Varför trivs man i Thailand?

[Rospigg]

Eller for all del, vad ar det som inte gor att man trivs sa bra.

Under en mangd av ar har jag hort solskenshistorier och hur bra och roligt manga bekanta har haft det i Thailand. Sjalv har det varit ytterst sparsamt med det roliga for min egen del. Varfor?

Ibland har jag hittat orsaker men inte ofta. Positiv ar om man kan traffa och fa prata svenska eller i varje fall prata med nagon som man ibland kan prata riktigt med. Det ar da som man kanner en samhorighet och trivsel. Att bara prata haltande thailandska med en thailandare ger sallan samma kansla. Under femton ar har jag aldrig haft mojlighet att fa umgas med flera svenskar samtidigt, att ata och dricka och prata sanningar om Thailand och thailandare. Ligger trivseln i att kunna fa prata?

Fragan kom verkligen till sin spets nu pa senaste resan. Vid hembyn kontaktade jag en svensk som haller pa och bygger hus nagra kilometer bort. Vi traffades tre ganger. En trevlig man. Vi hade en mycket gemensam bakgrund i Thailand, bade vad det gallde Thailand i stort och omradet. Nu var det en stor skillnad. Han trivdes som fisken i vattnet och jag kannde mig missnojd och var inte alls glad – utom da vi pratade forstas.

Han langtade definitivt inte till Sverige. Sjalv hade jag borjat undra vad jag hade i Thailand att gora. Jag klart paverkad av min sons sjukhusvistelse med blindtarms-operation men ocksa brist pa god mat ( inte bara atbar sadan ), myror i sangen och 36 grader i sovrummet som mest ( sover daligt ).

Ja funderingarna fortsatter varfor en del trivs sa bra medans andra inte har det lika trivsamt. Spruckna forvantningar kan val i en del fall vara orsaken och bristen pa att glomma det som inte blev som onskat.

Vad gor att just du trivs bra eller motsatsen?

Rospigg

[stgrhe]

Jag har aldrig hävdat att Thailand är något drömland men ändå trivs jag riktigt bra. Varför jag hamnade här har enkom att göra med att min fru är thailändska och att livet för oss tillsammans är bäst i Thailand.

Ända sedan slutet av sextiotalet, när jag flyttade hem till Sverige från Australien första gången, har jag avskytt den kalla och mörka årstiden medan tropiskt klimat påverkar mig negativt i mycket mindre grad. Jag gjorde ett nytt försök med Australien igen i början av åttiotalet med min dåvarande familj men av olika familjeskäl valde vi efter ett antal år att flytta tillbaka även om jag personligen helst velat stanna kvar.

Efter återkomsten till Sverige i slutet av åttiotalet bytte jag jobb och började resa frekvent hit till Sydostasien och till arabstaterna i Gulfen, vilket gjorde att jag hela tiden fick avbrott i den för mig avskydda vintern. Men redan vid den tiden var jag helt på det klara med att jag så småningom skulle flytta till ett varmare land. Medelhavsländerna har aldrig lockat för boende medan både Thailand och framför allt Malaysia, mer och mer kom att framså som kandidatländer. Med tiden kom pendeln att luta mer och mer åt Malaysia, som jag tycker är helt överlägset Thailand på så många sätt, men så träffade jag min nuvarande fru, mitt livs stora kärlek.

För mig innebär livet i Thailand ett ständigt kompromissande med mitt samvete eftersom mitt rättsmedvetna endast går i svart eller vitt. Jag hatar korruption! Jag tycker heller inte thailändarna i gemen är särdeles vänliga människor, snarare är det nog så att de framstår som de mest hänsynslösa folk jag känner till när man skrapar av den glättade ytan. Det finns gudskelov många bra och hederliga Thailändare också så helt nattsvart är det inte.

Liksom du verkar ha Rospigg har även jag behov av intellektuell stimulans och den formen av kontakt finner jag hos få thailändare. Det behöver nödvändigtvis inte vara kontakter med svenskar för mig, andra västerlänningar går lika bra. Jag vill heller inte leva en thailändska livsstil och därför är det för mig en förutsättning för ett harmoniskt liv att vi bor i en blandort som Hua Hin.

Det är mycket man får låta passera och det tror jag är en av förutsättningarna att man skall kunna trivas här så att vågskålen väger över till det positiva.

