- This topic has 3 replies, 3 voices, and was last updated 13 years ago by
.
-
-
Det är mycket viktigt att elinstallationer blir skyddsjordade på ett korrekt sätt så att fara för liv och skada på utrustning undviks. Att göra skyddsjordningen korrekt här i Thailand är inte så lätt eftersom:
a) Det finns ingen standard och med standard avses mandatoriska regler satta av en övervakande myndighet. När man i Thailand talar om “thailändsk standard” menar man i själva verket den praxis man har på området, vilket inte alls är detsamma som en tvingande standard.
b) Det finns ingen certifiering av elektriker motsvarande vårt svenska B-certifikat, vilket betyder att Mr Somchai som förra veckan odlade ris helt plötsligt kan uppträda som fullfjädrad elektriker. Något överdrivet förståss men tyvärr ligger det en hel del sanning bakom påståendet. Kunskapen hos thailändarna är anmärkningsvärt dålig.
c) Elförsörjningen distributeras genom olika metoder som innebår att skyddjordningen måste göras olika beroende på systemtyp.
I Thailand använder man högspänning, 11kV eller 25kV, för att distriburera elströmmen till en närliggande transformatorer, som omvandlar spänningen till 380V för trefas eller 220V för enfas. Man ser de här bumlingarna till transformatorer lite varstans sittande högt upp på betongpelare.
Det finns tre huvudmetoder som gäller för skyddsjordning:
a) TN
b) TT
c) IT
TN-systemet indelas sedan i tre undergrupper där skyddsjordningen ser olika ut beroende på metod:
a) TN-C
b) TN-S
c) TN-C-S
Bilden nedan ger en tolkning till akronymerna ovan.
Förklarande text till bokstavskombinationerna.TN System
I ett TN-jordningssystem är en av transformatorns punkter kopplad till jord, vanligtvis är det stjärnpunkten i ett trefassystem. Chassit hos en apparat, t.ex. tvättmaskin, är sedan skyddsjordard via samma jord till transformatorn.
En apparats jordledning kallas för skyddsjord (i Sverige är dessa ledningar gulgröna) och på engelska benämns de “Protective Earth” (PE). Den ledning som är kopplad till stjärnpunkten i ett trefassystem eller som återmatar strömmen in ett enfassystem, kallas neutral (i Sverige ofta kallad “nollan” och i Sverige är dessa ledningar blå), på engelska “Neutral” (N).TN-C System
TN-C systemen använder en kombinerad ledare för skyddsjorden och nollan (PE+N = PEN). Den kombinerade PEN-ledaren används normalt från transformatorstationen (i Thailand från den lokaka transformatorn) till husets distributionscentral (“proppskåpet”), medan man inom byggnaden använder separat skyddsjord (PE) och nolla (N) för de olika kretsarna.I Storbritannien kallas det här systemet vanligtvis för “Protective Multiple Earthing (PME)”, medan man i Australien benämner systemet för “Multiple Earthed Neutral (MEN)”.
TN-C systemet är det som är vanligast i Thailand efter vad jag kan förstå även om det är svårt att få något vettigt svar när man talar med representanter för PEA/MEA.
TN-S System
I TN-S systemen är skyddsjorden (PE) och nollan (N) separata ledare som endast är sammankopplade nära källan. TN-S använder alltså helt separata ledare för skyddsjorden (PE) och nollan (N) från transformatorn till apparaten.TN-C-S System
I TN-C-S systemen finner man att delar av systemet använder en kombinerad ledning (PEN), som vid någon punkt delas upp i en separat skyddsjord (PE) och nolla (N). I TN-C-S systemen använder man en kombinerad ledning (PEN) från transformatorn till husets distributionsskåp (“proppskåpet”), men separat skyddsjord (PE) och nolla (N) inom de individuella kretsarna.TN-C-S system för skyddsjordning är den metod som är standard i bl.a. Australien och Nya Zealand.
TT System
TT-systemen skiljer sig från TN-systemen på så sätt att all skyddsjordning görs på förbrukarsidan, dvs. ingen skyddsjordning förekommer på den inkommande matarledningen.En stor fördel med TT-systemen är att de har mycket mindre störningar från hög-och lågfrekvent brus än TN-systemen. TT-systemen används därför med fördel vid installationer inom telekombranschen. TT-systmen har också den fördelen att de inte riskerar att nollan blir bruten.
