Dop av Thai/Svenska barn

[Lung Lennart]

Det förekommer ibland att Thai/Svenska föräldrar låter döpa sina barn i Svenska Kyrkan. Detta trots att mamman (pappan) inte konverterat till Kristendomen utan förblir (sekulariserad) Buddhist, går till ett Tempel då och då som vanligt och har kvar sin Buddhahylla på väggen.
Undrar om mamma (pappa) Thai förstår vad dopet innebär, att barnet blir upptagen i den Kristna gemenskapen, Kyrkan förväntar sig att barnet uppfostras Kristet. Något som är en omöjlighet då mamma (pappa) är Buddhister, de borde rimligtvis ha en önskan att barnet uppfostras Buddistiskt. Jag tror att det är trycket från den svenska delen av släkten, kanske inte just den Svenske föräldern, som är för stort, den Thailändske föräldern orkar inte stå emot. Kanske upplever den Thailändske föräldern det hela som en namngivningsceremoni utan religiöst värde.
Här måste den Svenske föräldern ta sitt ansvar och förklara vad dopet innebär. Givetvis har även Kyrkan ett ansvar som låter detta ske, uppenbar har man inte förklarat dopets innebörd ordentligt. Prästen är kanske mån om att rädda så många själar som möjligt.
För mig är detta ett Hyckleri med stort H.
Detta är givetvis, till stora delar, en generell fråga, men den blir tydligare när två religioner möts, i detta fall Svenska Kyrkan och Thailändsk Teravadabuddism.
Vad synes eder?

[Rosarin]

Hej!

Jag håller helt med dig i ditt resonemang.
Jag tycker också att det är den svenska föräldern har ansvar att förklara vad ett dop innebär för den thailändske föräldern.

Och varför är det så himla viktig med dop?
Det finns många som är döpta som inte känner någon direkt anknytning till den kristna tron eller dess sätt att fostra.
Hur många svenska familjer ber ni bordsbön före maten och rabblar ni de 10 budorden som ett rinnande vatten på söndagar?
Ändå verkar dopet ses som en viktig ceremoni att hålla fast vid för många.
Skulle gärna höra mer tankar om detta.

Nu är jag i en lite annan situation och jag står fortfarande med ena fotens tår hos lag Sverige men resten är hos lag Thailand.
Dock känner jag mig närmre buddismen än kristendomen just nu.
För min del har jag aldrig trott på en Gud som straffar och skrämmer människor till lydnad. Däremot tror jag på att ta ansvar för sitt liv och sina handlingar och att det goda kommer att belönas i slutändan.
Tänker inte ge mig in i diskussionen om vad som är gott och ont, bara så ni vet. :p
Jag är döpt och jag har gått i kyrkans barntimmar, blivit konfirmerad och läst bibeln rakt igenom, men inte är jag en bättre kristen för det.
Enligt mig är kristendomen rätt så förlegad på många sätt. Fortfarande finns tankar som att “riktiga jobb gör man på dagen”.
Min pappa i svedala har varit yrkesmusiker hela sitt liv och jobbat sena kvällar, varit på turne, jobbat högtider och helger mm.
Folk har alltid frågat honom vad han jobbar med “på riktigt”. märkligt. :p

Önskar att jag hade fått välja som vuxen, vilket jag iofs också har gjort nu på senare tid. Skulle nog kalla mig mer spiritualist än tillhörande någon specifik religion i dagsläget.
Att jag ser mig som spiritualist har sina skäl vilket är en helt annan historia.

[Nille]

Även om jag är både döpt och konfirmerad står jag nog närmare buddhismen än kristendomen.

Skulle aldrig komma på tanken att döpa mina barn och hoppas innerligen inte de i tonåren börjar tjata om konfirmation Tror dock detta är mer tradition än religion numer. Din tro finns ju i ditt hjärta oavsett.