Göran

[Bangkok Life]

Det är viktigt med intellektuell stimulans får man inte det så vissnar man inombords.
Sedan beror det mycket på individen – hur man ser på livet, vad man vill skall hända eller kanske har projekt på gång.
Viktigt är att ha saker att se framemot och några goda vänner, tror jag?
Vet inte alls var du bor men i Bangkok finns tusen saker. Men dina problem är inte ovanliga – att flytta kan ju bli en ny start/Lycka till S

[Malee]

Rospigg, har det kanske varit allmänt jobbigt ett tag? I så fall trivs man ingenstans. Jag blev sjuk och fick akutoperareras för ett tag sedan – då ville jag åka hem och var likt Ior en rätt pessimistisk typ! När jag mådde bra igen försvann hemlängtan och obehagskänslan :bounce:

Jag trivs utmärkt, har täta kontakter med omvärlden utanför Thailand och har arbete. Dock pratar och drickar jag inte med utlänningar (under lågsäsong ser jag dom knappt) Jag saknar inget, det är kanske det du gör Rospigg – saknar nåt. Om det sedan är i standard eller något känslomässigt som fattas kan bara du bedöma. Sen verkar ni inte bo så bra, med myror och heta sovrum.

[gosatta]

man får väl börja med grundförutsättningarna, Klimatet är en av dom största anledningarna, att slippa mörker och kyla är väl det som drar dom flesta söderut från början. Blir förvånad över att många här inte verkar gilla maten, för maten är helt klart en av dom absoluta höjdpunkterna i Thailand för mig! utan den hade jag nog inte kommit tillbaks till Thailand efter mitt första besök, stränder, buddism, falska leenden som dom flesta verkar gå loss på första gångerna intresserar inte mig alls, men maten är enorm!

men egentligen är det inte Thailand jag gillar det är Bangkok, där finns allt jag behöver och där bor i princip alla Thailändare jag känner och älskar man stora städer så är det en av dom bättre (om man lägger in grundförutsättningarna klimat och mat 🙂 ) och en perfekt plats för snabba utflykter ut i regionen om man vill. Många pratar om intellektuellt utbyte, ja ännu ett problem man slipper i Bangkok, många pratar utmärkt engelska flera Thailändare jag känner pratar dessutom bra svenska

[Travaren]

Jag trivs med servicen i Thailand. När jag lämnar in bilen på verkstad får jag sitta några timmar och dricka kaffe och äta kakor och titta på TV i ett luftkonditionerat rum, med sköna soffor. Sen får jag bilen efter några timmar.

När jag åker till mc-verkstaden är det lika raskt. De sätter igång och skruvar på fordonet innan jag hunnit berätta allt som ska åtgärdas. 20 minuter senare har de bytt däck bromsar och annat. BRA SNABB SERVICE!!! 🙂 Travaren

[gosatta]

Jag försöker gärna ta mig ut dit nästa gång jag är i landet 🙂 . .alltid bra å vidga sina vyer!

Bangkok är en internationell “megapolis” och har i princip lika lite med Thailand att göra som New York eller London.

Ja kanske är därför jag gillar det 🙂

[stgrhe]

@Travaren wrote:

Jag trivs med servicen i Thailand. När jag lämnar in bilen på verkstad får jag sitta några timmar och dricka kaffe och äta kakor och titta på TV i ett luftkonditionerat rum, med sköna soffor. Sen får jag bilen efter några timmar.

När jag åker till mc-verkstaden är det lika raskt. De sätter igång och skruvar på fordonet innan jag hunnit berätta allt som ska åtgärdas. 20 minuter senare har de bytt däck bromsar och annat. BRA SNABB SERVICE!!! 🙂 Travaren

Det är helt klart en mycket positiv aspekt Travaren. Men lika ofta får man efterhängsna expediter efter sig som, när man sedan frågar om något annat än priset, ser ut som fågelholkar i ansiktet.

Det här tycker jag är en riktigt intressant tråd och det skulle vara intressant att även ta del av andra medlemmars syn på Thailand.

Göran

[Herr Chang]

Jag trivs med att vistas i Thailand en månad då och då. Men jag tror jag skulle bli vansinnig av allt vardagstrassel om jag bodde där permanent.