VARNING!
I ett TT-system måste ALLA kretsar vara skyddade med jordfelsbrytare i distributionscentralen!På engelska kallas de för:
a) RCD (Residual Current Device). [En RCD måste ha en separat brytare kallad MCB (Miniuature Circuit Breaker)]
b) RCBO (Residual Current Breaker with Overload Protection) [En kombination av RCD och MCD].
c) RCCB (Residual Current Circuit Breaker)
IT System
I IT-systemen finns det ingen skyddsjord på matarsidan eller också har skyddsjorden en mycket hög impedans. I de här systemen använder man i stället en isolerande enhet som övervakar skyddet. -
Med tanke på de misstolkningar som förekommit på andra trådar när det gäller jordfel är det på plats med lite kompletterande information om de olika elsystemen och jordfel.
Hur man klassar olika elektriska distributionssystem
Omfattningen av jordfel och konsekvenserna därav, beror på neutralledaren (nollan) och vilken typ av jordningssystem som används. Således, för att kunna välja rätt typ av utrustning som skydd mot jordfel, är det nödvändigt att känna till installationens distributionssystem.
I den Internationella standarden, IEC60364-3, klassas elektriska system med två bokstäver (versaler). Det första bokstaven indikerar förhållandet kraftsystemet till jord. (En transformator i ett mellan- och spänningssystem måste ovillkorligen vara skyddsjordad för att undvika alltför hög spänning (potential) till jord.)
(Brittisk och australisk standard är härvidlag sammstämmiga med IEC60364-3)
• T = direkt anslutning till skyddsjord i en punkt, vanligtvis i nollan;
• I = alla ledare är isolerade från jord eller ansluten till skyddsjord I en punkt, vanligtvis i nollan.
Den andra bokstaven visar på förhållandet mellan aktiva ledare i installationen och skyddsjorden.
• T = direkt elektrisk anslutning av exponerade delar till skyddsjord;
• N = direkt elektrisk anslutning av exponerade delar till installationens skyddsjordningspunkt.
Förutom de två ovannämnda bokstäverna förekommer det i visa fall följdbokstäver.
• S = nollan och skyddsjorden har separate ledare
• C = nollan och skyddsjorden är kombinerad i en och samma ledare (PEN- eller MEN-länk).
TT-SYSTEMI ett TT-system är nollan och de aktiva ledarna kopplade till skyddsjord genom separata elektroder (Figur 1); således, vid ett jordfel leds jordfelsströmmen (IK) till transformatornoden genom marken. (Figur 2)
Impedansen i hela den rödmarkerade jordfelskretsen är jordfelsimpedansen mätt när systemet är aktivt.
TN-S SYSTEM OCH TN-C SYSTEM
I ett TN-S system är nollan (N) och skyddsjorden (PE) separerade genom var sin ledare men ihopkopplade i en punkt I installationen (Figur 3).
I ett TN-C system används en och samma ledare för både nollan (N) som för skyddsjorden (PE) i en s.k. PEN-länk (Figur 4). I Australien kallas länken MEN (Muntiple Earth Neutral).
I ett TN-C-S system förekommer det en kombination av separata ledare för nollan och skyddsjorden och en PEN-länk (Figur 5).
Figur 6 visar jordfelsströmmen (IK) i ett TN-system, i det här fallet ett TN-S system. Jordfelsströmmen kommer inte, som fallet är i TT-systemen, att ledas tillbaka till transformatorn genom marken utan genom PEN-länken.
IT-system går jag inte in på då de är mycket speciella (utan nolla) och nästan uteslutande används i kemiska- och petrokemiska installationer där kontinuerlig elförsörjning är av högsta vikt.
JORDFELSIMPEDANS
Jordfelsimpedansen (Fault Eart Impedance) är impedansen hos en installation vid ett jordfel. Det är den totala impedansen i en aktiv (strömförande) krets ledare till jord och åter till transformatorns stjärnpunkt. (Se de rödstreckade linjerna i ovanstående diagram).
Jordfelsimpedans är alltså inte resistansen hos själva jordledaren.
Bilderna är tagna från en av ABB:s broschyrer.
Slutligen ett gott råd, om ni inte absolut vet vad ni gör när det gäller elektricitet överlåt jobbet till någon som kan. Även lågspänningssystem som 220V som används i Thailand är förenad med livsfara.
Göran
-
- You must be logged in to reply to this topic.