[Hakan]

Om den ena föräldern inte förklarar för den andre så kan det knappast vara frågan om något annat än “en tradition”, ev. med påtryckningar från släkten. Hur många thai förklarar allt om buddhismen för sina svenska respektive? Jag orkar t.ex inte förklara jul och påsk även fast vi firar det här hemma (mer rätt är nog att jag inte kan förklara det : ) Men det är ju kul med paket!

[Rosarin]

Det som trots allt verkar förena alla världens religioner är att behandla andra som man själv skulle vill bli behandlad.
Tråkigt att det är så många andra delar som de inte kan komma överrens om.

Min känsla är att buddismen är mer öppen för den fria viljan än andra religioner men jag kan ha uppfattat allt helt fel. Du avgör mer själv hur du vill leva resten av dina liv här på jorden på något vis.
Hur sedan en snigel lever sitt liv på ett bättre sätt med tanke på karma och dharma är jag inte säker på.
Hmm….himla intressant det här. Oj vad intressant det vore att sitta ner en kväll och prata om sån’t här. Attans att jag inte kan komma på forumträffen. 🙁

[Lung Lennart]

En konsekvens av dopet är ju att barnet blir medlen i Svenska Kyrkan. Detta innebär att så fort det får inkomst, första sommarjobbet så dras kyrkoskatt, eller medlemsavgift som det nu heter, på cirka 1% av bruttolönen.
Kyrkan tar för givet att föräldrarna informerar barnen om innebörden av dopet, skickar inte ut någon förfrågan när barnet blir vuxet. Jag har i dag kollat med deras informations avdelning.
Vi ser alla ut att i stort vara överrens, låt barnen själva bestämma när de är så vuxna att de kan ta ställning själva.
Detta blir desto mer angeläget i ett blandäktenskap av 2 religioner.

[Herr Chang]

Hej Lung Lennart,

En komplex fråga.

Vi har inga gemensamma barn ännu, men om frågan skulle bli aktuell skulle jag nog vara obenägen att döpa barnet då jag själv är ateist/agnostiker.

Å andra sidan, om fru Changs föräldrar skulle insistera på diverse buddhistiska ceremonier när dom fick tillgång till barnet… Så vore det väl inte mer än rätt att glädja min djupt religiösa mor med ett kristet dop?

Bara lösa spekulationer, får väl se vad man gör om det blir verklighet.

Herr Chang har talat.

[mrMG]

Jag blev tvångsansluten till Svenska kyrkan när jag föddes eftersom mina föräldrar är/var medlemmar. Men jag är varken döpt eller konfirmerad. Jag gick ur när jag började tjäna pengar, det var ren lathet av mig att jag inte hade gjort det långt tidigare. SÅ för min del kommer något barndop inte att bli aktuellt.
I likhet med Herr Chang är jag agnostiker/ateist.
Valet mellan kristendom och buddhism vinner buddhismen alla dagar i veckan…

[Lung To]

Jaa.a
När jag flyttade till Sverige vid början av 80-talet och gjorde flyttnings anmälan fick frågan om jag vill bli medlem i svenska kyrkan. Ok jag är döpt ooch konfirmerad i finska kyrkan men såg ingen anledning att förbli medlem i den svenska. Men det var vid giftermål jag hade ändå tänkt att bli medlem i svenska kyrkan i Stockholms finska församling. Ok jag ringde direkt till församlingens kyrkoherde och blev utskälld av honom att jag skulle bli medlem endast för giftermålets skull. Hade allvar tänkt att betala kyrkoskatt osv. men ok om prästen hade sådan attityd så det var bara att fortsätta bli hedning…… Men numera är mera bhuddhist än kristen. deltar i buddhaceremonier osv.
Dottern är också odöpt. Hon får själv avgöra vilken religion hon vill bekänna när hon bli myndig.
Men av praktiska skäl kan tänka mig att bli medlem i framtiden. Om jag dör kommer det att bli billigare för anhöriga att ordna begravning när man är medlem i kyrkan.

[Author]

Posts