Fast vi får väl se… fru Chang avser att flytta tillbaka till Thailand om cirka tio år, dvs när hon tjänat tillräckligt med pengar i Sverige. Huruvida jag följer med får väl övervägas då…

Herr Chang har talat.

[Seven]

Jag har bott snar 8 år här i norra Thailand. En av orsakerna jag valde Chiang Rai var att de har 2 st högklassiska golfbanor. Golf är en social grej, man träffar kompisar. I Sverige hade jag alltid med klubborna på mina jobbresor som konsult. Ut på golfbanan efter jobbet och träffade alltid någon att spela med. Samma här i Thailand.
Jag var med o startade en s.k. farangklubb och nu är vi ett 25 tal medlemmar varav kanske 10-15 kommer på de två golfdagar vi har per vecka.
Sen har jag en fantastisk fru, från Chaiyaphum. Hon har lärt sig mycket bra engelska och vi gör i stort sett allt tillsammans förutom golfen. Vi har stort hus med 3 rai trädgård där hon sköter grönsaker o blommor och jag klipper gräset. Sen har vi en liten “farm” på 36 rai med lamjay, gummiträn, bananer, mango mm. Dit tar jag traktorn för att klippa gräs medans frun sköter det mesta av resten.
För några månader sedan köpte jag en 24-växlars cykel (min fru hade en tidigare) och nu cyklar vi med kompisar en förmiddag i veckan och själva en dag.
Min fru sköter allt i huset, vill absolut inte ha någon hjälp, hon lagar fantastisk thaimat så jag äter som en kung varje dag. När vi jobbar på farmen köper vi med lunch från en liten restaurant i byn.
Vi går ut och äter på restaurant kanske 6-7 ggr per månad och efter middagen brukar vi stanna på en “farangbar” och jag tar några pilsner eller kaffe med Sang Som. Snackar “sk!t” med andra faranger någon timme eller två. Det räcker.

Vi bor precis i utkanten av en liten by, 19 hus, 14 km från stan, 8 km från närmaste golfbana, på en kulle med utsikt över risfälten och bergen i bakgrunden. Vi köpte huset enbart pga läget och utsikten. Det tog 4 månader att bygga om till vad vi ville ha, rev väggar, murade igen dörrar, öppnade nya dörrar, nya stora fönster, nya innertak, delvis nya yttertak. Huset, 2 sovrum, 1 arbetsrum, är på 216 m2 plus en inbyggd altan på 72 m2 räcker bra till för två pers och är möblerat till 50 % med svenska grejor, bokhyllor med böcker, soffor, fåtöljer mm mm från Sverige, en 30 m3 container.
Det bor minst 10 svenskar i Chiang Rai och jag umgås med 3-4 st men kanske bara någon dag i veckan. Jag trivs lika bra med andra faranger som med svenskar.

Just nu är jag inne på min 5:e Khao Panza, Buddhist Lent, dvs man dricker ingen alkohol och inget röka i tre månader.
Det minimerar behovet av barliv(!) och är bra för kroppen.

Det viktiga som jag ser det är att ha en bra fru som man trivs med till 100%, som är ens bästa kompis och som delar många intressen.

Sen gäller det att aktivera sig, inte bara sitta still och tycka att livet är tråkigt.
Finns det trädgård runt huset, fixa med den, plantera några trän, gräv upp en rabatt, plantera några blommor och några grönsaker.

Ta moppen och utforska omgivningar de närmaste 100 km från huset! Ta foton från resorna, öppna eget webalbum för släkt och vänner att se.
För mig räcker inte tiden till!
Det finns bara en som är ansvarig för ditt liv och det är DU!

[Rospigg]

Intressanta inlagg dar man inte bara raknar upp en massa saker om varfor man trivs och vissa saker som man kan reta upp sig pa.

Jag tror, som gosatta skriver, att man maste se grundforutsattningarna forst. Vad kroppen och manniskan behover. Tillrackligt med vila/somn, naring i form av mat och dryck men aven frihet saval fysisk som psykisk. Att kunna fa, samt ha mojlighet till, att rora sig och utrycka sig i ord och tanke.

I Thailand maste spannvidden for detta vara storre an i Sverige. Underbara miljoer. Da tanker jag inte bara pa jattetrevliga hotellmiljoer som erbjuder bra somn och fantastiskt god mat, rekreation, samt mojlighet till intellektuell stimulans.

