Den ofrivillige deltagaren.

[Rospigg]

Känner ni igen detta? När ni ofrivilligt blivit indragen i något som ni inte har tänkt er. Ofta med ett stänk av olust, så som rubriken antyder.

Thailändaren är en mästare på att få till det för farangen. Ibland med slumpen som medhjälpare. Detta kan ske oväntat i många olika situationer.

Exempel 1.

Artige Rospiggen åker med fru rospigg in till Bangkok för att handla en liten sak. Inne i smeten ringer fru rospiggs mobil ( den är sällan tyst ). Det är en tidigare arbetskollega. Fru rospigg råkar nämna var hon befinner sig. Slumpen säger att det bara är något kvarter ifrån varandra. En bit mat och en pratstund – Oh, javisst.

Så sitter fru rospigg tillsammans med några tidigare vänner och gottar sig på en trång populär restaurang där man förväntar sig att alla äter eller beställer något. Rospiggen har avstått för magen har krånglat och går mest omkring och väntar på att mötet skall ta slut. 🙁

Fru rospigg måste hastigt till toaletten och ber sin man sitta en stund. Snabbt beställs det in något till rospiggen för att denne inte skall sitta utan. Inte vet de övriga att rospiggens mage har trasslat och vill undvika intag. De okända människorna kacklar på och låter inte rospiggen få ett ord i luften. Fru rospigg tar gott och väl tjugo minuter på sig till rospiggens missnöje då han symboliskt petar i maten.

Exempel 2.

Rospiggen har just tänkt att sätta igång något, vilket inte är det lättaste i hembyn. Så ropar fru rospigg om att några män utanför huset, på vägen, behöver hjälp att lyfta upp något tungt på pick-uppens flak. En blick från fru rospigg undrar om herr rospigg möjligen är lat av sig. Den stämpeln vill inte herr rospigg dra på sig, så han hjälper till fast han enligt doktors ordination inte skall arbeta alltför tungt. Nu kommer man lägligt också på att man behöver hjälp med att lasta av saken på en närbelägen plats så rospiggen gör bäst i att följa med. Den närbelägna platsen visar sig vara flera mil bort och måste avslutas med några öl tillsammans med de som har fått hjälp, och självklart förväntar man sig att farangen står för notan. Åka tillbaka…de kände de inte till och de måste till att ringa några samtal för att lösa problemet. :pale:

Visst har ni andra varit i samma situation vid en eller flera gånger?

[ThaiJanne]

Nä det är bara du som råkar ut för sånt.

Nädå men oftast brukar det leda till något bra och oväntat

[flor]

Hej Rospigg ! Du måste ha världens otur, det enda jag känner igen mig från dina berättelser är att om man tänkt sig att åka på en romantisk helg och ta in på ett skapligt hotell en helg så står hela släkten och vänner uppradade vid avfärd och ser förväntansfulla ut och det har jag inget emot om dom får plats, vad som jag däremot inte gillar är att dom förväntar sig att jag ska stå för allt, hotell, mat, bensin osv. Har pratat med min fru om det så numera åker vi själva med egen bil och möjligen nåt av barnen kan följa beroende på vart vi ska. Mvh. flor
Ps dom vet att jag har ett dåligt knä så här får jag varken bära eller lyfta något som väger över fem kg. ds.

[Herr Chang]

Tja Rospigg,

Visst blir man i Thailand indragen i en del oönskade situationer. Min filosofi är dock eftersom fru Chang tillbringar större delen av sin tid i Sverige (där sådant mycket sällan händer) så låter jag henne hitta på vad hon vill när hon befinner sig i sitt kära hemland.

Jag försöker vända varje sådan situation till något positivt för mig. Jag kan kanske ta några bilder som en vanlig turist aldrig skulle kunnat göra. Jag kan sitta och tänka på vad för tråd jag skulle kunna skriva om det. Dessutom vet fru Chang att jag oftast är beskedlig bara jag har en Beer Chang att dricka 😉

Herr Chang har talat.

[Rospigg]

Trodde att det var rätt vanligt förekommande och att det skulle bli en ganska lång tråd. Med tanke på svaren så hade jag visst fel.

Jag berättade några händelser för min fru där det hade kunnat sluta tråkigt och där jag över huvud taget inte med saken att göra. Det var före vi träffades. Tack och lov rättades problemen ut innan det hann gå över styr. Jag var helt enkelt på fel plats vid fel tidpunkt. Oskyldigt misstänkt och anklagad båda gångerna. Hade kunnat hända vem som helst.

