Forum Replies Created
-
AuthorPosts
-
21 February, 2014 at 12:49 pm in reply to: Thailands regering: Inga fler fredssamtal med demonstranter #480951
@Nille wrote:
Chalerm vågade inte
Är det verkligen rätt ordval i denna infekterade konflikt?
10 January, 2014 at 9:14 am in reply to: Sutheps demonstranter "stänger ner" Bangkok nästa vecka #479437Vad skulle hända om man folkomröstade om tronarvingen?
Kronprinsen Vajiralongkorn skulle förlora och någon slags maktbalans skulle upprättas mellan Taksin och Kungahuset. Vore inte det toppen?
Jag rörde mig mestadels i den teoretiska rymden. Översatt till verkligheten och till specifikt Thailand så vågar jag inte påstå att det har pågått ett “majoritetens förtryck”. Faktum är att det är ganska så svårt att göra sig en vettig uppfattning om vad som är sant. För det känns som att det är ytterst sparsamt med folk som är helt uppriktiga. Och den enstaka person/instutition som kanske faktiskt är uppriktig går inte att särskilja från de övriga skojarna.
Nu ska jag nog försöka lämna den här diskussionen, innan jag syltar in mig för djupt…
@Montnoveau wrote:
Demokrati innebär också att förlorar man val så får man gilla läget och gå i opposition.
Detta är sant. Men det finns också något som man ibland kallar för “majoritetens förtryck”. Bara för att man är i majoritet kan man inte köra över all opposition. Detta gäller ju särskilt i frågor som sträcker sig längre än mandatperioden. Ett exempel i Sverige är försvarspolitiken, där är det praxis att man fattar beslut med rejäl majoritet. Så att man inte riskerar att reformera sönder en organisation som bygger på långsiktigt arbete.
En annan organisation som bygger på långsiktigt arbete och men där man inte haft samma “pakt” är skolan. Där har det varit fritt fram att komma med reformer även om man röstar igenom dem med en rösts marginal. Vi ser ju nu hur bra det blev…
I Thailand är mitt intryck att man tycker att om man vunnit makten med 51% av rösterna så ska man ha 100% av makten.
@Thai_yrrol wrote:
Jag tycker att den absolut värsta sortens demokrati är folkomröstningar.
Hur menar du här? Demokrati betyder ordagrant “Folkstyre” och jag ser inte hur detta skulle kunna vara möjligt utan folkomröstning?
Jag måste hålla med Thai_yrrol här. Det finns ett par saker som kännetecknar en demokrati utöver “folkstyre”.
Fri oberoende massmedia, religionsfrihet, yttrandefrihet, självständigt domstolsväsende, likhet inför lagen mm. Och sen kommer folkstyret – folkomröstningar.
Om jag skulle vara tvungen att välja bort en av dessa saker så skulle jag välja bort follomröstningen – allt de andra är viktigare! Tyvärr är det så i Thailand (och många andra demokratier) att man saknar alla andra ingredienser förutom själva folkomröstningen.
Somliga menar att folkomröstningen är en garant för de övriga grejerna jag nämnde. Alltså att folk inte skulle rösta på någon som inte stöder principerna med fri press, oberoende domstolar etc. Det kan man få tycka – jag är av en annan åsikt däremot.
Angående gul och röd? jag har svårt att se att någon av alternativen står för det jag vill se i en demokrati. Men å andra sidan kan jag ha svårt att se det bland de sju riksdagspartierna i Sveriges riksdag…
Så vad återstår?
Finns piratpartet i Thailand?
Tack för svar!
Däremot om du ansluter till kallvatten röret är det inga problem, men ha en avstängning som ni använder hela tiden, jag har märkt att dom sprutmunstycken som sitter monterade klarar inte vårt vattentryck.
Pratar vi om importerade sprutmunstycken nu, eller inköpta i Sverige? Jag tänker mig att de som säljs i Sverige väl ändå måste klara vårt vattentryck?
Jag ser det som fyra alternativ.
1. Montera slang på tvättställsblandare – varmt vatten, enkel installation. Men kanske inte alltid så praktiskt eller snyggt. Finns att köpa i Sverige.
2. Montera slang direkt på vattenledningen (inkl backventil) – smidigt men bara kallvatten, kräver rörmokare antar jag?
3. Installera nya blandare enbart för toan – varmt vatten och snyggt och prydligt, men högst kostnad och arbetsinsats.
4. BidéOm man har en sådan här blandare så funkar inte alternativ 1 särsklit bra eller hur?
Eftersom jag har en sådan där gammaldags kran, en fru som troligtvis inte kommer att vara nöjd med kallvatten och planerar att renovera badrummet, så är alternativ 3 nog bästa lösning för mig.
“fastställande av faderskap” är en viktig fras. Notera att det inte är “bevisande” eller “intygande” eller dokumenterande”. Någon måste alltså titta på DNA-intyget och fastställa faderskapet. Kanske kan ambassaden göra det? I mitt fall gjorde de inte det utan jag var tvungen att gå till thailändsk domstol för att få det fastställt. Så kolla ordentligt med ambassad eller migrationsverket vad de kräver.
Mina två barn har fötts i Thailand (på framstånde dyrt sjukhus i Bangkok).
MIna erfarnehter av det här med läkarens status och västerländksa ideal är lite blandade. Västerländsk reklam och marknadsföring åtnjuter stort förtroende. Så reklam för bröstmjölksersättning som insunuerar att deras produkt är bättre påverkar folks uppfattning. Man är inte lika kritisk inställd till stora företag och dess marknasföring, utan det finns en tendens att svälja allt med hull och hår.