Sedan har vi ju ocksa raka motsatsen som i extremfallen nastan kan gamforas med ett koncentrationslager ( gissar jag ). Instangd i en varm, mycket bullrig ordentligt skitig miljo utan nagon storre mojlighet att gora nagot at sin situation. Standig brist pa pengar.

Mina forsta resor praglades mycket av det forsta medan de senare resorna tidvis, kaslomassigt, har borjat likna de senare.

En viktig kansla maste vara kanslan av frihet. Har man smabarn som standigt maste passas och stora svarigheter att komma ifran detta sa minskar troligen trivselnivan. De flesta av de jag kanner har inga egna barn eller ar vuxna, och njuter- kanske omedvetet, av detta. Till frihetskanslan maste ocksa raknas tillgang till transportmedel.

Vad som kanske inte framkommit i mina egna inlagg har pa forumet sa kan jag, tidvis, trivas riktigt bra i Thailand. nar det hander nagot trakigt och ovantat sa kanske jag genom ordet reagerar starkare, att jag inte har mojlighet att blunda och glomma lika snabbt som andra, ofta pa grund av de trista miljoer jag vistas i. Det innre batteriet ar inte alls lika starkt numera som det var tidigare.

Det som satter ned trivseln ar ofta en bullrig miljo av olika form. Uppskattar verkligen da jag far det lite tystare, vilket inte ar latt med sa manga manniskor omkring sig, som heller inte tycks reagera namnvart for att buller. Viktigt ar ocksa att fa en liten horna dar man kan fa vara och kanna sig lite privat. Aven detta ar klart svarare i Thailand an i Sverige. I Thailand ar ju ofta allt mitt ditt och tvart om.

[Rospigg]

Fortsattning.

Att trivas i Thailand beror saledes ocksa mycket pa hur man bor. Kan man bo i eget hus, ha ett eget rum eller i varje fall ha nagot som kanns som en riktigt egen horna dar man far ha sina saker ifred sa ar det lattare att uppna en trivselkansla. Ju mera den egna privata sfaren trycks ihop mindre troligt ar det att man trivs, aven om man satter pa sig teflonhud.

Jag bor nu hos min frus syster och dennes familj pa en hiskligt lang gata dar man bade bor och arbetar. Arbetar med allt, allt fran latta syarbeten till tyngre svetsjobb och liknande. Maken jobbar med bilar och anvader gatan som arbetsplats. Boendet ar inte sarskilt roligt eller trevligt.

Akte haromdagen till Siam Paragon och overlevde ytterligare en dag. Fick lite svalkande luft och at god mat. Tittade pa de markliga fiskarna och en del annat som var sevart.

Den tre vaningar hoga lagenheten ar till halften ett skrotupplag. Boendet ar fordelat pa det andra utrymmet. Ordningen enligt mitt svenska satt att se nastan obefintligt. Sovplatsen pa en 4 x 5 meter delas av atta personer. I det ingar ocksa skap, hogar av klader, plastpasar, skrap o kartonger m.m. med okant inehall. En fruktansvard o-ordning. Riktigt bord som las eller skrivplats finns inte. Nagra plaststolar da man blir trott att sta. Familjen har tre matknivar och tva te-skedar som delas av alla bortsett fran massor av matskedar. Mitt i all den roran skall jag forsoka ha mina och familjens saker pa ett ordnat satt. Omojligt.

Nu hande det som inte fick ske. Da jag till slut hittade resehandlingarna, som nu ar pa internet, visade det sig att det bara var en dryg timme kvar till avgang. Incheckningen hade stangt da vi kom pa plats. Jag som i Sverige forsoker vara sa noga och ofta dubbelkollar hade inte pa ett rimligt satt haft tillgang till biljetterna. Nu vantar straffavgifter eller inkop av nya biljetter. Allt ar skrivet i stjarnorna. Forbannad da jag redan i Sverige inte hade pangar avsatta till en resa. Kanns som jag blir straffad for nagot jag ar oskyldig till. I och med dett blir det ocksa en del trassel i Sveige.

Rospigg

[norpan10]

håller med glegolo

[gosatta]

ja då återgår vi till att trivas i Thailand 😉 å angående rospiggens inlägg så gör Bangkapi att jag trivs i Thailand! trevligt område och jag har hittat den absolut godaste laab bpet :en jag har ätit i hela mitt liv där! sen är det också det enda stället med “riktig” Gudang Garam . . underbart ställe!