Finns det ingen som har varit med om något som liknar händelserna i exemplen ovan? Jag blir verkligen förvånad. Bland de thailandresenärer jag känner har jag fått mig berättat en del. Men på thailandsforum lyser händelserna med sin frånvaro.

Rospiggen glad för eran skull

[Thaisambo]

Tricket för min del är nog att jag alltid kör med tom plånbok i Thailand, jag har aldrig några pengar på mej. Det gör jag i och för sej hemma i Sverige också, får fixa fram lite någon gång när det är insamlingar på gång på jobbet, men det är småsaker.
I Thailand får sambon sköta det ekonomiska och det gör hon bra, hon håller hårt i pengarna och är bra på att hålla nere utgifterna.

Skulle det inträffa att någon vill att jag ska betala nåt så förklarar jag bara vänligt att jag inte har några pengar och hänvisar till sambon.

Minns sista gången någon bad om pengar, en granne i byn som sambon ringt och bett möta på Suvarnabhumi för skjuts hem till byn (vi kom från Sverige då)…. Jag har ingen aning om vad dom avtalat om, men det var hur tydligt som helst att han bespetsat sej på en rejäl hacka. Hursomhelst, jag förklarade bara att jag inte har några pengar och hänvisade till sambon. Har aldrig sett en människa bli så lång i ansiktet – sambon är tydligen känd i byn för att inte ha några pengar och även för att hålla hårt i det lilla hon kan få in – dom gjorde upp men jag har inte sett honom sen dess och det är ett bra tag sen. Frun kommer däremot då och då och umgås, en rar äldre dam, så någon konflikt är det absolut inte fråga om.
Funkar bra, vi lever thailändskt och lite festande då och då är det ju, snälla och rara människor överallt, jag blir bjuden på både öl, vatten, thaiwhiskey och mat och sambon ser till att det hålls balans och så är det bra med det och vi åker tillsammans med grannarna o handlar m m (skrotbil för transporten som nog inte är i skick för den svenska bilprovningen direkt, men vi bor i skogen mer eller mindre och där är det stort sett aldrig någon myndighetsperson som rotar). Det är lugnt.

Förutom ett tillfälle som min bror berättade om häromåret, jag var i Sverige då med sambon, några kambodjaner som blev sura på en av byinnevånarna och skar halsen av honom, en lite otäck historia som jag dragit tidigare på forumet. Men då dök polisen upp illa kvickt och sköt kambodjanerna och så var ordningen återställd.

Det här med att det blir såna här problem beror nog på att man viftat lite för mycket med pengar. De är inte vana vid det, det är mycket självhushåll och att man sköter sej själv. Men standarden är helt okej, snygga hus och flotta, relativt nya bilar. Och barnen i fina skolor inte minst. Men inga pengar är synliga nånstans, det är kort som man inte visar helt enkelt. Och det är nåt jag känner igen, de kyrkliga familjerna i Sverige är likadana. Har man prästerligt påbrå i släkten känner man igen sej – pengar är världsliga ting och det pratar man inte om. Religiöst hyckleri? Kanske det, men så fungerar det ju och det är inte förvånande när man tänker på att buddhismen är huvudreligion och thailändarnas allmänna religiositet.

Västvärlden har blivit väldigt fokuserad på världsliga ting och nånstans på vägen tappat bort det här med andligheten och hur man då ska vara med törnekrona och försakelse. Istället prålar vi och leker påfåglar och det är klart att man i Thailand vill vara med och dela på den härligheten och ta för sej och få det bättre.

Det är säkerligen nyttigt att då och då åka till Bangkok och äta ärtsoppa och donera en tub Kalles kaviar till prästen (om nu efterträdaren, Lovisa hette hon visst, vill ha den där kaviartuben). Det borde ge ett vettigt perspektiv.

[Herr Chang]

Ja Thaisambo,

Detta att inte ha några pengar verkar fungera bra. När jag besöker fru Changs hemby tar hon hand om min plånbok, möjligen får jag behålla några småsedlar. Jag kan sedan med gott samvete säga till krävande thailändare att jag just inte har några pengar. Min fru har alla pengar… och dom tror mig! Tydligen är det inte aktuellt att tigga av fru Chang 😉

Så går det dock inte till i Chiang Mai eller Sverige. Men det behövs inte där.

Herr Chang har talat.

[Author]

Posts