Men den västerländska vetanskapliga traditionen åtnjuter inte det självklara fullständiga förtroende som den gör i väst. Om läkaren säger att förlossningen är beräknad till ett visst datum och “folktro” kanaliserad genom släktingar och munkar säger ett annat datum så väger läkarens åsikt ganska lätt. Läkarens åsikt är liksom bara en åsikt inte _fakta_ som vi i väst snarare ser på saken.
En annan tanke jag kan skicka med dig är att skönhetsideal är väldigt starka i Thailand och jag tror att det påverkar (läs “påverkar” inte “kontrollerar”) mammors beslut om ammning och hur länge man ammar.
Detta är iaf mina erfarnehter och tankar. Jag passade inte så väl in i din målgrupp, men kanske kan det vara av värde ändå.
Snaps i miniflaskor har uppskattats.
Kan nog funka bra som present till polischefen också =).
Jag har två barn som båda har tvåstaviga namn och namn med /r/.
Om man vill ha namn som låter lika på thai och på svenska, så ska man nog försöka undvika tvåstaviga namn. Ordbetoningen i svenska är typiskt på första stavelsen och i thai är den typiskt inte på första stavelsen.
Björn, Bengt, Fred, Ann, funkar bättre än Börje, Bengan, Fredrik, Anna. (bortsett från att vissa konsonantkluster inte alltid går så bra t ex /rn/, /ngt/, /fr/ )
/e/ förekommer aldrig i slutet av ord. Så alla svenska smeknamn som slutar med /e/ kan vara lite problematiska att uttala. Det går såklart. Ungefär som att vi svenskar kan lära oss att uttala ‘Vlad’.
Ofta blir det ‘Call-e’ eller “Nissa”
‘Carl’ och ‘Nils’ brukar visserligen inte kunna uttalas heller… Det blir ‘ Cal’ och ‘Niu’.
jag tror denna tråd snarare lyda:
Vilka namn GÅR både på svenska och på thai. =)Jag var lite intresserade av denna tråd. Men jag känner mig rätt förvirrad. Kan vi skippa sarkasm och istället inse att somliga inte begriper allt som verkar vara underförstått.
Jag undrar faktiskt vad som egentligen händer.
I SvD var det en artikel nyligen (http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_3823653.svd) som handlade om engelskundervisning i svenska skolor, som grundade sig i en rapport/pressmeddelande från svenska språkförsvaret (http://sprakforsvaret.bloggagratis.se/2009/05/26/1707710-om-ett-forslag-fran-globaliseringsradet/). Det känns kanske lite off-topic men den här passagen tycker jag är viktig:
SvD: Istället är ungdomarnas eget intresse och graden av användning av engelska på fritiden avgörande för deras kunskaper i språket – se Liss Kerstin Sylvéns avhandling från 2004.
Språkförsvaret: Forskning visar i stället att det som är avgörande för ungdomars engelskkunskaper är deras eget intresse och användande på fritiden.
Min poäng är att om vi för över det här på thailändska/svenska som andraspråk så kan man dra slutsatsen att den “undervisning” som man som förälder bedriver inte självt kommer att avgöra hur väl barnet kommer behärska språket. Utan barnets egna motivation och intresse kommer att avgöra om barnet lär sig språket väl eller inte. Om man bara pratar thailändska med pinsamma mamma eller bara svenska med tråkiga mormor så kan det starkt påverka hur väl barnet kommer behärska det språket.
Ett litet hopp till det Nille så korrekt hade noterat:
För en svensk i Thailand är det en internationell och engelskspråkig miljö utan dess like. En av alla mina kompisar har gått på internationella skolor under hela sin uppväxt, de andra har klarat sig lika bra… utomlands.
En svensk i Thailand kommer troligtivs att ha kompisar som h(ao)n talar engelska med. I en sådan miljö är det, även utan undervisning i engelska över huvud taget, chansen ganska stor att svensken kommmer lära sig engelska (iaf talspråkligt).
Som en anekdot kan jag berätta att nyfödda kan skilja andra språk från det språk som deras mamma och hennes omgivning talat (när barnet låg i magen).
Det finns alltid en risk att barn kan ha någon form av språkutvecklingsstörning. Men den risken är inte större för barn som växer upp i flerspråkig miljö än vad den är för andra barn. Den som oroas över sitt barns språkutveckling kan be om en remiss till en logoped (och inte lyssna på en läkare som rekomenderar enspråkig miljö!).
Om man vill stimulera språk och tal så ska man försöka att utsätta barnet för språk. Sånger, lekar med ljud, pekböcker, högläsning, allt man kan tänka sig. Att pressa barnet leder oftast ingen vart. Att stimulera barns språkutveckling innebär att man måste undvika att bromsa den! Negativ feedback (inkluderar att man skrattar när barnet säger “fel”) eller för hög press på barnet är inte bra för spåkutvecklingen. Jag har studerat lingvistik och är inte expert men känner mig ganska hemma på området.
Jag har också en son med en thailändska, och vi bor alla i Sverige. Det är viktigt att komma ihåg att barnets tvåspråkighet inte handlar om att barnet ge barnet något gratis som de får nytta av senare i sitt liv (en “konkurensfördel” gentemot andra enspråkiga barn). Det handlar om föräldrar ska kunna kommunicera med sina barn på sitt modersmål. Det är tragiskt om en förälder inte kan kommunicera med sina barn så fullständigt och obehindrat som man bara kan göra på sitt modersmål.
Min son och hans mamma var nyligen i Thailand i en månad. Och den månaden utan svenska har gjort mer för hans thailändska och hans kommunikation med hans mamma än vad vi hade kunnat uppnå här hemma i Sverige på tio år. Det handlar inte bara om att han har fått höra och prata thailändska. Utan även att han fått se att thailändska inte bara är något man pratar med mamma.
-
AuthorPosts