[steaming fwd]

Var för trivs man i thailand?

Intressant tråd, själv bodde jag där mellan 87 & 99 mesta tiden i Phuket men provade också med att bo i landsbygden uppe E-san dels var inte min thai så bra då den är bättre nu om ej tillfredställande.
Men som ny förälskad så gick det för ett tag. Man vill dock träffa falanger för att utbytta tankar & erfarenheter. Så vi beslutade oss (jag & min sambo) för att flytta till Phuket där vi spenderat mycket tid. Vi köpte hus i Chalong 91, Jag måste säja att jag trivdes bra i det stora hela, Men de sista åren reta jag mig mer & mer på trafik situationen. Det är väll det Norrländska i mig som inte accepterade förändringen som gick fort vad det gäller trafik ökad turism sämre infrastuktur etc.

År 99 beslöt vi oss för att flytta hem, jag hade sökt sjöingenjörs skolan i Kalmar & kommit in. Min dotter hade nått en ålder av 7 så vi tyckte att hon hade en skaplig grund att stå på vad det gäller det thailändska språket. Under min tid i Thailand jobbade jag till sjöss som reparatör i 3/3 system dvs. 3 månader på 3av. Jag hade jobbat en hel del x-tra så jag hade 3 års vederlag innestående dvs. ekonomisk skulle det gå Ok. I skolan med familj. Jag var dock i valet eller kvalet om jag skulle sats på ”business” eller skola hade planer på skrov & propeller polering av större fartyg i Thailand . Tyvärr så ser jag ofta att det går inflation i bra idéer, det poppar liksom up 100 tals företag på med samma koncept i thailand seriösa/ som lycksökare. Vilket enligt min mening gör sig svårt för de seriösa att sticka ut?
Och få lönsamhet.

Jag började i Kalmar, min sambo & dotter kom till Sverige på lucia dagen till ett kallt Arlanda för vidare transport till Sundsvalls trakten. Jag skulle skriva mina sista Tentor för att sedan ta tåg upp till mina föräldrar för att fira jul. Tiden Kalmar gick fort även om det var en stor omställning för mig & min sambo. Jag hade inte suttit på skolbänken på länge. Klimatet språket var nytt för min sambo Jag förundras dock fortfarande hur fort min dotter snappade upp det svenska språket så för min dotter var det bara ett stort äventyr.

2003 var jag klar med skolan min sambo hade fått jobb inom äldrevården i Sundsvall där hon jobbat då jag var ledig från skolan & jobbade till sjöss under sommarlovet. Vinter 2003 åkte vi tillbaka till Phuket och vårt hus som vi fortfarande hade kvar. Jag upplevde trafiken än mer kaotisk & tycket jag hade svårt att slappna av. Vi hade titta lite på Khao lak dels under den tid jag bodde i Phuket så vi köpte oss två tomter i Khao lak en strandnära & en ca 1km från huvudvägen i Khukak. På den mindre strandtomten vid stranden Leam pakarang besköt vi oss för att bygga ett mindre hus. Detta försvann i tsunamin 04, Annadagen var i hemma i Sverige Min sambo hörde på radion att det varit en Tsunami i Thailand, Oroliga vart vi då hon viste att hennes syster med sina två pojkar befann sig i vårt nästan färdiga hus tillsammans med elektrikern som skulle färdigställa några el installationer. Många samtal till anhöriga & vänner i thailand & ett överhoppat telefonnät ledde ingenstans mer än att vi började förstå katastrofen omfattning . Klockan 3 på natten fick min sambo samtal från sin syster de hade klarat sig hon hade kommit bort från sina pojkar och letat dem i timtal. Vad som gick i genom min sambos syster huvud under dessa timmar går nog inte att förklara, trots mindre fysiska skador, led efteråt av högt blodtryck, blodsocker, sömnsvårigheter trötthet & njursten. Vilket jag tror beror på den stress hon utsattes för.

Vi bygger nu ett nytt hus i Khao lak + några mindre hus för uthyrning på vår tomt på 2 rai i Khukak
Jag & min sambo känner mer & mer att vi spendera mer tid där nere. Vi har just varit nere i 7 veckor tillsammans med vår dotter som nu är 18 år. Vi åker nog ner i slutet av maj för att inspektera hur det går med husbygget. Jag upplever mig dock som en ganska rastlös person & jag har svårt att vara ”hemma” längre perioder, eller har svårt att bara sitta still vill ha något att göra . Va fan vet jag kanske är det nån bokstavs sjukdom men en sak vet jag inte är det LAT.
Är jag Sverige så har vi ett skogsbruk som jag jobbar med detta kombinerat med mitt jobb som inom offshore.

