 liters (50 sat = 1 ban); 1 tannan = 1 liter (20 tannan = 1 sat). -
20 December, 2011 at 8:49 am #458141
Nu svarar jag på min egen tråd. :study:
Äggstorlek i gram = Thaiskala
> 71 = 0
65-70 = 1
60-64 = 2
55-59 = 3
50-54 = 4
45-49 = 5Motsvarande i Sverige:
Äggstorlek i gram = Benämning
> 73g = Mycket stora (XL)
63-73g = Stora (L)
53-63g = Medelstora (M)
< 53g = Små (S) -
20 December, 2011 at 12:15 pm #458142
Äggstorlek i gram = Benämning
> 73g = Mycket stora (XL)
63-73g = Stora (L)
53-63g = Medelstora (M)
< 53g = Små (S)[/quote]Samma devis när det gäller frukt
1 = XL
2 = L
3 = M
4 = S
Skördar lamyai i morgon, mest 2:or men en del 1:or och 3:or.Kj
-
21 December, 2011 at 5:06 pm #458143
@kostvet wrote:
@thairookie wrote:
I Thailand finns det ju ett speciellt mått för t.ex area:
1 rai = 1600 kvadratmeter
1 ngan = 400 kvadratmeter
1 wah = 4 kvadratmeter(rätta mig gärna om jag har fel)
Min fråga är nu finns det andra mått som är unika för Thailand?
T.ex finns det motsvarande för vikt eller volym? Finns det ytterligare area-mått?Hej
1 wah can betyda både längd och yta, ex som du nämnde ovan, 1 wah=2 m och 1 tarang wah=4 kvadratmer
sedan finns det gamla måt system som äldre generation brukar använda, tex en saak=1/4 wah alltså 4 saak=1 wah.
2 saak=1 m. 1 kheup= 1/2 saak, 1 saak=2 kheup.OT: Det finns ett gammal thai ordspråk som syftar på måttet ” Dai kheup ja ouw saak” på ett svenskt motsvarande
” ger man lillfingret så tar de hela handen”
Hur det kommer sig med dessa märkliga mått? Ju saak(armbåge) på Thai, där mäter man från spetsen av långfinger till armbågens spets. Kheup mäter man från spetsen av långfingret fram till tumens spets vid utsträckt hand. Wah mäter man från spetsen av långfingret ena handen till det andra långfingret på den andra handen med sträckta armar.andra måttenhet som används ofta är loh uttalas (Lhåå) = dussin
gwien= 100 thang=2000 liter används mest när det gäller försäljning av ris.
1 thang = 20 tanaan
1 tanaan= 8 näve eller 1 liter enligt gammaldags thai mått.gwien är en benämning på ett gammalt fordon med två hjul man använder oxar eller vattenbufflar att dra detta fordon med. Från gamla tider så åkte man till och från risfältet i/på en gwien. Efter ris skörden brukade man lasta riset fullt i en qwien där av kom benämningen.
Kostvet
Hej
Nu har jag rättat till litet fel där man mäter en kheup från långfinrets spets till tumens spets vis utsträckt hand, ingenting annat.
Kostvet
-
-
AuthorPosts
- You must be logged in to reply to this topic.