Dom sitta åren har jag bra åkt ner för att nästan bara ”slappa” en väska med böcker sol bra mat 3-4 pilsner liksom räcker nu när man är nere. Tidiga kvällar & morgon promenader är liksom balsam för min själ. Jag bry mig inte om alla intriger & baktalandet av varandra som vissa thai eller falanger ägnar sig åt.’

När gäller jobbet kan jag reta mig på olikheter mellan både Engelskmän, Jänkare, Norrmän & Kanadensare. Som jag jobbat med de sista åren där vi inte har samma syn alla gånger å andra sidan så retar sig de säkert på mig. Det är väll det som är lita av charmen, olikheter & att får det att fungera ändå. Men fortfarande imponeras jag japanskt kunnande /yrkes stolthet.

Så är det väl i Thailand också att tror att kan man göra Thailand till Sverige vad det gäller trafik vett, skolsystem poltik etc. är nog en tanke man skall slå ur hågen, om man skall bo där. Att bli Thai både kulturellt & medborgare är få som har lyckas med. Vad känner till några danskar & en Finne som hedersmedborgare, Svenskar? . Vad jag tror är att om skall bo i thailand får man nog acceptera kulturella, demokratiska, juridiska (brist på?) olikheter. Lite av en ”Nerver mind” mentalitet är nog bra till viss del.

Att påverka som falang politiskt är nog inte att rekommendera eller accepterat av Thai. Förändring kommer nog att styras av kapitalet eget eller globalt om det är bra det får tiden utvisa. Politisk – ja fan vet man, tycker dock att mer korrupt nu än tidigare vet inte men det kom med Taksin & tiden efter. Men jag har varit i länder som får Thailand att likna Sverige vad det gäller korruption.

Min sambo är som de flesta thai stolt över sitt språk & kultur (lite tjurskalig skulle jag nog säja). Min dotter har behållit sitt moders mål vilket vi har tyckt varit viktig för att kunna ha en så bra kontakt som möjligt med landet & släkten. Skolsystem är nog bättre i Sverige så min dotter har beslutat sig för all läsa civil ekonom här i Sverige. Bo här? vem vet men hon har en stor förkärlek för Thailand.
Jag forsätter nog att plocka det bästa ur tårtan från bägge länderna. cyniskt- ja fan vet å andra sidan har jobbat i alla världsdelar med olika nationaliteter under 25 år nu, så det har säkert påverkat en.

Tycker bara att det svåra alla hålla fast vi sina ideal ju äldre man blir & ju mer världen förändras.
TIT (THIS Is Thailand) skrev alltid Bernard Trink i Bangkok Post, när det var nått som var helt ologiskt/absurt för oss falanger & då är det liksom bara acceptera helst med en kall öl.

Mikael

Skillnaden mellan en demokrati och en diktatur är att i en demokrati röstar du först och tar upp beställningar senare, i en diktatur du slipper slösa tid på att rösta.”
Charles Bukowski

[Nille]

tack för att du delar med dig av din insikt Mikael. Känner igen mig en hel del och tror som du att det finns mycket bokstavskombinationer i thailand – det krävs ju lite för att ta steget om man säger så och sånt hjälper till.. Behöver inte vara negativt alls. :thumbleft:

[maprao]

Jättelätt att åka kommunalt. Alla klarar av att gå på en buss, köpa biljetter till BTS eller tunnelbanan. Taxi finns att tillgå billigt.

Jag är i Sverige nu på en liten semestertripp. Jag prövade igår att åka spårvagn i Göteborg och det var inte lätt.

Jag fick också punktering på bilen men hann till en verkstad. Blev där hänvisad till en kundmottagare, han pratade i telefonen 30 min först sedan gick han in i tidsbokningssystemet för att konstatera att jag skulle få vänta cirka 2 timmar. Under de 30 minuterna hade mekanikern hunnit laga mitt däck för det fanns fortfarande ingen bil inne på verkstaden.

I Thailand åker man fram till mekanikern, klart på 10 min, ungefär som det fungerade i Sverige för 10-20 år sedan.

Kj

[Nille]

@stgrhe wrote:

Det här tycker jag är en riktigt intressant tråd och det skulle vara intressant att även ta del av andra medlemmars syn på Thailand.

Göran

Det tycker jag med så jag skapade ett nytt inlägg av Rospiggs mer personliga erfarenhet av att försöka trivas i Thailand

[Nille]

Jag var i Thailand mer eller mindre mellan 92 och 07 och var ganska matt på landet när jag begav mig åter Sverige. (du kan läsa mer om detta i min bloggtråd i ämnet)

Vi har nu varit i Sverige i dryga 3 åren. I Oktober drar vi till Thailand för ett år. Väl där skall vi ta en funderare på vart vi vill bo de följande åren. För min del handlar det mycket om att låta bli att engagera mig så oerhört i allt Thailändskt (och annat med för den delen) som händer runt omkring mig 🙂 Har svårt att skratta åt idioti. Värmen drar inte för 5 öre men däremot det långsamma som kommer med det. Jag behöver hjälp att växla ner helt klart och Thailändarna drar åt rätt håll. Jag behöver bli LITE mer Thailändare helt enkelt.

I övrigt gillar jag mycket att umgås med andra svenskar i Thailand. Första åren var det helst andra än svenskar men sedan gick det tillbaks.

Bortsett från att jag måste jobba “på riktigt” tycker jag Sevens situation låter riktigt härlig. Dit vill jag komma.

Jag är dock inte alls euroforisk över att flytta till Thailand igen (konstigt, det trodde jag jag skulle vara). Jag är inte alls säker på att jag och/eller familjen kommer trivas. Jag ser dock andra möjligheter i att flytta tillbaks ett par år. Bla har jag ett par projekt som jag så småningom skall börja jobba med och de kommer kosta ingenting i jämförelse. För min del handlar det nog mycket om att göra andra saker. Detta fungerar så länge min familj är ok med det. att flytta tillbaks till Thailand är ju inte som att dra till Antarktisk direkt – där finns redan släkt och vänner.

Det är dock det här med värme och att få saker gjort. Luftkylt kontor på annan plats än hemmet är A och O.

[Endoo]

Läste just rospiggs skrämmande inlägg som jag inte läst innan, vet inte om han fortfarande håller till här heller. Hur som så låter det som om din fru, eller tjej lever i röran utan att fundera över det? I så fall måste det tveklöst spegla sig i mycket annat och jag undrar om det verkligen kan funka då!

Förundrar gång efter gång på att farangsnubbar verkar släppa alla krav på hur en partner ska te sig och tänka när de kommer till Thailand :scratch:

[stgrhe]

@Endoo wrote:

Förundrar gång efter gång på att farangsnubbar verkar släppa alla krav på hur en partner ska te sig och tänka när de kommer till Thailand :scratch:

Det är du långt ifrån ensam om att tycka.

Göran

[Sailor]

Rospigg, jag beklagar din situation. Men är det Thailand du inte trivs med eller din partner?

Anledningen till att jag nu bor i Thailand är för att min kille har en son i Thailand som han såklart måste träffa regelbundet.
Det finns många fördelar med att bo här, framför allt att man får mer valuta för sin lön. Jag gillar även maten, kulturen, klimatet och att det är så vacker natur. Jag har varit och rest runt mycket i Thailand och vi åker ofta på motorcykelturer runt i Thailand och det är verkligen fantastiskt fint. Generellt tycker jag även att thailändare är trevliga och hjälpsamma.

Det jag ogillar är att allt känns så krångligt, svensk byråkrati är ju ingenting i jämförelse. Det är smutsigt, skräpigt och luktar illa på många ställen. Jag bor ju i Pattaya och stör mig dagligen på prostitutionen och hela sexturismkonceptet.

Fördelarna med Pattaya är ju tillgängligheten till allt, man kan shoppa, äta, bowla, gå på bio nästan vilken tid på dygnet man känner för.

Allt har ju sina för och nackdelar, i bland kommer jag på mig själv med att idealisera Sverige men när jag sen väl är där så stör jag mig på att allt stänger så tidigt. Man får betala hur mycket som helst för att äta ute och vinterhalvåret är ju ingen höjdare…

[Author]

Posts